Motion till riksdagen
1988/89 :T607
av Ingvar Karlsson i Bengtfors och Jan Hyttring (båda c)
Dalslands kanal
Dalslands kanal sträcker sig mellan Köpmannebro vid Vänern till Östervallskog
i Värmland. När kanalen invigdes 1868 var den en viktig länk i industrins
och bygdens utveckling. Stora mängder sågade trävaror, papper och massa
och styckegods har på de dryga hundra åren passerat genom kanalsystemet.
Efter järn- och landsvägarnas tillkomst minskade successivt kanalens
betydelse som godstransportled och i dag används den uteslutande för
turiständamål.
I slutet på 60-talet övertogs ansvaret för kanalen av landstinget i Älvsborgs
och Värmlands län, kommunerna i Dalsland och Årjängs kommun som
bildade Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd. Årligen får de
berörda landstingen och kommunerna tillskjuta 2,0 miljoner kronor i
driftstöd.
Som en följd av riksdagens beslut i maj 1978 har under en femårsperiod en
upprustning skett av Dalslands kanal i form av statligt beredskapsarbete.
Kanalen har avsevärt förbättrats under denna tid, ändock kvarstår ett
upprustningsbehov.
En fjärde etapp bör omfattas av:
- Förstärkningsarbeten i slussar
- Muddring
- Vägarbete
- Fastighetsförbättringar
- Landskapsvårdande åtgärder
Angeläget är även byggnation av kanalturistiska servicestödjepunkter i
Gustavsfors, Köpmannebro och Nössemark.
Dalslands kanals sjösystem är klassat som ett område av riksintresse för
det rörliga friluftslivet. Kanalen är en av landets vackraste vattenvägar och
idag kanske den mest populära. Under förra året passerade 8 500 fritidsbåtar
och en stor del av dessa kom från utlandet. Dessutom upprätthåller fyra
större passagerarbåtar regelbunden turlistetrafik.
Kanalen är således i flera avseenden ett riksintresse och även i fortsättningen
bör staten delta i nödvändiga upprustningsarbeten.
1988 avslog riksdagen en framställning om fortsatt statligt stöd med
motiveringen:
Som utskottet tidigare framhållit med anledning av motionsyrkanden av
samma innebörd som de som nu är i fråga torde spörsmålet om en
upprustning av Dalslands kanal kunna prövas inom ramen för det regelsystem
som gäller för bidrag till beredskapsarbete.
Vi kan nu konstatera att tilldelningen av medel för beredskapsarbete i Mot. 1988/89
Älvsborgs län, under innevarande budgetår, varit mycket knappt. Därför har T607
inte några medel kunnat ställas till förfogande.
Samhället borde visa större intresse för kanalens fortbestånd och i likhet
med stödet till Göta kanal avsätta särskilda medel till upprustning. Regeringen
bör därför återkomma till riksdagen med förslag.
Ett ärende som vi tidigare motionerat om är utvecklingsprojektet att
förbinda Dalslands kanal med Haldenvassdraget i Norge. Det skulle
möjliggöra för turister att åka båt från västkusten-Trollhätte
kanal-Dalslands kanal-Halden. En underbar, naturskön vattenväg. En
utredning har nyligen framlagts som redovisar en kostnad på 33 miljoner
kronor för projektet. Utbyggnaden berör endast norskt område. Det finns
ett starkt lokalt och regionalt intresse för projektet på båda sidor om gränsen.
Möjligheterna att finansiera en ny kanal är dock helt avhängiga tillskott av
statliga medel.
Det är av största vikt att projektet nu kommer till utförande. Attraktionsvärdet
skulle öka väsentligt med ökad seglation och slussningsavgifter som
resultat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag angående
upprustning av Dalslands kanal.
Stockholm den 18 januari 1989
Ingvar Karlsson (c) Jan Hyttring (c)
i Bengtsfors
6