Motion till riksdagen
1988/89:T534

av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk)
Blekinge kustbana

Under våren 1988 fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens
proposition (1987/88:50) ”Trafikpolitiken inför 90-talet”.

I enlighet med propositionen och trafikutskottets betänkande beslutade
riksdagen bl. a.

att investeringsplaneringen av infrastrukturen skulle få en samhällsekonomisk
inriktning,

att järnvägsnätet skulle delas upp i ett nät av stomjärnvägar och länsjärnvägar
samt

att staten skulle köpa sådan interregional persontrafik på stomnätet som
är regionalpolitisk! önskvärd men som inte kommer till stånd på företagsekonomiska
grunder.

I propositionen föreslogs vilka bandelar som skulle ingå i stomnätet.
Enligt förslaget skulle bl. a. Blekinge kustbana (Karlskrona—Kristianstad)
med en banlängd av 125 km ingå i stomnätet. SJ och staten skulle därmed ta
ansvar för trafiken på kustbanan. Riksdagen biföll propositionen.

Genom Blekinge kustbanas införlivning i stomnätet syntes alltså kustbanan
äntligen kunna få den upprustning och trafikföring som varit försummad
i årtionden. Självfallet var tillfredsställelsen stor i Blekinge över att
staten nu var beredd att ta det ansvar för kustbanan som borde ha skett långt
tidigare.

Det är mot denna bakgrund inte att förvåna, att vreden och förvåningen
var stor i alla läger av länets befolkning när det framkom att transportrådet
och SJ, endast några månader efter riksdagens beslut, förhandlade om en
omklassificering av kustbanan från stomjärnväg till länsjärnväg.

I det slutliga förhandlingsprotokollet mellan transportrådet och SJ har
en s. k. rådrumsbeställning på begränsad persontrafik förutsatts under ett år
fr. o. m. den 28 maj 1989. Överenskommelsen innebär vidare förslag om att
kustbanan därefter utgår ur stomnätet. Det är självfallet att en klassificering
av en bandel inte kan gälla för evigt. Men det är både ologiskt och oriktigt
att göra en omprövning endast några månader efter att riksdagen fattas
beslut i ärendet, då dessutom inget nytt beslutsunderlag framtagits.

I januari 1988 redovisade länsstyrelsen utredningen Blekinge kustbana, i
vilken bl. a. de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för fortsatt järnvägstrafik
beskrevs. Detta utredningsarbete har sedan fortsatt och kommer
att redovisas inom kort i en utredning kallad ”Blekingevision — transporter
och samhällsfunktion”. Utredningen visar bl. a. att stora samhällsekonomiska
vinster skulle uppnås om en ordentlig upprustning av Blekinge kustbana
genomförs.

Som framgår av till motionen fogad karta är järnvägstrafiken mycket Mot. 1988/89

svagt utvecklad i sydöstra Sverige jämfört med övriga delar av södra och T534

mellersta Sverige. Dessutom är tillgängligheten dålig till knutpunkterna på
stambanan, bl. a. Hässleholm och Alvesta. Förbättrade kommunikationer
är därför en av de viktigaste åtgärderna för att få till stånd en långsiktig
regional utveckling i sydöstra Sverige.

Förutsättningarna för ett kraftigt ökat resande på Blekinge kustbana är
gynnsamma då befolkningstätheten längs kustbanan är mycket stor. Näst
storstadslänen har Blekinge den största befolkningstätheten i landet. Befolkningsunderlaget
längs Blekinge kustbana motsvarar per bankilometer
ungefär 80 % av det underlag som beräknats i utredningarna om Svealandsbanan
och Mälarbanan.

Efter decennier av sysselsättnings- och befolkningsminskning i Blekinge
har äntligen en förbättring kunnat skönjas. Av stor betydelse i detta sammanhang
är etablerandet av högskola, lokaliseringen av boverket och kustbevakningen
samt kommunernas energiska åtgärder.

