Motion till riksdagen
1988/89:T526
av Ingrid Hasselström Nyvall och Charlotte Branting
(båda fp)
J ärnvägssträckan Göteborg-Kalmar/Karlskrona
m.m.
Man brukar säga att det är lätt att åka tåg på längden i Sverige men svårt på
tvären utom vad gäller linjen Stockholm - Göteborg, de enda lönsamma 50
milen enligt SJ:s generaldirektör.
Linjen tvärs över Sydsverige, kust till kust-banan Kalmar/Karlskrona-Göteborg,
ingår i den grupp för vilken SJ och transportrådet träffat ett
avtal om trafik. Totalt innebär avtalet närmare 600 milj.kr. för regionalpolitisk
viktig trafik på stomjärnvägar.
I diskussionen om vilka turer som transportrådet ansåg att det kunde bli
aktuellt att köpa har en betoning skett av bl.a. kravet på en systemsyn. Det
innebär att upphandlingen skall främja en samordning mellan interregional
trafik samt lokal och regional kollektivtrafik på väg och järnväg.
Kust till kustbanan uppfyller i högsta grad detta krav genom att samordna
resandet i sydöstra Sverige med södra stambanan. Motsvarande förhållande
råder på andra bandelar.
Det är viktigt att stimulera järnvägsresandet genom att resan går snabbare,
vagnarna blir bekvämare, servicen bättre och priserna flexiblare.
När det gäller kust till kust-banan hör denna till de projekt som Banverket
vill studera närmare för att beräkna investeringskostnader och genomförandetid.
Även från SJ:s sida har framhållits att man bör satsa på denna linje.
Genom åtgärder från såväl Banverket som SJ kan banan ges den standard,
som gör den attraktiv för resenärerna.
Det intensiva arbetet för bevarandet av kust till kust-banan har hittills varit
ganska framgångsrikt. Investeringarna väster om Alvesta har tidigarelagts i
förhållande till tidigare planer. Reduktionen av turer gäller morgonturen
mellan Alvesta och Göteborg. Detta är olyckligt därför att det omöjliggör
förmiddagssammanträden i Göteborg i framtiden för dessa resenärer. Det
vore bättre att dra in någon tur på förmiddagen.
I dagens läge är det särskilt viktigt att bevaka att ytterligare investeringar
görs på banan. Detta gäller särskilt sträckan Kalmar-Emmaboda.
Till banan mellan Växjö och Alvesta utgår nu inte statsbidrag till sju turer.
De uppfyller inte kravet på att vara regionalpolitisk! viktiga interregionala
förbindelser från trafikmässigt eftersatta landsdelar. Om länstrafiken är villig
att betala hela underskottet för denna trafik är oklart. Det är inte bra att man
genom statsbidragssystemet diskriminerar länstrafik på det nationella stomjärnvägsnätet.
Rimligen borde samma statsbidrag utgå till kortväga järnvägstrafik
på stomjärnvägarna på samma villkor som till järnvägstrafik på
länsjärnvägarna. Nuvarande system gör att man driver fram landsvägsbuss
trafik parallellt med befintliga järnvägar, som har kapacitet för att ta mer Mot. 1988/89
trafik. Detta är inte riktigt. Det blir lika dyrt för staten att ge statsbidrag till T526
landsvägsbussar på sträckan Växjö-Alvesta som att ge statsbidrag till
järnvägstrafiken på denna sträcka. Av miljöskäl är järnvägstrafiken att
föredra.
Det är viktigt att kust till kust-banan är med i diskussionen om prioriterade
järnvägslinjer och att den tills vidare omfattas av transportrådets avtal om
regionalpolitisk! viktig trafik.
Hemställan
Med det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om betydelsen av, och satsningen på, järnvägslinjen
Kalmar/Karlskrona -Göteborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om järnvägslinjen Växjö-Alvesta.
Stockholm den 22 januari 1989
Ingrid Hasselström-Nyvall (fp) Charlotte Branting (fp)
11