Motion till riksdagen
1988/89:U555

av Marianne Jönsson och Sven-Olof Petersson
(båda c)

Samarbete mellan sydöstra Sverige och Östeuropa

Sveriges sydöstligaste län, Blekinge och Kalmar, är två län vilka brottas med
stora och likartade problem. Befolkningssiffrorna är sjunkande. Antalet
ungdomar som flyttar till andra regioner är stort. Antalet åldringar ökar.
Nyetableringen av företag och annan verksamhet är litet. Detta gäller i
synnerhet inom branscher som har behov av högutbildad personal och inom
den högteknologiska sektorn.

Orsakerna till detta är många. Möjligheterna till högre utbildning i regionen
är begränsad. De mest betydande av landets järnvägs- och landsvägsnät
går utanför regionens område. Möjligheterna till goda kommunikationer
med andra regioner är begränsade. Regionen ligger ej i direkt anslutning till
de portar som vi i dag har mot andra marknader och handelspartners,
exempelvis Västeuropa.

Omfattande arbete läggs ner för att bryta den utveckling som nu råder.
Såväl berörda län som kommuner lägger ner stort arbete för att förbättra
regionens framtidsmöjligheter. Utflyttning av statlig verksamhet har i viss
omfattning skett. Detta är positivt och ytterligare satsningar av denna art
bör göras. Insatser måste således ske på flera plan. Det är av yttersta vikt att
nya utbildningar kommer regionen till del. Det kan också vara befogat att
klassa vissa av regionens områden som stödområden.

Det gäller således att åtgärderna blir av offensiv karaktär och att de syftar
till att stärka regionens möjligheter till konkurrenskraft och framtidstro.

I syfte att finna nya marknader för svenska produkter, tjänster och exportmöjligheter
m.m. har på den senaste tiden intresset för Östeuropa ökat.
I detta arbete har den sydöstra delen av vårt land en given plats. Detta
gäller inte bara de geografiska aspekterna utan även historiskt och kulturellt
finns det av tradition samhörighet och gemenskap mellan Östersjöregionerna.

Kalmarunionen och stormaktstiden för just tankarna österut. I modern
tid har dock kontakterna och umgänget österut varit av mindre omfattning.
Detta såväl inom handel, ekonomi som kultur. Även när det gäller resor
och besök har kontakterna varit glesa. Dock har turism och turistutbytet
ökat något under de senaste åren.

De svala relationerna under senare år kan förklaras av olika faktorer i
både Östeuropa och Sverige.

- ett byråkratiskt och totalitärt system i de flesta östländer

- problem med resor och kommunikationer

- svårighet med icke-konvertibel östvaluta

- ofta sämre kvalité på östeuropeiska varor och produkter

Samtidigt har svensken ofta bristande kunskap om förhållandena i öst. Mot. 1988/89

Informationen har ofta presenterats i schablonartad form. Fördomar och U555

förutfattade meningar har ofta förstärkt de dåliga relationerna.

I jämförelse med exempelvis Finland ligger Sverige idag långt efter vad
gäller handel och utbyte av skilda slag med Östeuropa.

1988 har varit ett genombrottsår för förbättrade relationer mellan öst och
väst. Vissa av de östeuropeiska statsledningarna visar visserligen en hårdare
och mer konservativ attityd, men det förefaller rimligt att anta att den nya
öppenheten kommer att få ett allmänt genomslag.

Denna utveckling kan få en oerhört stor betydelse inte minst ur ekonomisk
synpunkt. Det gäller att ta vara på möjligheterna att vidga vår samarbetssfär
och få bättre kontakt med våra grannar i öst.

I Östersjöregionen bor ca 75 miljoner människor och Polen, DDR och
Baltikum är jämte Danmark våra närmaste grannar i sydöstra Sverige.

Utvecklingen i Baltikum är av stor betydelse, även ur svensk synvinkel.

De baltiska republikerna, Estland, Lettland och Litauen ligger oss geografiskt
nära och vi förenas med dem genom många historiska och kulturella
band. I arbetet på att öka våra kontakter österut finns det skäl att särskilt
prioritera kontakterna med de baltiska republikerna. Kontakterna bör utvecklas
på såväl nationell som regional nivå.

Sverige bör finna konstruktiva vägar för att underlätta ett utökat samarbete
med de östeuropeiska länderna.

Den svenska diplomatiska representationen behöver förstärkas för att
stödja en ökad svensk aktivitet. En sådan utökning bör bland annat innefatta
kulturattachéer och handelssekreterare.

Det är enligt vår uppfattning önskvärt att ett särskilt konsulat upprättas
med ansvar för kontakterna med de baltiska republikerna. Ett sådant konsulat
bör också kombineras med ett handelssekreterarkontor.

Kultursamarbetet bör främjas genom att särskilda resurser ställs till förfogande
för ett ökat utbyte av utställningar, turnéverksamhet, etc. Svenska
folkrörelser och ideella föreningar bör få stöd för att etablera kontakter och
besöksutbyte med liknande organisationer i främst de baltiska republikerna,
men också i andra länder.

Handelsutbytet kan stimuleras med förstärkt kompetens vid de svenska
beskickningarna, genom åtgärder som utväxling av handelsdelegationer
samt arrangerande av gemensamma seminarier och mässor på ur handelsoch
investeringssynpunkt intressanta områden.

Miljöområdet är ett viktigt och brådskande fält för ett utökat samarbete.

Särskilt viktigt är det givetvis att få till stånd åtgärder som kan minska
belastningen på Östersjön.

Även på luftvårdsområdet finns ett stort behov av samarbete med hänsyn
till den långväga spridningen av försurande utsläpp.

Kommunikationerna behöver förbättras. Särskilt angeläget är det att få
till stånd reguljära flyg- och fäijeförbindelser med de baltiska republikerna.

Hamnar med bra färjeterminaler i olika delar av sydostlänen är härvid en
tillgång som måste tas tillvara.

15

Det är mycket viktigt att alla redan nu etablerade kontakter med svenska Mot. 1988/89

företag, organisationer, kommuner osv. utnyttjas i detta arbete. Kommu- U555

nema i sydostlänen är redan nu en viktig kunskapsbas.

Särskilt må nämnas de vänortskontakter som har uppstått mellan kommuner
i sydöstra Sverige och kommuner, framför allt i Estland. Så har
Oskarshamn valt Pärnuu som sin vänort. Ölandskommuner förhandlar om
en vänort på någon av de stora estniska öarna: Ösel eller Dagö.

Olika arbetsgrupper arbetar för ett utökat samarbete. Högskolan i Kalmar
har nyligen bildat en sådan grupp för att penetrera frågor som handelsutbytet
med Östeuropa, miljöfrågorna i Östersjön, länder och språkkunskap.

Ett antal folkhögskolor förbereder kurser för studium av Östeuropa. Man
vill ge ökad kunskap om Östeuropa till opinionsbildare som journalister och
människor som hyser ett allmänt intresse för dessa länder.

Hemställan

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av ett utökat samarbete mellan sydöstra
Sverige och framför allt de baltiska staterna.

Stockholm den 25 januari 1989

Marianne Jönsson (c) Sven-Olof Petersson (c)

Graphic Systems AB, Stockholm 1989

16