Motion till riksdagen
1988/89:U411

av Gudrun Schyman och Bertil Måbrink (vpk)

En kunskapsbank för omställningsfrågor i samband
med nedrustning

Sverige har länge engagerat sig i internationella frågor som rör sambandet
mellan nedrustning och utveckling, betta har väckt både respekt och uppmärksamhet.
Ett internationellt genombrott var den särskilda grupp som
utredde frågan i FN 1981, under ledning av statssekreterare Inga Thorsson.

De förslag som där lades fram följdes sedan upp i utredningen ”Med sikte
på nedrustning” (SOU 1984:62), som också givits stor internationell spridning.
En fortsättning var UD:s utredning ”En politik för nedrustning och
utveckling” (1988) med flera konkreta förslag.

Ett av förslagen var att i Sverige upprätta en särskild ”kunskapsbank” om
”försvarsindustrien omställning från militär till civil produktion”. Ett förslag
om en sådan kunskapsbank har, på UD:s uppdrag, också utretts och
lagts fram (Om inrättandet av en kunskapsbank för omställningsfrågor,
augusti 1988, gjord av institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala
universitet), men medel har inte avsatts i budgetförslaget för 1989/90.

Internationellt har sambandet mellan nedrustning och utveckling kommit
att bli viktiga. INF-avtalet från 1987 innebar för första gången att verklig,
men mycket begränsad, nedrustning genomförs. Hela vapensystem elimineras
och delar av dem kommer att göras om till civil användning. 1 Sovjetunionen
uppges att de industrier som tidigare producerade missiler nu
ska tillverka kylskåp och barnvagnar. I sitt FN-tal i december 1988 sade
Gorbatjov att en omställning av krigsindustri till civil produktion är en
”realistisk” möjlighet och han föreslog bl a att en nationell omställningsplan
skulle upprättas.

I USA finns förslag om nedläggning av ett stort antal regementen, av
budgetekonomiska skäl. I det amerikanska försvarsdepartementet finns
sedan länge en enhet för alternativ användning av resurser som frigörs från
nedlagda regementen i samhällen som saknar andra sysselsättningsmöjligheter.

Frågor om omställning berör på ett djupgående sätt militärindustriella
komplex i många länder. Beslut fattas ofta under tryck av ekonomiska
krafter. Alternativa produktionsmöjligheter är viktiga för de fackliga organisationernas
ställningstagande.

En kunskapsbank i Sverige kunde därför enligt vpk vara betydelsefull för
Sveriges agerande internationellt och skulle kunna ge service åt andra som
är intresserade av dessa frågor. En sådan kunskapsbank skulle också vara
värdefull för Sveriges egen situation, med en stor exportberoende vapenindustri.

Kunskapsbanken ska framför allt samla information om omställningspro- Mot. 1988/89

blem i Sverige och Europa. Den föreslås inrättas under en treårsperiod och U411

ska bestå av en forskare, en dokumentalist och en informatör. Fullt utbyggd
och med nödvändiga kringresurser skulle denna enhet kräva ett anslag om
1,4 miljoner kronor per år. Förslaget är att den knyts till institutionen för
freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, eftersom kompetens i
dessa frågor redan finns där.

Enligt vpk bör finansiering av verksamheten ske genom en avgift för
omställning, som tas ut av vapenindustrin.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en kunskapsbank för
omställningsfrågor inrättas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen i kompletteringspropositionen
återkommer med förslag på en avgift för finansiering,
i enlighet med motionens förslag.

Stockholm den 24 januari 1989

Gudrun Schyman (vpk) Bertil Måbrink (vpk)

1