Motion till riksdagen
1988/89:T562

avBoForslundm.fi.
Snabbtåg Sundsvall-Stockholm

Södra Norrlandskusten har haft en positiv utveckling under de senaste åren
både när det gäller sysselsättningen och befolkningsutvecklingen. Men ändå
tillhör länen de län som haft den sämsta utvecklingen jämfört med de flesta
andra län. Regionen brottas med långsiktiga strukturella problem och
behoven av förnyelse är stora. Villkoren för modern industri och avancerad
tjänsteproduktion har inte utvecklats i den omfattning att det blivit till
regionens fördel. Avståndet till Stockholm-Uppsala-regionen borde vara en
fördel för södra Norrland, men med nuvarande kommunikationssystem
hämmas den ekonomiska utvecklingen. Närheten till Arlanda, FoU-kapacitet,
tjänsteproduktion och övriga kontaktnät borde vara en resurs för södra
Norrland. De bristande kommunikationerna medför att regionens möjligheter
att vara med och utveckla en ny generations pendlingsmönster minskar.
En förnyelse och förstärkning av södra Norrlandskustens infrastruktur och
då med tonvikt på effektiva kommunikationer är en avgörande framtidsfråga.
Risken är annars att regionen utvecklas som en andrahandsregion.

Sundsvalls, Hudiksvalls, Söderhamns och Gävle kommuner samt länsstyrelserna
i Västernorrlands och Gävleborgs län insåg tidigt vikten av att en
snabbtågsförbindelse Sundsvall-Stockholm kom till genomförande. En
utredning genomfördes och resultatet visar att snabbtåget SundsvallStockholm
är ett av Sveriges lönsammaste snabbtågsprojekt - både företagsekonomiskt
och samhällsekonomiskt. Snabbtåget skulle förbättra utvecklingsbetingelserna
för södra Norrlandskusten, knyta ihop städer och öppna
Stockholm-Uppsala-regionen på ett helt nytt sätt.

Snabbtågsprojektet Sundsvall-Stockholm skulle innebära följande:

- mer än en fördubbling av tågresandet mellan Sundsvall och Stockholm,

- näringslivet stärks genom att man utvecklar samspelet mellan orterna
efter södra Norrlandskusten,

- de lokala arbetsmarknaderna vidgas vilket gör det möjligt att dagpendla,

- området blir intressant som alternativ och komplement till Stockholmsregionen,

- tillgängligheten till högre utbildning ökar genom att fler kan pendla, men
också kvalificerade lärare kan resa till regionen,

- miljö och trafiksäkerhet förbättras genom att ett betydande resande kan
överflyttas från bil till tåg.

Kostnaderna för snabbtåget Sundsvall-Stockholm beräknas till ca 1 300
milj. kr. varav investeringar i banan har beräknats till ca 300 milj. kr.

Banverket har själva bedömt investeringarna i ostkustbanan till 200 milj. kr. Mot. 1988/89

Detta innebär att det inte finns något annat snabbtågsprojekt i Sverige som T562

kan genomföras till en så låg kostnad. Snabbtågsprojektet SundsvallStockholm
bör alltså rymmas inom den ram som banverket har erhållit för
investeringar i banor.

Snabbtåget Sundsvall-Stockholm finns med bland de projekt som planeras
fram till 1994, men med det uttalande Stig Larsson gjorde vid trafikkonferensen
i Hudiksvall den 25 november 1988, att inom tre år, och med hänsyn till
de regionalpolitiska effekterna bör projektet tidigareläggas. Det är också
viktigt att SJ satsar på modern teknik för snabbtåget på sträckan
Sundsvall-Stockholm.

Sammanfattningsvis kan sägas att insättandet av moderna snabbtåg på
sträckan Sundsvall-Stockholm skulle få avgörande regionalpolitiska effekter
till förhållandevis låga kostnader. Därför är det viktigt att banverket gör en
prioritering av investeringarna i snabbtågsprojekten, så att SundsvallStockholm
kan tidigareläggas.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skyndsamt inrättande av en snabbtågsförbindelse
Sundsvall-Stockholm.

Stockholm den 25 januari 1989

Bo Forslund (s)

Axel Andersson (s)

Martin Olsson (c)

Rolf Dahlberg (m)

Jan Jennehag (vpk)

Flans Lindblad (fp)

Sigge Godin (fp)
Gunnar Björk (c)
Bertil Måbrink (vpk)
Britta Sundin (s)

Eva Björne (m)

5