Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T564

av Leif Marklund och Roland Brännström (båda s)
SJ :s banavgifter

I Norrlandslänen har järnvägen en stor betydelse för transportförsörjningen
på grund av de långa avstånden och de många råvarutransporterna av malm
och träråvaror. Stora mängder av timmer transporteras i dag via tvärbanorna
Arvidsjaur-Jörn-Storuman-Hällnäs m.fl. ner till kusten och sågverken.
Andra viktiga trävaror lastas direkt på järnvägen för transport till Sydeuropa.
Därmed får kunderna direkttransport utan kostsamma omlastningar.
Färre omlastningar av varorna åstadkommer också mindre skador på
varorna.

SJ har nu aviserat stora prishöjningar på bl.a. timmertransporterna med
25-30 %. SJ har tidigare fått ersättning genom det s.k. ersättningsberättigade
bannätet. Nu måste man räkna med den kostnad som varje enskild bandel
har. Dessa prishöjningar riskerar nu att slå ut all transport av både malm,
timmer och andra trävaror. Det kan inte ligga i samhällets intresse att SJ:s
prispolitik driver ut det tunga godset till vägtransporter. Av såväl miljöskäl
som när det gäller att klara vägunderhållet, då överföringen av tungt gods till
vägarna är helt olämplig.

Det finns i Norrlands inland flera tvärbanor som är av stort värde för
infrastrukturen och för utvecklingen. De bildar en viktig grund för utvecklingen
av industrin i inlandet. Om tvärbanorna läggs ner finns det risk för att
sågverken i södra Sverige tar över försäljningen och transporterna till
kontinenten. Med stora effekter för utvecklingen skulle få på sysselsättningen
i Norrlands inland.

Det är därför viktigt att de norrländska företagen får behålla de transportmöjligheter
som tvärbanorna utgör. SJ:s nya taxepolitik kan innebära att
regionalpolitiken undergrävs och försvåras. Alltså måste SJ:s konkurrensförmåga
förbättras avsevärt. Ett sätt att förbättra SJ:s möjligheter till konkurrens
med landsvägstransporterna är att minska både fasta och rörliga avgifter
på inlandsbanan och tvärbanorna. Denna kostnad bör slås ut på de övriga
banorna och betalas solidariskt genom att avgifterna fördelas över bannätet i
övrigt.

En annan utväg som bör prövas kan vara att SJ får möjlighet att räkna
kostnaderna på dessa bandelar som om de vore en transport på elektrifierad
bana.

Någon förändring av konkurrenssituationen blir det inte. SJ har lägre
kostnader på det elektrifierade bannätet i andra delar av landet. De lastbilar
som trafikerar Norrlandsvägarna har inte högre kostnader och betalar inte
högre avgifter än de lastfordon som trafikerar vägarna i landets södra delar.

Mot. 1988/89
T564

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om en omprövning av SJ:s banavgifter.

Stockholm den 25 januari 1989

Leif Marklund (s) Roland Brännström (s)

SJ får däremot betala en spåravgift som är avsevärt högre på dessa tvärbanor
än de avgifter som råder efter stambanan och stomnätet i övrigt.

När det gäller investeringarna på vägarna har det inte varit någon skillnad
mellan norra och södra Sverige. De större riksvägarna hållersamma standard
i såväl norra som södra delarna av landet.

10