Motion till riksdagen
1988/89 :T513

av Görel Bohlin (m)

En järnvägsförbindelse med Arlanda flygplats

De flesta torde idag vara överens om att en snabbtågsförbindelse till Arlanda
från Stockholms central och med anknytning söderut är både ett projekt av
extra hög angelägenhetsgrad och med hög ekonomisk avkastning. Det
alternativ snabbtåget ger för de resande från och till Arlanda innebär
dessutom en miljöskonande insats för Arlandaleden och för den enskilde
resenären minskade kostnader i form av tidsvinst och bortfall av parkeringsavgifter.

Kraven på investeringar inom kommunikationssektorn är emellertid
betydande och de finansiella möjligheterna begränsade. Under senare år har
nya finansieringsmöjligheter aktualiserats och tillvaratagits. Ett sådant exempel
är utbyggnaden av Stockholms central genom den s.k. Vasaterminalen
samt viss spårutbyggnad. Andra exempel finns i form av stationsbyggande
som finansieras och byggs med privat kapital. Lokaler hyrs därefter ut förutom
till SJ även till kommunen för särskilt servicetillvända delar av dess
verksamhet såsom bibliotek, information, bostadsförmedling etc. Även till
rent kommersiell verksamhet hyrs lokaler ut t.ex. till restaurang- och
kaférörelse, blomsteraffär och annan affärsverksamhet. Stationen blir ett
litet innecentrum.

En Arlandaförbindelse borde kunna finansieras åtminstone delvis med
privat kapital. Marken i närheten av en sådan bana är värdefull och kan t.ex.
utgöra bytesobjekt. I den utredning angående spårobjekt i Stockholmsregionen,
som gjorts, presenterades förutom Mälarbana och Svealandsbana även
tre olika förslag till Arlandapendel. Ett av förslagen hade handelskammarbyrån
som upphovsinstans. Detta förslag var tänkt som en utpräglad snabbtågsförbindelse
och i huvudsak privatfinansierad. Ett annat förslag var en
avgrening av Norra stambanan, som ansluts dels i Stockholm med förbindelse
även till Södertälje, dels i Märsta och norrut. I samband med Mälarbansprojektet
har en anslutning från Mälarbanan till en Arlandabana skisserats.
Troligen skulle den bästa effekten för regionen och för landet uppnås
genom det alternativ som utgörs av en avgrening från stambanan och en
anslutning även till Mälarbanan. Arlanda kunde nås väsentligt snabbare,
bekvämare och prisvänligare dels från hela Stockholms län. dels från
angränsande län. En sådan utbyggnad innebär att hela det ganska tättbefolkade
Mälardalsområdet och även hela östra Mellansverige skulle få snabba
förbindelser med Arlanda och med Stockholm.

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänvisning till det anförda hemställs T513

att riksdagen hos regeringen begär förslag om en Arlandabana att i
enlighet med vad som framförts i motionen helt eller delvis finansieras
av näringslivet.

Stockholm den 19 januari 1989

Görel Bohlin (m)