Motion till riksdagen
1988/89:T563
av Görel Thurdin m.fl. (c, m, fp, vpk, mp)
En järnvägslinje mellan Sundsvall och Luleå
Snabba tågförbindelser planeras mellan i första hand triangeln StockholmMalmö-Göteborg.
Enligt vår mening är det också viktigt att noga undersöka
snabbtågsförbindelse Stockholm-Luleå. Det är i detta sammanhang som
Ostkustbanan längs Norrlandskusten Sundsvall-Luleå blir aktuell. Järnvägstrafiken/järnbanenätet
har i de flesta andra länder utvecklats snabbt. I vårt
land har däremot rått en låtgåinställning till järnvägstrafikens roll i det totala
trafikarbetet.
I Norrland har persontrafiken i efterhand sjunkit i betydelse och även i
kvalitet beroende på kapacitetsproblem på stambanan till följd av att
godstrafiken ökar starkt.
Ett enkelspår fungerar någorlunda vid 40 tåg/dygn och bristfälligt vid ca 70
tåg/dygn. Mellan Ånge och Bräcke går i dag 75 tåg + ett antal extratåg, se
tabell nedan. Dubbelspår är under utbyggnad på denna delsträcka, som är
tämligen kort. Långsele-Mellansel-Vännäs har ca 49 & 42 ordinarie tåg/dygn
+ extratåg. Med dessa belastningar får man förutom tidhållningsproblem
även stora svårigheter att återställa tidtabellen, när den ”spårat ur”. Vidare
har man stora problem med att få tid att underhålla banan, eftersom endast
mycket korta tidsintervaller blir tillgängliga. Norr om Vännäs upp mot
Boden är belastningen 36 ordinarie tåg + extratåg, vilket innebär att man här
än så länge har viss möjlighet att köra in förseningar.
Rådande belastning av Norra stambanan, samt prognos vid fortsatt utveckling som
under de senaste 10 åren
Ordinarie tåg: |
Om 20 % ökning |
||||
per 10 år |
|||||
Person |
Gods |
Totalt |
1995 |
2005 |
|
Boden-Vännäs |
8 |
28 |
36 |
43 |
51 |
Vännäs—Mellansel |
12 |
30 |
42* |
50 |
60 |
Mellansel—Långsele |
12 |
37 |
49 |
59 |
71 |
Långsele—Bräcke |
14 |
33 |
47 |
56 |
67 |
B räcke-Ånge |
26 |
49 |
75 |
* 2 mötesplatser beslutade
Tillkommer: lokaltåg, chartertåg och extratåg, ca 10 dygn vintertid.
Med en fortsatt godstrafikökning, som under det senaste decenniet,
kommer man att ungefär år 2000, trots planerade utbyggnader av mötesplatser,
nå kapacitetstaket med ungefär 70 tåg/dygn. I detta läge kommer
persontrafiken att vara i huvudsak strypt och godstrafiken börjar strypa sig
själv. Detta innebär att Sundsvall-Östersund blir den nordligaste utposten
för övergripande persontrafik med järnväg.
Tvärbanorna planeras för närvarande bli starkt reducerade vad avser
antalet stationer. Godstrafiken och försvarsintressena borde dock innebära
att själva banorna blir kvar även med rådande utveckling. Inlandsbanan har
intresse från gods-, försvars- och turistsynpunkt.
Med det låga utbudet av flygtrafik skulle inlandet vara väl betjänt av
sovvagnstrafik. Sådan förekommer dock inte på inlandet, bl.a. på grund av
att banan inte har tillräcklig standard för 90 km/h med loktåg.
Järnvägsnätet kan spontant uppfattas vara lämpligt att bygga ut med
dubbelspår längs nuvarande stambana. Detta är dock en ekonomisk
omöjlighet eftersom banan är mycket slingrig. Sträckningen gör att man
också missar det stora trafikutbud som finns efter kusten. Ett dubbelspår
efter stambanan ger inte heller möjlighet till att Norrland får en bana som
ingår i ett framtida nordiskt snabbtågsnät.
