Motion till riksdagen

av Birger Schlaug m.fl. (mp)
Antarktis

Mot.

1988/89

U509-516

Sverige blev under 1988 konsultativ part i 1959 års Antarktisfördrag. Det
innebär att Sverige inte längre bara är medlem i fördraget utan också ingår i
en liten krets stater som utgör fördragets styrelse. För närvarande är det 22
stater.

Till Antarktisfördraget hör en mineralkonvention som Sverige undertecknat
1988. Enligt utrikesministern (riksdagen den 17 november) har
Sverige möjlighet att förhindra att utvinning av mineraler sker i Antarktis.
Utrikesministern hävdade dessutom att verksamhet ”kan och skall stoppas
om den hotar miljön, oavsett i vilket skede den befinner sig”.

Det finns synnerliga skäl att hävda att all form av mineralutvinning i
Antarktis skadar miljön - därför bör Sverige genom sin ställning stoppa all
form av mineralutvinning i området.

Striden om Antarktis naturrikedomar har blivit alltmer hård - Brasilien
och Japan har redan prospekterat ett flertal områden efter olja utmed
kontinentalsockeln. Fler och fler länder nafsar efter naturtillgångar i världens
enda nästan orörda område. Ett område vi som människor måste låta
bli - dels på grund av vår egen generations forskning, dels till kommande
generationers. Antarktis ömtåliga ekosystem klarar inte vare sig oljeborrning
eller mineralutvinning.

Forskningen i Antarktis ökar kunskapen och förståelsen för förändringar
som påvekar både människan och den globala miljön. Upptäckten av växthuseffektens
följder och ozonlagrets minskning är några exempel på forskningsprojekt.

Eftersom Antarktis inte tillhör någon enskild stat lyder de som vistas i
området under hemlandets lagar. Eftersom Sverige har gjort gällande att
omsorgen om miljön skall vara det tyngsta skälet för svenskt engagemang är
det rimligt att åtgärder vidtas som reglerar svenska företags och medborgares
agerande i Antarktis. Genom en dylik lagstiftning skulle dessutom
Sveriges trovärdigheten öka och undanröja alla misstankar om kommersiella
skäl till Sveriges engagemang.

Antarktis hotas. Av kommersiella intressen, att nationalistiska intressen,
av krigsintressen. Antarktis får inte ses som en tillväxtpotential där stater
och transnationella företag blundar inför det faktum att all typ av exploatering
får till följd negativa och långsiktiga miljöskador. Antarktis måste
därför bli en internationell världspark utan någon som helst miljöskadlig
verksamhet och fri för alla för forskning inom de ramar som hänsyn till
natur sätter.

1

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr U509-516

Hemställan Mot. 1988/89

Med anledning av ovanstående yrkar vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sagts om att Sverige skall arbeta för att Antarktis blir en
världspark,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om vikten av att Sverige motsätter sig all typ av
mineralutvinning genom att använda den i motionen nämnda vetorätten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om svensk lagstiftning för att reglera svenska företags
och medborgares handlande i Antarktis.

Stockholm den 22 januari 1989

Birger Schlaug (mp)

Kaj Nilsson (mp) Carl Frick (mp)

2