Motion till riksdagen
1988/89:7603

av Göthe Knutson (m)
Avskaffande av fritidsbåtsregistret

Båtregistreringen har blivit en pinsam affär för regeringen. I budgetpropositionen
begär kommunikationsministern 19 miljoner kronor av skattebetalarna
för att täcka beräknat underskott som motsvarar ca 130 procent av
inkomsterna. Kalkylerna har således spruckit totalt.

Fritidsbåtsregistreringen kan i bästa fall betraktas som ett självändamål.
Utan att vara till någon nytta har det redan kostat tiotals miljoner kronor.

Jag föreslår att lagen (1987:773) om registrering av fritidsbåtar upphävs
omgående, att registret avvecklas och att 19 miljoner kronor inbesparas.

Nej även till båtskatt

Moderata samlingspartiet har alltid motsatt sig en statlig registrering av
fritidsbåtar. Skälen är många och starka. Argumenten för registrering är få
och svaga och uppväger på intet sätt den byråkrati och de kostnader som
drabbar ägarna av fritidsbåtar.

Ett argument för båtregistrering var att därigenom motverka stölder av
fritidsbåtar. Det visar sig nu att båtar stjäls i minst samma omfattning som
tidigare, oavsett om båten bär registreringsskyltning eller inte.

Enda ärliga argumentet för registreringen är att staten därmed skaffat sig
ett underlag för särskild beskattning av fritidsbåtar. Detta argument är
emellertid inte officiellt uttalat av regeringen. Och vi moderater underkänner
även ett sådant argument i sak därför att vi också motsätter oss en
båtskatt.

Fritidsbåtsregistret kan dessvärre vara ett första steg till en skatt på
fritidsbåtar. Detta är ett av många starka skäl mot registrering.

Underkänd lag

En rad andra starka skäl har framförts från en mängd olika håll, bl.a. i
remissvaren på det utredningsförslag som föregick regeringens proposition i
ärendet. Från båtlivets organisationer framhölls bl a det byråkratiska
intrånget, och icke minst åberopades den hävdvunna frihet som sjölivet
inneburit.

Även från myndigheter gjordes starka invändningar, exempelvis i remissvaret
från länsstyrelsen i Värmland som underkände förslaget till fritidsbåtsregister.

Jag vill tillägga att registreringsskyldigheten heller inte ligger i linje med
allmän rättsuppfattning bland fritidsbåtägare. Det framgår tydligt av det som

i budgetpropositionen, bilaga 8, beskrivs som ”underlåtenheten att registre- Mot. 1988/89

ra fritidsbåtar”. Mindre än hälften av de registreringsskyldiga båtarna har T603
anmälts. Jag tror inte att dessa fritidsbåtägare upplever sig som lagbrytare.

Båtlivet ingen belastning

I stället har staten och myndigheterna gjort ett intrång i deras kära
fritidsaktivitet, den som ger frihetsupplevelser och hälsosamt friluftsliv.

Båten sliter inga vägar, båtlivet kräver inga gator, båtägaren betalar sina
förtöjningsplatser och är inställd på att fortsätta att stå för sin del av
kostnaderna genom hamnavgifter och liknande.

Det ska dessutom noteras att båtlivet ger staten betydligt större intäkter i
drivmedelsskatter än de statliga kostnaderna för fritidsbåthamnar och
utprickningar av farleder.

19 miljoner fattas

I budgetpropositionen, bil. 8, kommunikationsdepartementets huvudtitel,
avslöjas nu att registreringen blivit en dyrbar affär för staten. Kalkylen har
spruckit totalt. Av de beräknade 350 000 ”registerpliktiga” fritidsbåtarna
har endast 154 000 anmälts. Intäkterna från den årliga registeravgiften å 30
kronor - som skulle täcka registerkostnaden i sin helhet - har blivit en stor
missräkning.

Redan har ett stort underskott uppstått. Hur stort redovisas inte! Men ett
medelsbehov för nästa budgetår beräknas av sjöfartsverket till 19 miljoner
kronor. Detta begärs nu av kommunikationsministern för att täcka dels
sjöfartsverkets kostnader för registret, dels även trafiksäkerhetsverkets och
länsstyrelsernas kostnader.

Dyrbar byråkrati

Följande förklaring till den pinsamma situationen ges i propositionen sid 121:

”Eftersom registeruppläggningen går betydligt långsammare än förutsett
täcker f.n. inkomsterna inte uppläggningskostnaderna.”

Vilka uppläggningskostnader har man tänkt sig? Det berättas inte. Och
man måste söka sig till inkomstredovisningen i förslaget till statsbudget för
att finna inkomstberäkningen för kommande budgetår. Summan är upptagen
till 15 miljoner kronor och utgår från oförändrad registeravgift å 30
kronor enligt sjöfartsverkets förslag. Trots denna inkomst behöver regeringen
19 miljoner kronor extra, motsvarande 130 procent på inkomsten, för att
täcka förluster. I fjol anvisades 13 miljoner kronor för innevarande
budgetår!

Vern står för åtgärder?

Farhågorna om att båtregistreringen även skulle bli en dyrbar byråkrati har
därmed besannats. Om det hela fortsätter är det troligt att en socialdemokratisk
regering drastiskt höjer registeravgiften. Det förutsätts nämligen ”lämpliga
åtgärder för att öka laglydnaden ifråga om fritidsbåtregistrering.”

Vilka dessa lämpliga åtgärder kan vara tycks departementschefen inte ha Mot. 1988/89

någon uppfattning om. Men det torde ligga nära till hands att polisen får T603

uppgiften att jaga oregistrerade fritidsbåtar och deras ägare. Eftersom
polisen i vårt land är katastrofalt underbemannad i förhållande till brottslighetens
omfattning, krävs antingen en omprioritering eller en förstärkning av
polismakten av sådan omfattning att ca 200 000 fritidsbåtar ny registreras.

Ska en sådan extrakostnad belasta kontot för båtregistret eller betalas av
medborgare som utsätts för stölder och annan brottslighet på grund av
bristande polisresurser?

Sammanfattningsvis: Allt talar för att lagen om fritidsbåtsregister
(1987:773) omgående upphävs och att statsrådets begäran om 19 miljoner
kronor avslås.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen upphäver lagen 1987:773 om fritidsbåtsregister,

2. att riksdagen avslår hemställan i budgetpropositionen 1988/

89:100, bilaga 8, p. E 2, att till Fritidsbåtsregistret anvisa ett
förslagsanslag på 19 000 000 kronor.

Stockholm den 13 januari 1989

Göthe Knutson (m)

6