Motion till riksdagen
1988/89 :U203

av Birger Rosqvist och Sven-Gösta Signell (båda s) Mot

Internationell miljö- och katastroffond 1988/89

U203-206

Det var en både mänsklig och materiell katastrof när den kraftiga jordbävningen
inträffade borta i Armenien.

Även de ekologiska skadorna var enorma. Skador av sådan omfattning
som det här blev fråga om har inträffat förr och kan åter inträffa.
Naturkatastrofer till följd av exempelvis jordbävning, översvämningar på
grund av riklig och häftig nederbörd eller av orkan och cykloner kan ensamt
eller gemensamt orsaka skador som ger enorma konsekvenser. Därtill kan
komma skador som i en del sådana fall kan drabba stora anläggningar som i
sin tur kan ytterligare förstärka en katastrof. Vi tänker här på kraftverksdammar,
kemiska fabriker, oljeplattformar till sjöss och transportanordningar fartyg
eller ledningar - för olja och gas, stora oljeupplag och raffinaderier
eller kärnkraftverk med otillräcklig säkerhetsmarginal. Var helst händelser
likt dessa skulle inträffa i världen, står man inför problem av sådan karaktär i
drabbat område att kanske ingen nation själv kan klara av situationen.

Uppkomna skador kan drabba människor till högt antal. De kan föranleda
miljökatastrofer av olika slag och i vid omfattning. Konsekvenser av skador
kan i de flesta fall dock lindras om hjälp och motåtgärder kan mobiliseras och
organiseras i stor och massiv omfattning så snart som möjligt.

Kort tid före katastrofen borta i Armenien föreslog framträdande sovjetiska
företrädare för miljöskydd och vetenskap bl.a. att en internationell fond
för katastrofer borde inträttas. Fondens uppgift skulle vara att bistå vid
miljökatastrofer och alltså vara ekologiskt inriktad men också ha möjlighet
att ge bistånd för räddning av människor.

Den för gemensamma aktioner inrättade fonden skulle förses med mobila
enheter och modern effektiv utrustning för snabba insatser vid behov var som
helst i Europa. För detta krävs då också ett effektivt system för att samordna
kontakterna mellan Öst- och Västeuropa.

Vi anser det av de sovjetiska företrädarna framförda förslaget som mycket
intressant och mot bakgrund av att svåra stora olyckor har inträffat och nya
andra kan ske framöver torde ett internationellt samarbete på det praktiska
planet vara ett värdefullt sätt att bekämpa bl.a. omfattande hot från stora
miljöolyckor.

Det nya politiska klimatet i förhållandet öst-väst har samverkat med viljan
till fler-nationsinsatser för det drabbade Armenien. Denna anda av samverkan
är något som bör tas tillvara. Därför vore det nu en utomordentligt väl
vald tidpunkt att börja verka och arbeta för en europeisk miljö- och
katastroffond. Varje land i Europa kan ha sina speciella skäl att få en sådan

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. Nr U203-206

fond och organisation till stånd. Ett neutralt land som Sverige är synnerligen Mot. 1988/89
lämpat att här ta initiativ. U203

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen i lämpliga internationella fora
aktualiserar frågan om inrättande av miljö- och katastroffond.

Stockholm den 13 januari 1989

Birger Rosqvist (s) Sven-Gösta Signell (s)

2