Motion till riksdagen
1988/89:T707
av Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m)
Sturups flygplats
Luftfarten, både internationellt och inom Sverige, ökar sedan 1970-talet
mycket kraftigt. Antalet resenärer med svenskt inrikesflyg är i dag mer än
fyra gånger högre än i början av 1970-talet. Samtidigt har transportarbetet i
utrikestrafiken fördubblats under samma period.
Inom den Europeiska Gemenskapen (EG) pågår ett omfattande arbete,
vars syfte är att åstdkomma en liberalisering inom luftfarten. Det är viktigt
att Sverige inte enbart långsamt anpassar sig till denna utveckling utan att vi
också tar aktiv del i denna för passagerarna så viktiga process. Ändå har
Sverige bara motvilligt medverkat i denna omfattande liberalisering av
luftfarten.
För det skånska näringslivets utveckling förutsätts tillgång till goda
kommunikationer. Runt några av Sveriges största flygplatser görs i dag stora
investeringar i utvecklingsprojekt. Den utbyggnad som sker kring Arlanda är
det främsta exemplet på detta. Inom detta område växer upp framtidsinriktad
högteknologisk industri inom bl.a. bioteknik, data och elektronik. Mitt i
ett flygcentrum som årligen besöks av mer än tolv miljoner resenärer finns
goda möjligheter att åstadkomma en kreativ miljö. Detta hade sannolikt
aldrig varit möjligt utan de investeringar som gjorts inom luftfarten i
Stockholmsregionen. Detta visar vilken oerhörd dynamik som finns i riktiga
investeringar i infrastruktur.
Den fråga som i sammanhanget borde ställas är: Varför skulle inte denna
utveckling kunna vara möjlig också i Skåne. Närheten till kontinenten är
påtaglig, ett faktum som vi i dag utnyttjar i alldeles för liten utsträckning. Om
vi blir bättre på att utnyttja denna fördel skulle vi kunna ”avlasta”
Stockholmsregionen.
Även för Sturup har omfattande investeringar gjorts under senare år för att
kunna höja kapaciteten. Flygplatsen ger nu också ett glädjande överskott
sedan några år tillbaka. Investeringar kommer att göras också under de
närmaste åren. När kapacitetstaket uppnåtts, vilket beräknas ske i slutet av
1990-talet, har flygplatsen ca 80 000 flygrörelser. Då blir det sannolikt också
nödvändigt med en ny landningsbana.
Ett ökat antal utrikes destinationer är troligen en förutsättning om
Malmöhus län skall få en positiv utveckling. Det finns därför ett uttalat
önskemål, framför allt från näringslivet, om reguljära flyglinjer från Strup till
ett antal större orter på kontinenten. Mot denna bakgrund är det glädjande
med den utveckling som skett beträffande reguljärt flyg till London. Sådan
verksamhet bedrivs nu av både SAS och British Airways. Denna utveckling
hade sannolikt inte varit möjlig om inte Baltic Airways ”brutit isen” genom Mot. 1988/89
att få koncession på direktgående reguljärflyg mellan Sturup och Southend T706
utanför London. Detta var en följd både av uttalade önskemål från skånskt
näringsliv och den pågående liberalisering inom Västeuropa som öppnat
möjlighet för mindre flygbolag att bedriva trafik mellan s.k. sekundärflygplatser.
Enligt gjorda undersökningar finns det troligen också underlag för flyg till
andra destinationer. Det kan vara möjligt att bedriva sådan trafik till några av
orterna Frankfurt, Paris eller Ziirich. Det är mot denna bakgrund viktigt, att
den nu inledda utvecklingen får en naturlig fortsättning.
För inrikesflyget bör ett system med parallellkoncessioner prövas. Det
skulle innebära att inte SAS eller Linjeflyg ensamma fick trafikera en viss
sträcka. För Sturup skulle detta öppna möjlighet till fler inrikes destinationer.
En avreglering av inrikesflyget skulle leda till en snabbare trafikutveckling
och genom konkurrens lägre priser till glädje för konsumenterna. Redan nu
bör emellertid parallellkoncessioner kunna ges på samma sätt som skett i
Norge.
Sturup skulle troligen få stora fördelar av en bro mellan Malmö och
Köpenahmn. Därmed skulle en tågsträcka kunna dras direkt från (köpenhagen
Airport till Sturup. Det naturliga blir att denna dras på järnvägslinjen
mellan Malmö och Ystad. I ett sådant läge blir det naturligt med en
elektrifiering av sträckan. Detta kan sannolikt bli räddningen för denna
järnvägslinje.
Sverige borde införa ett system med s.k. ”ankomst-tax-free-försäljning”,
samtidigt som försäljningen skulle öka i Sverige. Sådan försäljning finns
redan i en rad länder och fungerar bra.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående koncessioner för utrikesflyg,
2. att riksdagen hos regeringen begär att parallellkoncessioner
införs,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande ”ankomst-tax-free-försälj
ning”1 ].
Stockholm den 24 januari 1989
Per Stenmarck (m) Rune Rydén (m)
1 1988/89:Sk675
gotab 16792. Stockholm 1989
12