Motion till riksdagen
1988/89:T613
av Sigge Godin m.fl. (fp,m)
Lokalisering av isbrytarflottan till Härnösand
Landets viktigaste naturtillgångar finns i Norrland. Skog, vattenkraft och
malm har utgjort grunden för de fem norrlandslänens utveckling och
industrialisering.
De flesta regionerna inom norrlandslänen har stora interna avstånd och
företagen är lokaliserade långt från sina marknader. Någon egentlig hemmamarknad
finns inte för industriföretagen i Norrland. Flertalet av de
norrländska företagen är starkt exportinriktade. Skogsindustrins produktion
är 20 % av den svenska exporten, därav en stor del från den norrländska
skogsindustrin. 95 % av utrikeshandeln från Norrland transporteras via
sjötransporter. Goda kommunikationer är helt avgörande för att företagen
skall kunna konkurrera såväl på världsmarknaden som på marknader inom
Sverige. Därutöver är det ytterst angeläget av miljöskäl att en stor del av de
tunga transporterna är förlagda till sjötransporter.
Sjöfarten är av mycket stor betydelse för det norrländska näringslivet. För
att även vintertid klara denna viktiga konkurrensfaktor måste sjöfarten
upprätthållas året runt. Detta kräver en väl utbyggd isbrytarflotta både i
Bottenviken och Bottenhavet.
Det är självklart att stationering och service av isbrytarna skall ske inom de
områden där de under större delen av verksamhetsåret har sin huvudsakliga
verksamhet. Underhållet av isbrytarna bör ske på så sätt att kostnaderna
hålls nere och den bästa servicen tillförsäkras sjöfarten. Undersökningar har
gjorts som visar att för att nå så låga kostnader som möjligt för statsverket och
anslagsbeviljande myndigheter bör isbrytarna stationeras i mellannorrland.
Servicen och underhållet av isbrytarna bör därför ske i Härnösandsdistriktet
och norrländska varv skall tillförsäkras service- och underhållsverksamheten.
I Flärnösand finns Marinkommando Nord och Flärnösands kustartilleri
(KA 5). Vidare finns Härnösands kustradio som betjänar sjöfarten i stora
delar av Bottenviken och Bottenhavet.
KA 5 har att försvara Sveriges längsta kustavsnitt, från Haparanda i norr
till Gävle i söder. Av beredskapsskäl är en stationering av isbrytarflottan till
Härnösand ytterst viktig. Det ger extra tillgång till fartyg som vid beredskap
kan snabbt vara tillgängliga.
Västernorrlands län är det enda länet i landet som förlorat befolkning även
1988. Därutöver bör nämnas att länet under hela 80-talet varit utsatt för en
ytterst allvarlig utflyttning. De statliga verksamheterna i Härnösand minskar
årligen. I en utredning visas att Härnösands kommun kommer att förlora 500
tjänster inom den statliga sektorn fränt till 1990. Detta i ett läge när Mot. 1988/89
kommunen behöver öka sitt befolkningstal för att klara den kommunala T613
servicen utan att drastiskt höja kommunalskatten. Staten har därmed ett
ansvar för att lämplig verksamhet lokaliseras till Härnösand. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
En lokalisering av isbrytarflottan till Härnösand är ett utmärkt komplement
till den militära verksamhet som redan är etablerad i kommunen.
Etableringen är också en liten kompensation för den utomordentligt stora
avtappning av statliga arbetstillfällen som sker i Härnösand. Lokaliseringen
av isbrytarflottan är också ett exempel på en lokalisering som fyller både
ekonomiska och verksamhetsmässiga fördelar.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvecklingen i Härnösands kommun.
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en lokalisering av
isbrytarflottan till Härnösand.
Stockholm den 20 januari 1989
Sigge Godin (fp)
Ulla Orring (fp) Eva Björne (m)
6