Motion till riksdagen
1988/89:T256

av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg
(båda fp)

Kommunikationerna i Uppland

Begreppet regionalpolitik förknippas i allmänhet med s.k. Norrlandsproblem,
glesbygdsstöd och statliga stödpaket. Men även i regioner där problemen
är förhållandevis små och där få skulle efterfråga statliga stödinvesteringar
för att behålla sysselsättning och service, kan det finnas skäl att tala
om regionalpolitik med bristande balans i utvecklingen.

Ett sådant område är Uppland, inom och utanför Uppsala län. Uppsala
län präglas sedan länge av betydande obalans mellan å ena sidan Uppsala
kommun, som är en av landets mest expansiva, och å andra sidan kommunerna
i norr, där stagnation och glesbygdsproblem länge varit en realitet.
Därtill kommer Enköpings och Håbo kommuner i söder, som ligger längs
trafikstråket Stockholm—Västerås, men samtidigt har sitt länscentrum i en
annan riktning. Omedelbart söder om länsgränsen finns Storstockholmsområdet.

Ett huvudproblem har länge varit hur den stora expansionen i Uppsala
och längs järnvägs- och motorvägsstråket mellan Uppsala och norra delarna
av Stockholmsområdet skall kunna utnyttjas för att också stimulera utvecklingen
i norr.

Här har en intressant öppning skett genom förslaget till det s.k. Upptåget,
ett pendeltåg som inledningsvis skulle förbinda Uppsala med Tierp och
med de mindre orter som ligger längs järnvägen norrut. Projektet bedöms
ha mycket goda framtidsutsikter och skulle radikalt minska restiden från
Tierp och mellanliggande orter till Uppsala. Därmed skulle det också bli
lättare för många som vill arbeta i Uppsala att bosätta sig i något av de
mindre samhällena eller i Tierps kommun, vilket i sin tur skulle minska det
nu mycket starka trycket på bostadsmarknaden i Uppsala.

Därmed skulle både befolkningsstrukturen och serviceutbudet kunna bli
fördelaktigare än i dag, vilket i sin tur också kan tänkas påverka lokaliseringsbeslut
inom näringslivet. Det är f.n. osäkert huruvida länets nordligaste
kommun, Älvkarleby, kommer att beröras av Upptåget. Planerna på en
snabbtågspendel Stockholm —Sundsvall, med stopp bl.a. i Älvkarleby ligger
ännu åtskilliga år in i framtiden. Om Älvkarleby inte får del av eventuellt
förbättrade tågförbindelser inom länet, kan alltså de problem som hittills
kunnat bemästras kring service och sysselsättning komma att försvåras.
En rimlig åtgärd vore att låta Älvkarleby ingå i stödområde C. I dag räder
det märkliga förhållandet att grannkommunerna i söder räknas till Bergslagen
och torde få del i stödinsatser för denna landsända, medan Älvkarleby

står utanför alla stödformer. Det vore också rimligt att tågen norrut redan i Mot. 1988/89

dag stannade i Älvkarlebys centralort Skutskär åtminstone vid några turer. T256

Tierp och Östhammar kan stimuleras av närheten till Forsmarks kärnkraftverk.
Norduppland framstår som ett naturligt centrum för den forskning
och praktiska prövning av nya energikällor som kommer att behövas
under många år framöver. Det lokalt förankrade förslaget om förläggning
av en etanolfabrik till Tierp bör ses i detta sammanhang. Den nya färjelinjen
från Hargshamn till Nystad i Finland ger också möjligheter till utveckling
av näringslivet. De förbättringar av banan från Hargshamn till Örbyhus
som behövs får inte fördröjas.

För de södra delarna av länet framstår det som mycket viktigt att planerna
att binda samman Mälardalen med delvis nya järnvägslinjer förverkligas.
Detta kan bidra till att minska trycket på Storstockholm och Uppsala. I
väntan på den s.k. Mälarbanan bör åtminstone några tåg om dagen stanna i
Bålsta. Det är också viktigt att direkta järnvägsförbindelser till Arlanda
ingår i den utveckling av järnvägen i området som nu planeras. För södra
länsdelens utveckling är det också viktigt att förslaget till en ny hamn i
Kalmarviken får en seriös prövning.

Hemställan

Med stöd av ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om tågstopp i Skutskär och Bålsta,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om införlivande av Älvkarleby i stödområde C,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om betydelsen av en ny hamn i Kalmarviken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av upprustning av järnvägen Hargshamn—Örbyhus.

Stockholm den 24 januari 1989

Barbro Sandberg (fp) Håkan Holmberg (fp)

1 1988/89 :A487

12