Motion till riksdagen
1988/89:T916
av Lars-Ove Hagberg (vpk)
Trafiksatsningar i Dalarna
Grunden för Dalarnas differentierade näringsliv är goda transportmöjligheter
till och från samt inom länet. Det under 1800-talets slut och 1900-talets
början utbyggda järnvägsnätet är en viktig bas för detta. Gods- och
persontrafik kräver väl fungerande tågkommunikationer. Fjärrtrafik till och
från länet bör koncentreras till de befintliga linjerna.
Enligt vpk:s energi- och miljöpolitik måste nedläggningstrenden vändas
till moderniserings- och upprustningstänkande. Järnvägsalternativet måste
göras mera attraktivt än bilism och långfärdsbussresor. SJ-ledningen måste
skaffa sig kunskaper, ha fantasi och erbjuda billiga, snabba transporter för
passagerare och gods. I några länder (t.ex. Frankrike och Västtyskland) har
järnvägen följt med i kraven som dagens samhälle och enskilda ställer på
transporter.
SJ:s strategi är i dag starkt centralstyrd och produktionsinriktad. Affärsmässigheten
står i centrum vilket innebär att regional-, social- och rättviseaspekterna
på järnvägskommunikationerna inte tillgodoses.
Människors engagemang för järnvägen är väldokumenterad. I dagens
utvecklingsfas är det helt nödvändigt för att framtvinga en ny politik för hela
SJ.
Exempel på lokala insatser är kampen för Västerdalsbanan, järnvägen
Västerås-Ludvika, dvs. Bergslagspendeln, och Mälarbanan. Kommunerna
känner oftast vilka de egna kommunikationsbehoven är och får därför inte
fortsättningsvis nonchaleras av SJ:s trafikplanering.
Efter sextio- och sjuttiotalens försummelser har intresset för kollektivtrafik
på spår ökat. Den framgångsrika kampen för att få Västerdalsbanan i
riksnätet är ett sådant exempel. Nu finns det en omfattande rörelse och en
insikt hos många att Västerdalsbanan måste förlängas till Sälen.
Sedan rälsen mellan Malungsfors och Sälen revs upp för 15 år sedan har
expansionen av Sälenfjällen gått i rekordfart. Nu sker turisttrafiken med bil
vilket medför både miljö- och trafikproblem. Västerdalarna tillhör ett av
landets mest försurningskänsliga områden med låga pFI-värden. Faran för
skogen är uppenbar.
Kravet på förlängning av Västerdalsbanan har många vägande motiv.
Järnvägar spelar en stor roll för en levande glesbygd och för att vända de
regionala obalanserna. En järnvägsutbyggnad till de större fjällområdena är
ur turist-, miljö- och regionalpolitisk synpunkt oerhört viktig.
Utbyggnad av Västerdalsbanan är av riksintresse och kan inte vara en
angelägenhet för enbart länsintressen. Västerdalsbanan skall därför även
fortsättningsvis vara en angelägenhet för hela samhället.
Västerdalsbanan måste ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv där både
fördelnings-, regional- och miljöpolitiska intressen ingår. Den beräknade
kostnaden för en utbyggnad av Västerdalsbanan till Sälen är mellan 500 och
800 miljoner kronor. Denna utbyggnad är en riksangelägenhet. Riksdagen
bör därför kräva att regeringen lägger fram ett förslag där statsmakterna
finansierar en utbyggnad av Västerdalsbanan till Sälen.
Norra Dalarna
SJ:s affärsmässiga inriktning går även ut över norra Dalarna och Siljansbygden.
Direkttågen till Mora minskas och därmed sänks standard, komfort och
service. Det är en utveckling åt fel håll. Riksdagen måste uttala att SJ:s
verksamhet inte skall innebära försämringar i befintlig trafik, exempelvis till
norra Dalarna (Mora).
Bergslagspendelns Daladel
I planerna för byggandet av Bergslagspendeln mellan Ludvika och Västerås
står det klart att det fattas medel till Daladelen så att hela ”pendeln” kan vara
klar samtidigt. Regeringen bör därför snarast se till att Bergslagspendeln i
utbyggnadsplanerna får erforderliga medel i sådan tid att det inte blir några
förseningar på Dalasidan.
Ökat anslag till Dalatrafik
Länstrafikbolagen har med omorganisationen av järnvägstrafiken fått ta
över ansvaret för järnvägstrafiken på bandelar som SJ av lönsamhetsskäl inte
vill ta ansvaret för.
Datatrafik och andra länstrafikbolag kan därmed bli den instans som i
decentraliserade former lägger ned järnvägen på grund av bristande resurser
för både drift och investeringar.
Statsbidragen till länstrafikbolagen bör utifrån detta höjas rejält för att
förbättra den samlade kollektivtrafiken och järnvägstrafiken i synnerhet.
Datatrafik bör få ett extra anslag för drift och investeringar på 100 milj. kr.
för att upprätthålla en bra kollektivtrafik. Medlen skall användas både till
drift och investeringar.
Hemställan
Med anledning av det i motionen anförda hemställs
att riksdagen beslutar om statsbidrag till kollektivtrafiksatsningar i
Dalarna.
Stockholm den 25 januari 1989
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Mot.
T916
1* Riksdagen 1988189.3sami. Nr T914-927