Motion till riksdagen
1988/89 :T251
av Margareta Fogelberg och andre vice talman
Christer Eirefelt (båda fp) Mot.
1988/89
Kommunikationerna i Halland i”>51-259
Parallella transportvägar — E6 och västkustbanan
Europaväg 6 genom Halland är hårt belastad av tunga, långväga transporter.
Svenska lastfordon är för det mesta av modernt datum och genomgår
regelbunden kontroll för att uppfylla miljö- och trafiksäkerhetskraven. Vi
har länge hävdat att större miljökrav måste ställas på dieseldrivna fordon.
På våra vägar rullar också utländska fordon. Det finns goda skäl anta att
en hel del av dessa långt ifrån uppfyller de krav vi ställer på den inhemska
trafiken. Det är knappast möjligt för svenska myndigheter att vid våra gränser
ens stickprovsvis kontrollera främmande fordons miljö- och trafiksäkerhet.
Därför är det angeläget att Sveriges representanter vid överläggningar
med EG-kommissionen och den västeuropeiska transportministerkonferensen
(CRMT) tar upp frågan om en harmonisering även på detta
område.
Luxemburgdeklarationen nämner uttryckligen miljön som ett lämpligt
samarbetsområde mellan EFTA och EG. Vid deras överläggningar har
samtalen berört bättre möjligheter till landsvägstrafik kombinerad med
järnvägstrafik. Eftersom Sverige är transitland för såväl norska som finska
transporter är det i hög grad önskvärt att snart nå fram till system för att
enkelt föra över billaster — containers — till järnväg så att genomgångstrafiken
med tunga fordon minimeras.
Västkustbanans bristande kapacitet och de problem det medför är sedan
länge välkända. En direkt följd blir en ständigt ökande biltrafik, särskilt i
den norra länsdelen där behovet av snabba och bekväma persontransporter
till Göteborg är stort. Utbyggnaden av Västkustbanans dubbelspår har
länge varit högprioriterad. Det är därför med stor förvåning och besvikelse
vi tar del av anslagsfördelningen i budgetpropositionen. Regeringsförslaget
medför med nödvändighet såväl försening som fördyring liksom fortsatt
ökade miljöstörningar. För kommunerna Kungsbacka, Mölndal och Göteborg
som i sin egen planering givit utrymme för de kringkostnader som
följer av pendeltågsetablering, innebär tidsförskjutningen av spårutbyggnaden
stora olägenheter och givetvis ökade kostnader. Detta är oacceptabelt.
Spårutbyggnaden måste fortgå som tidigare planerats utan avbrott. Vi
anser därför att banverket bör tillföras ytterligare medel till särskilda nyinvesteringar
i stomjärnvägar och möjlighet att lånefinansiera nyinvesteringar
av järnvägar. 1
1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr T251—259
Rättelse: S. 4 rad 10 Står: 1989: samt Rättat till: 1989 och
Ett friskare hav
Mot. 1988/89
T251
Även om det inte alltid kan vara lätt för en lekman att förstå vad som är
orsak och verkan i samband med miljöförstöring och dess konsekvenser på
längre sikt, är det tvivelsutan så att de allra flesta idag betraktar havet med
respekt och ödmjukhet. Samtidigt som en intensifierad forskning kan ge
svar på vilka orsakssambanden kan vara måste speciella åtgärder vidtas för
att skydda känsliga områden mot människors ingrepp som sandsugning,
muddring och slamtippning. Detta gäller i hög grad fiskens reproduktionsområden
som kräver marina reservat.
Det finns många olika källor till havets nedsmutsning, övergödning och
förgiftning. (Detta behandlas i särskilda folkpartimotioner). En stor del av
de luftburna föroreningarna bjuder våra grannländer på. På folkpartiets
förslag fattade riksdagen för ett år sedan beslut om att en särskild Nordsjökommission
skulle inrättas för att få till stånd regelbundna samtal mellan
kuststaterna. Hittills har socialdemokraterna inte redovisat några åtgärder i
den vägen. Utan internationella överenskommelser om minskning av förorenande
utsläpp förtas effekten av våra egna åtgärder.
Naturvård och miljöskyddstillsyn
Mycket av allt det skräp som slängs i västerhavet landar så småningom vid
Bohus- och Hallandsstränderna. Övergödningen av havet dödar stora
mängder tång som sköljs upp på stränderna. I Halland bildar den ibland
kilometerlånga vallar som gör de annars attraktiva sanddynerna otrivsamma
att vistas i. En del av de halländska sanddynerna ingår i reservat. Visserligen
har kommunerna ett generellt ansvar för renhållningen men att också
klara den här sortens renhållning är förenat med svårigheter eftersom det
samtidigt handlar om att vårda unika naturområden. Det vore därför rimligt
att länsstyrelsen i Halland fick del av de särskilda medel som avsatts för
naturskyddade områden. Vi föreslår att riksdagen ökar anslaget för vård av
naturreservat från regeringens förslag 52 till 83 milj. kr.
Såväl kommuner som länsstyrelser har numera ansvar för miljöskyddstillsynen
och kraven på rådgivning och tillsyn ökar hela tiden. Den välutbildade
personal det är fråga om är mycket attraktiv för näringslivet varför stat
och kommun har fått svårigheter att behålla och rekrytera personal. I dag
utexamineras ett sextiotal miljö- och hälsoskyddsinspektörer, vilket inte på
långa vägar motsvarar efterfrågan. Det är nödvändigt att antalet utbildningsplatser
ökar för att säkra miljöskyddstillsynen.
Även om fartyg är jämförelsevis miljövänliga och ekonomiska transportmedel
bidrar sjöfarten med en del miljöförstörande utsläpp som borde vara
möjliga att komma tillrätta med. Vi anser att svavelhalten i bunkeroljor
måste sänkas och bättre avgasrening åstadkommas. Som bekämpningsmedel
mot bl.a. musselyngel används klor och andra miljögifter för att rena
fartygens kylvatten. Samma metod används vid våra kärnkraftverk. Något
bättre sägs för tillfället inte finnas till hands. Vi anser det vara en angelägen
uppgift för naturvårdsverket att ansvar för att detta ersätts med ett betydligt
miljövänligare förfaringssätt.
Hemställan Mot. 1988/89
T251
Med hänvisning till ovanstående hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om svenskt initiativ till samordnade europeiska
miljö- och trafiksäkerhetskrav för lastfordon,1]
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om övergång från landsvägs- till järnvägstransport
av containers i transittrafik,
2. att riksdagen beslutar anslå 50 milj. kr. till särskilda nyinvesteringar
i stomjärnvägar (anslag D 4),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om möjligheter för banverket att lånefinansiera nyinvesteringar
i järnvägar,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om marina reservat för att säkerställa fiskreproduktionen,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om en Nordsjö-kommission,2]
[att riksdagen under Miljö- och energidepartementets anslag B8
Vård av naturreservat m.m. förbudgetåret 1989/90anslår31 milj. kr.
mer än regeringen föreslagit,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av ett ökat antal utbildningsplatser för
miljö- och hälsoskyddsinspektörer,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av nya metoder för rening av fartygsmotorers
och andra förbränningsanläggningars kylsystem.2]
Stockholm den 24 januari 1989
Margareta Fogelberg (fp) Christer Eirefelt (fp)
1 1988/89 :U606
2 1988/89 :Jo959
3