Blekinges karaktär av ett län vid sidan om allfarvägarna skulle förstärkas
om järnvägsförbindelserna till stambanan i Hässleholm och till Lund/Malmöregionen
avvecklades. De satsningar som gjorts av regionalpolitiska skäl
skulle ges mindre förutsättningar att lyckas om kommunikationerna försämras.
Ett oavvisligt krav för länets framtid är därför effektiva och väl
fungerande tågförbindelser till bl. a. Lund/Malmöregionen, där regionsjukhus,
universitet och ett vidgat kulturutbud finns samt där företagskontakterna
är omfattande. En eventuell fast förbindelse över Öresund förstärker
givetvis detta behov.

Under årtionden har kustbanan i SJ :s regi utarmats. Detsamma gäller
tågmaterielet. Restiderna har förlängts och servicen försämrats. Det går
icke att i nuvarande situation åstadkomma en attraktiv persontrafik på
banan. Det är också orimligt och omöjligt för länet att ta ansvar för vad som
hittills försummats och överta trafiken i trafikhuvudmannens regi.

De resultat och slutsatser som framkommit i länsstyrelsens transportvisionsarbete
måste beaktas vid ställningstagande om järnvägens framtid.

Likaså bör regionalpolitiska kommitténs förslag avvaktas innan vidare
ställning tas i frågan.

15

Hemställan Mot. 1988/89

T534

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att någon omklassificering av Blekinge kustbana icke
får ske förrän banan rustats upp till modern standard.

Stockholm den 24 januari 1989

Hans Gustafsson (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Sven-Olof Pettersson (c)
Börje Nilsson (s)

Jan Björkman (s)

Yvonne Sandberg-Fries (s)
Christer Skoog (s)

Bertil Måbrink (vpk)

Kjell Nilsson (s)

16

GI/3/2

ru/12/2 7*
Git/l*/*

FALUN

rt/t/2 J |
83/2/f I

i • ^guovji
H siAllcmguI

I /

UPPSALA

»4/4/3

TÖCKHOLM

;STAD

tu/ta/a

1MM

Gll/tt/1 /
W/27/3

»24/24/»,
TO/32/3

w/a/i

fKÖPING

814/22/3

'weiBfum

naw2

MARIESTAD^

‘q-^Tbu/ij/i

W/JM

IKÖPING

I» 4/4/a

C 1/4/1
tpavav4pj

I» »/»/a i
fm/jva i hullsj
n*T»/a 1

IM.1

PiS/is/2

MW

(4/24/a

jNKÖPING

yACGCRIOt
• W3 f,
'ni/im //

y mstsilj • * **

(I C43/4S/7

jL»*arff W/4J/J ;

4/34/1

, T~

/PI4/11/I

KALMAR

»IV13/3 IRMtlD.

rar ^

KARLSKRONA
I» »/»/■

ri 2/13/7

[pit/ii/a
■ 2/2/1

/ \ |PI2/12/1
i \ »u/ia/i

* \P12/33/3

Ti/l/l

KRISTIANSTAD

MALMi

[r14/14/l

Mot.

T534

MB/H/4

HT/17/1

wMUNGepjAaw

{SS? GÄVLE

"'fn

/R7ET 43/3/1

■ — * —' jtltA -—-—" P*/i/l
' V »Him»»

^söoravi ;<. ÖSTRA BANREGIONEN

SÖDRA BANREGIONEN

1988/89

MELLERSTA BANREGIONEN
ÖSTRA BA1

GÖTEBORG

BETECKNINGAR
GÄVLE

1 BORLÄNGE

KALMAR

ANEBY

ORT MED BANREGIONKONTOR

DISTRIKTSORT

RESIDENSORT

ORT DÄR TAGmAnGOSREOOVISNING
BÖRJAR / SLUTAR

PERSONTÅG

GODSTAG

LOK

TAGMÄNGD VARDAGSMEDELDYGN
tAgmängo MAXDYGN
tAgmängd maxtimme

BANOBREDOEN MOTSVARAR APPROXIMATIVT

tAgmangden för resp tagtyp

LINJE. SOM TRAFIKERAS MED ENSTAKA TÄG
LINJE. EJ TRAFIKERAO

banregionsgrAns

Svenskt Tryck Stockholm 1989