Motion till riksdagen
1988/89:T703

av Stina Eliasson och Karin Starrin (båda c)
Svegs flygplats, m.m.

Tillgång till flyg kan medverka till att både behålla och öka de sysselsättningsmöjligheter
som finns i en region. Svegs flygplats har utomordentligt stor
regionalpolitisk betydelse.

Svegflygets tillkomst var en följd av att Jämtlands län tillfördes Umeå
sjukvårdsregion (tidigare hörde Jämtlands län till Uppsala sjukvårdsregion).
Riksdagen uttalade att en förutsättning för beslutet om byte av sjukvårdsregion
var att kommunikationerna till Umeå förstärktes.

I propositionen 1984/85:100 anförde kommunikationsministern:

Jag bedömer dock möjligheterna för invånarna i Sveg med omgivning att
göra patient- och besöksresor till regionsjukhuset i Umeå inte helt tillfredsställande.

Enligt de nya statsbidragsreglerna för kollektivtrafiken fördelas bidraget
till länshuvudmännens trafik på ett schablonmässigt sätt mellan länen.
Hänsyn tas härvid bl.a. till angelägenheten av att säkra en grundläggande
trafikförsörjning. Enligt min mening bör riksdagens ovan nämnda uttalande
om förstärkta kommunikationer kunna beaktas i detta sammanhang. Jag
tänker här på behovet av att ordna tillfredsställande förbindelser mellan Sveg
och Umeå där flyget kan vara ett lämpligt trafikalternativ. Jag föreslår därför
att transportrådet ges möjlighet att vid bidragsfördelningen, utöver vad som
följer av nuvarande bidragsregler, ge stöd för att trygga en grundläggande
trafikförsörjning även i det nämnda fallet.

I propositionen 1986/87:100 anförde kommunikationsministern: ”Inom
det angivna beloppet, 5 milj. kr., bör vidare ett bidrag utgå till huvudmännen
för Svegflyget mellan Sveg-Arlanda-Umeå. Flygtrafiken etablerades som en
följd av riksdagens beslut om att Jämtlands län skulle föras över från Uppsala
till Umeå sjukvårdsregion. Med hänsyn till kostnaderna för trafiken har ett
stöd utgått till huvudmännen inom ramen för bussbidragssystemet. Eftersom
bussbidragssystemet successivt avvecklas bör fortsatt stöd till Svegflyget utgå
inom ramen för det av mig nu förordade anslaget. Jag anser att ett bidrag bör
utgå under en treårsperiod med 600 000 kr. per år. Underskottet i trafiken för
innevarande år har av företrädare för Svegflyget beräknats till 1,3 milj. kr. ”.

I propositionen 1988/89:100 fullföljer kommunikationsministern sitt tidigare
löfte. Han anför:

Luftfartsverket har för nästa budgetår föreslagit ett anslag på 16 milj. kr. Jag
förordar emellertid ett oförändrat anslag på 15 milj. kr. Av beloppet bör
liksom tidigare 10 milj. kr. kunna användas för bidrag till drift av kommunala

flygplatser i skogslänen med regionalt betydelsefull linjetrafik. Resterande Mot. 1988/89

belopp disponeras dels för bidrag till i första hand investeringar i befintliga T703

flygplatser i skogslänen för att etablera eller utveckla befintlig reguljär
flygtrafik, dels för bidrag till huvudmännen för Svegflyget. Som jag framhöll i
budgetpropositionen år 1987 utgår detta specialdestinerade stöd under en
treårsperiod. Kommande budgetår utgör det tredje och därmed sista året
enligt riksdagens beslut med anledning av 1987 års budgetproposition.

Bidrag till Svegflyget bör därefter utgå till flygplatsen i Sveg efter samma
principer och villkor som gäller för övriga flygplatser i skogslänen.

I årets budgetproposition anför kommunikationsministern: ”...kommande
budgetår utgör det tredje och därmed...”.

Det innebär att bidraget om 600 000 kr. per år till själva flygverksamheten
försvinner och att därefter utgår bidrag endast till själva driften av Svegs
flygplats. Detta innebär en väsentlig försämring för ekonomin vid Svegflyget
och medför att kostnaderna i hög grad övervältras på kommunen och
landstinget. Med hänsyn till de ambitioner som statsmakterna uttalade i
samband med att länet tillfördes Umeå sjukvårdsregion måste det finnas ett
särskilt statligt ansvar för Svegflyget under ytterligare tid.

Det är därför inte rätt tidpunkt att dra in det statliga ansvaret för
flygverksamheten. Därför måste ett fortsatt särskilt bidrag utgå i denna del.

Det är också viktigt att detta särskilda stöd till flygverksamheten inte
utestänger möjligheterna för Svegs flygplats att - på samma sätt som gäller
flygplatser i alla andra skogslän - få bidrag hos luftfartsverket till driften av
flygplatsen.

För vår del anser vi att staten uttalat ett så speciellt ansvar för Svegflyget att
det inte nu är rimligt att staten drar tillbaka sitt engagemang. Svegflyget
måste helt enkelt få mer tid på sig innan statsmakterna så radikalt begränsar
bidragsmöjligheterna.

Det är även nödvändigt med en förstärkning av flygmöjligheter för
Hälsingland. En kombinerad flyglinje med Sveg är en god lösning. Det är
därför mycket angeläget att Svegflyget får en säkrad framtid. Rycks
förutsättningarna för Svegflygets utveckling undan, spolieras därmed förutsättningarna
för en bra framtida flygplats i Hälsingland.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fortsatt statligt stöd för Svegflyget och därmed
även stärka flygmöjligheterna för Hälsingland.

Stockholm den 25 januari 1989

Stina Eliasson (c) Karin Starrin (c)

6