Motion till riksdagen
1988/89:T515

avUlla-Britt Åbark m.fl. (s)

Utbyggnad av västkustbanan till dubbelspår

Västkustbanan har i olika utredningar och uttalanden under senare år ansetts
som mycket angelägen för utbyggnad till dubbelspår i hela sin sträckning,
inte minst mot bakgrund av att kapacitetstaket nåtts på banans enkelspåriga
avsnitt. Detta har medfört och medför långa res- och transporttider med
stora risker för förseningar. Ett tättrafikerat enkelspår som västkustbanan
med ca 60- 65 tåg per vardagsdygn är mycket störningskänsligt och
tidsvinsten av snabbtågstrafik begränsade innan större delen av sträckan har
byggts ut till dubbelspår.

I såväl regeringens trafikpolitiska proposition 1987/88:50 Trafikpolitiken
inför 90-talet, trafikutskottets betänkande 1987/88:19 och banverkets anslagsframställning
för budgetåret 1989/90 - dagtecknad 1988-08-17 - understryks,
att en fortsatt utbyggnad av västkustbanan är klart angelägen.
Banverket anförde bl. a.

På Västkustbanan genomförs för närvarande dubbelspårutbyggnader enligt
den s. k. Nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning. 255 milj. kr har avsatts för dubbelspår på i första hand
delsträckorna Brännarp-Getinge (klar våren 1988). Almedal—Mölndal och
Halmstad-Trönninge. Den sistnämnda sträckan beräknas klar våren 1990.

Fortsatt utbyggnad av dubbelspår på norra delen av Västkustbanan
(Göteborg-Veinge) tillhör de högst prioriterade nysatsningsprojekten enligt
Banverket, liksom enligt den trafikpolitiska propositionen (1987/88:50).

Banavdelningen inom SJ (numera Banverket) har i februari 1988 färdigställt
en banutredning om Västkustbanan på denna del (VKB 86). Syftet har varit
att redovisa kostnader och bantekniska konsekvenser av fortsatt utbyggnad
till dubbelspår. Därvid inkluderas erforderliga ombyggnader av hastigheten
till 160 km/tim, vilket m h t spårgeometrin medger hastigheten 200 km/tim
med snabbtåg med lutande vagnskorg. Vidare har utretts alternativa lägen
för banan, liksom vilken prioritetsordning mellan olika delsträckors utbyggnad
som bör gälla. Den lämpligaste utbyggnadsstrategin från trafikeringssynpunkt
är från Mölndal söderut, från Halmstad norrut samt från Halmstad
söderut.

Med hänsyn till att kapacitetsutbyggnader på Västkustbanan är synnerligen
angelägna och till de betydande vinster som uppstår genom ett fortsatt
kontinuerligt dubbelspårbyggande, anser Banverket att ytterligare medel
bör anslås för detta ändamål. Inriktningen bör vara ett direkt fortsatt
byggande i en takt som är högre än hittills, lämpligen ca 175 Mkr/år fr o m
1990 (i 1990 års prisnivå). Närmast aktuella etapper efter de nu pågående är
därvid från Mölndal söderut mot Kungsbacka och norr om Halmstad.

I regeringens budgetproposition för budgetåret 1989/90 har för ändamålet Mot. 1988/89
anvisats 25 milj. kr. Detta belopp är återstoden av 255 milj. kr enligt den T515
Nordiska handlingsplanen. Tillsammans med övriga disponibla medel klaras
en dubbelspårutbyggnad till Kållered. Denna etapp är enligt banverket klar i
början av 1990. Ytterligare anslag kan disponeras först den 1 juli 1990 under
förutsättning att medel beviljas.

Detta innebär att pågående arbeten måste avbrytas ett antal månader
under första halvåret 1990. Ett sådant förfaringssätt förefaller mycket
orationellt och oekonomiskt. För undvikande härav erfordras åtminstone en
förskottering i storleksordningen 50-75 milj. kr av begärt anslag budgetåret
1990/91 samt garantier att äskade medel beviljas för budgetåren 1990/91 och
1991/92.

Västkustbanans utbyggnad till dubbelspår är högst prioriterad i enlighet
med vad som ovan anförts. Ytterligare skäl är bl. a. de miljömässiga fördelar
som spårbunden trafik ger jämfört med buss- och biltrafik.

Såsom ett led att bl. a. uppnå bättre trafikmiljö och samhällsekonomi har
berörda kommuner fattat principbeslut om pendeltågstrafik på sträckan
Kungsbacka—Göteborg med start i mitten av 1992. Detta ställningstagande
från kommunernas sida innebär också ett principbeslut om avsevärda
investeringar i stationsanläggningar, parkeringsplatser och pendeltåg m. m.
uppgående till storleksordningen 200 milj. kr.

Befolkningen i Kungsbacka och Mölndals kommuner uppgick den 31
december 1987 till drygt 101 000 invånare, vilket gör den södra sektorn av
Göteborgsregionen till den befolkningsmässigt största sektorn. Den södra
sektorn är även den sektor som förväntas växa snabbast under de kommande
åren. Enligt den senaste prognosen bedöms befolkningen komma att uppgå
till ca 108.000 invånare år 2000.

Kungsbacka kommun är den kommun som växer snabbast inom Göteborgsregionen.
Under perioden 1980—1985 har befolkningen ökat med 12 %
eller drygt 5 000 personer. Under motsvarande period ökade utpendlingen
från kommunen med över 23 %(frånll 200 till 13 800 arbetspendlare), trots
att antalet arbetstillfällen inom kommunen ökade mycket kraftigt.

Enligt resvaneundersökningen 1986 sker ca 30 000 kollektivresor per dag
med start och/eller mål inom Mölndals eller Kungsbacka kommuner. Av
dessa skulle ungefär hälften beröras av en övergång till pendeltågstrafik.

För Kungsbacka kommun - som är mest berörd av en pendeltågstrafik och
desssutom snabbt okar sin befolkning - har en särskild studie gjorts över den
förväntade pendlings- resp. totalreseutvecklingen till år 2000.

Av 1985 års resor mellan Kungsbacka och Mölndal/Göteborg sker ca 9 %
eller ca 3 500 enkelresor med kollektiva färdmedel. Om motsvarande andel
kvarstår år 2000 skulle antalet kollektiva resor uppgå till ca 4 500/dygn.

Skulle en fortsatt dubbelspårsutbyggnad inte komma till stånd eller
försenas skulle detta ofelbart medföra ökade transporter på landsväg, något
som från miljösynpunkt är helt otillfredsställande. Redan nu är trängseln i
rusningstid mycket stor på vägarna i området och utsläppen från fordonen flertalet
reser i egen bil eller buss - belastar ytterligare den redan svårt
nedsmutsade luften, främst i Göteborgs innerstad. Ett sätt att eliminera de
olägenheter som finns är att erbjuda pendlarna ett alternativ med snabba,

täta och bekväma pendeltågsförbindelser.

Berörda län och kommuner har bildat en särskild arbets- och samrådsgrupp
för västkustbanan. Arbets- och samrådsgruppen har uttalat att en
fortsatt utbyggnad av västkustbanan till dubbelspår är angelägen och
samrådsgruppen har förhoppningen att anslagsfrågan för västkustbanan
kommer att röna samma positiva förståelse som kom till uttryck i den
trafikpolitiska propositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortsatt utbyggnad av västkustbanan
till dubbelspår.

Stockholm den 20 januari 1989.

Ulla-Britt Åbark (s)

Lars Svensson (s)

Sten Östlund (s)

Doris Håvik (s)
Inga-Britt Johansson (s)