Motion till riksdagen
1988/89:T228

av Kjell Ericsson m. fl (c, m, fp)

Ökat anslag till bättre vägar, järnvägar m. m.
i Värmland

Vägnätet är en betydelsefull del i länets infrastruktur. Goda kommunikationer
är en förutsättning för fortsatt positiv utveckling av länets näringsliv. En
från samhällets synpunkt riktig fördelning av transporterna på olika transportmedel
är angelägen.

För flertalet orter i länet finns inga andra möjlighet än vägtransporter.
Orsaken till detta förhållande är bl a järnvägsnätets omfattning som på
senare tid har minskat. På flera sträckor har godstrafiken upphört genom att
SJ målmedvetet genom fraktrabatter styrt över transporterna på väg. Detta
medför att en upprustning av vägnätet i västra Värmland är mycket angelägen
eftersom även godstrafiken nu har upphört på sträckan Årjäng—
Arvika.

En del upprustningspengar som utlovades vid persontrafiknedläggelsen
har ställts till vägverkets förfogande, dock inte i nödvändig utsträckning.

Regeringen måste nu snabbt ta sitt ansvar och bevilja ytterligare upprustningspengar
utanför de ramar som anges i propositionen.

Anslagen har minskat

Under perioden 1978—87 investerades det i värmländska vägar ca 852 milj.
kr per år, eller i medeltal drygt 85 milj. kr per år.

För den närmaste femårsperioden innebär vägverkets fördelning av tidigare
beviljade medel en investeringsvolym på i medeltal 24 milj. kr per år.
Med anslaget för bärighetsupprustning och länstrafikanläggningar blir motsvarande
summa 75 milj. kr.

Trots de relativt höga investeringsbeloppen under föregående tioårsperiod
har en stor eftersläpning av nödvändiga investeringar kunnat konstateras
och vi anser därför det välmotiverat att Värmland erhåller en
betydligt större andel av den ökade ram som riksdagen kan komma att
besluta om.

Projekteringsarbetet för nödvändiga projekt, som inte inrymmes i nuvarande
medelstilldelning, bör bedrivas på ett sådant sätt att planer finns
färdiga så att objekten skall kunna starta med kort varsel om ökade resurser
ställs till förfogande. Femton olika objekt kan startas redan under 1989 till
en kostnad av sammanlagt ca 140 milj. kr.

Viktiga projekt

Länsstyrelserna i Värmland och Örebro har i oktober 1987 gjort en gemensam
framställan om medel till byggande av tre etapper på E 18 mellan

länsgränsen och Karlskoga. Denna del är mycket viktig för trafiken till och Mot. 1988/89
från Värmland. T228

Andra projekt som rör E 18 är också viktiga, nämligen E 18 genom
Segmon samt sträckan Hån - riksgränsen. Genom alltmer ökad lastbilstrafik
över gränsstationen Hån har denna sträcka med sina branta backar utan
stigningsfiler blivit ett stort hinder som förorsakar trafiksvårigheter.

På grund av kommande olympiad i Lillehammer 1994 kommer vägarna i
västra Värmland att bli hårt trafikerade. Dessa vägar kommer att bli något
av en ”olympiadväg”, vilket också stärker kravet på utrustning av aktuella
vägar.

Länsstyrelsen har i samband med revideringen av flerårsplanerna för
vägbyggandet i Värmland fastställt inriktningen för den framtida väghållningen
och prioriterat fem områden:

- Iståndsätta och vidmakthålla beläggningarna.

- Satsa på väg 62 längs Klarälvsdalen jämte vissa delar på vägarna 61, 63,

172, 177, 234 och 242.

- Förstärka och bygga om svaga, äldre broar.

- Genomföra viktiga förbifarter.

- Fortsätta belägga vältrafikerade grusvägar.

För att genomföra denna inriktning av väghållningen bedömer länsstyrelsen
att ca 100 milj. kr per år erfordras för investeringar under den kommande
tioårsperioden.

Vi delar länsstyrelsens bedömning och vill samtidigt påpeka att i Värmland
finns ca 29 mil vältrafikerad grusväg som skulle behöva beläggas inom
en maximal tioårsperiod. Beläggningsarbetena kommer att erfordra anslag
på 20—25 milj. kr per år.

Järnvägar i Värmland

De diskussioner som nu pågår om investeringar i Svealandsbanan och
Mälarbanan måste också innefatta bättre och snabbare kommunikationer
för Värmland. Genom förbättringar av bandelen Örebro—Karlstad—Charlottenberg
och införande av snabbtåg skulle Värmland få en klar förbättring
i kommunikationerna med Stockholmsområdet.

Det är också viktigt att tågtrafiken över Charlottenberg till Oslo bibehålls
och utvecklas. SJ:s eventuella planer på en indragning av turer kan ej
accepteras.

Tågtrafiken mellan Karlstad-Kil—Göteborg måste förbättras både vad
gäller turtäthet och service. Investeringarna måste utföras på denna sträcka
för att ge förutsättningar till en utökad trafik.

När det sedan gäller pendeltrafiken med tåg inom länet har SJ lagt över
ansvaret för denna trafik på Värmlands Trafik AB. Detta kommer att
innebära en kostnad på ca 15 milj. kr för VTAB. Under det närmast
kommande året har transportrådet tillställt medel så att trafiken kan klaras.

För framtiden är dock ekonomin mycket oklar. Det är helt orealistiskt att

VTAB, som ägs av landstinget och Värmlandskommunerna, ska kunna gå Mot. 1988/89
in med stora belopp för att klara järnvägstrafiken. Detta måste vara statens T228
ansvar att klara av.

Ny flygplats i Värmland

Under det senaste året har det pågått en utredning om anläggande av en ny
regionalflygplats i Värmland. Ökad flygtrafik och den pågående trafiken
med Fokker F 28 gör det omöjligt att fortsättningsvis trafikera den nuvarande
flygplatsen.

Den av länsstyrelsen i Värmland tillsatta flygplatskommittén har kommit
fram till att en plats vid Mellerudstorp är lämplig för en framtida länsflygplats.
En andra etapp av utredningen kommer nu att utföras, där bl a olika
miljökonsekvenser skall analyseras.

Den nuvarande flygplatsen i Karlstad är statlig. Eftersom den av miljöskäl
förklaras olämplig - nu senast av koncessionsnämnden för miljöskydd anser
vi att det måste vara en primär skyldighet för staten att dels medverka
i utredningsarbetet- och projektarbetet, dels svara för nödvändiga investeringar
i en ny flygplats.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom
av riksdagen beslutat anslag för väginvesteringar tilldela Värmland
anslag i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om bättre kommunikationer för Värmland i samband
med investeringar i Svealandsbanan och Mälarbanan samt Karlstad-Kil-Göteborg
samt Karlstad—Charlottenberg—Oslo,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om kostnadsansvaret för pendeltrafiken inom
Värmland,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om statligt ansvar för utredning, projektering och
byggande av en ny trafikflygplats i Värmland.

Stockholm den 24 januari 1989
Kjell Ericsson (c)

Jan Hyttring (c) Göthe Knutsson (m)

Isa Halvarsson (fp) Gullan Lindblad (m)

10