Med ny tunnelbyggnadsteknik finns möjligheter att bygga ny bana i tunnel
till ungefär samma kostnad som vid höga bankar och svåra skärningar. Detta
innebär att det dramatiska nivåförhållandet genom södra Ångermanland inte
behöver vara avskräckande. Vidare är det enklare och billigare att bygga ett
nytt spår än att bygga ett andra spår parallellt med befintligt.
Sedan den stora järnvägsutbyggnaden på 1800-talet har vi i Sverige haft
mycket små utbyggnader och vi har även på vägsidan byggt relativt små
objekt i taget utan större, språngvisa systemeffekter. Vi anser att kustbanan
skall beslutas och utbyggas från Sundsvall till Luleå. Detta för att nå
avgörande systemeffekter efter hela norra ostkusten från Stockholm till
Luleå.
Med ett sådant system skulle man kunna få restider Örnsköldsvik-Umeå
på ca 50 min., mellan Umeå och Sundsvall på ca 2 1/2 timmar och mellan
Umeå och Luleå på ca 2 timmar. ”Snabbtågstekniken” utvecklas snabbt
varför än kortare färdtider kan förväntas. Detta skulle ge betydligt bättre
samverkansmöjligheter mellan städerna längs norrlandskusten både vad
gäller arbetsmarknad och utbildning. Självklart är det också av intresse att
även Stockholm och kontinenten kommer närmare.
Med en kustbana skulle också tvärbanorna få ökat intresse och t.ex.
tvärbanan Umeå-Vännäs-Vindeln-Lycksele-Storuman skulle få bättre underlag
och bättre resstandard. En persontrafik som inte skulle behöva hotas,
som-i dag, av den nödvändiga och successivt ökande godstrafiken.
För att få ett heltäckande kommunikationssystem, som är en förutsättning
för fortsatt utveckling av näringslivet i Norrland, måste järnvägsnätet
kompletteras med upprustning av vägnätet. Detta gäller inte minst länsvägnätet.
Det är viktigt att samhället kraftfullt satsar på grundläggande förutsättningar
för fortsatt industriell utveckling i Norrland. Bra kommunikationer är
en av förutsättningarna. Norrland måste få likvärdiga förutsättningar. Detta
är en förutsättning för att de norrländska regionerna i samverkan skulle
kunna konkurrera med de redan etablerade storstadsområdena.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har under 1986 utgett en skrift med
arbetsnamnet ”Nattsol”. Det är ett kvalificerat utredningsarbete om näringsliv,
arbetsmarknad och transporter.
Mot.
T563
Tvärsektionellt samordnad planering. I skriften har utarbetats en systemskiss
över trafiksamarbete vägar, järnvägar och flyg. Vi vill också i denna
motion citera ett avsnitt som berör järnvägstrafik från länsstyrelsen i
Västernorrlands län, som enhälligt har antagit en länsrapport i december
1986. Där står följande att läsa:
”Mot denna bakgrund anser länsstyrelsen att en allsidig och förutsättningslös
utredning bör göras för att få fram ett beslutsunderlag för byggande av en
järnvägslinje längs Norrlandskusten norr om Sundsvall med en sådan
utformning att trafik med snabbtåg blir möjlig.”
Basinvesteringar för framtidstro
Hela Norrland måste utvecklas positivt. Det behövs nu basinvesteringar för
framtidstro. Dit hör vägupprustningen, en förbättring av dagens järnvägsnät
och tågtrafik samt en utbyggd ostkustbana.
Frågan om den framtida järnvägstrafiken har en så stor regionalpolitisk
och miljömässig betydelse att den inte kan överlämnas till statens järnvägar.
Riksdagen bör därför tillsätta en parlamentarisk utredning som får i uppdrag
att utreda en ostkustbana efter Norrlandskusten från Sundsvall till Luleå.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning som
får i uppdrag att utreda en ostkustbana med sträckning efter Norrlandskusten
mellan Sundsvall och Luleå.
Stockholm den 24 januari 1989
Mot. 1988/89
T563
Görel Thurdin (c)
Börje Hörnlund (c)
Ulla Orring (fp)
Eva Goés (mp)
Hans Dau (m)
Maggi Mikaelsson (vpk)
8