Motion till riksdagen
1988/89:So616

av Gudrun Schyman (vpk)

Barnens rättigheter och behov när föräldrarna
separerar

Alla barn behöver båda sina föräldrar. De behöver mamma och pappa att
tycka om, att vara stolta över och att identifiera sig med. De behöver också
deras kärlek, intresse, glädje och uppskattning. Därför är det viktigt att barn
får ha så nära kontakt som möjligt med båda sina föräldrar, även när de inte
lever tillsammans.

Många har ett väl fungerande umgänge med den förälder som de inte bor
hos, men vi vet också att det finns problem för en hel del barn. I oroande
många fall har barnet inget umgänge alls med den andre föräldern.
Erfarenheter från fältet visar att allt fler umgängesärenden aktualiseras hos
socialnämnder och andra berörda myndigheter. Samhällets resurser efterfrågas
mer och mer av föräldrar och barn som behöver hjälp med att få
umgänget att fungera. Därför måste samhället båda utöka och utveckla sina
insatser på det här området.

Barn har rätt att grundligt och tydligt bli förberedda inför den fysiska
seperationen från en av sina föräldrar som en skilsmässa ofta innebär. Barn
har behov av att ha tillgång till sina föräldrar och att de kan bli öppet och
ärligt känslomässigt bemötta vid skilsmässor. Barn behöver förstå och har
rätt att få förklarat för sig, att skilsmässan i grunden inte har med barnet att
göra och att barnet inte är skuld till den. Barn har rätt till att så stor hänsyn
som möjligt tas till behovet av stabilitet och kontinuitet, att skilsmässan
innebär så få förändringar som möjligt då det gäller kamrater, skola, släkt,
osv, dvs att det sociala nätverket finns kvar i så stor utsträckning som
möjligt.

Barn har rätt att efter en skilsmässa slippa bli ”sändebud” mellan
föräldrarna eller ”spion” på någon av föräldrarna eller på andra sätt bli
indragen i föräldrarnas ouppklarade separation. Barn har också rätt att få
vara barn, och slippa att bli tilldelade en vuxenroll som stöd till en av
föräldrarna.

Som ett uttryck för att de här behoven och rättigheterna inte blir
tillgodosedda kan man bl.a. se den höga andelen barn inom barn- och
ungdomspykiatrin som haft erfarenhet av föräldrarnas skilsmässa. Många
har ingen eller ett mycket dåligt fungerande umgänge med den förälder sorn
de inte bor tillsammans med. Symptomen hos barnen varierar, men oftast
finns en underliggande känsla av förlust, besvikelse och övergivenhet: att
inte vara omtyckt eller värd att bry sig om eller att man är någon som
föräldrarna ständigt är osams om eller drar in i sina konflikter.

Barn som har ett konfliktfyllt umgänge, eller som helt saknar umgänge,

med en frånvarande förälder, riskerar psykisk ohälsa. Tyvärr är det inte
ovanligt, och i olika undersökningar har det visat sig att 25-60% av alla barn
helt saknar eller har ett konfliktfyllt umgänge efter skilsmässan.

Varje år berörs 20—25 000 barn av skilsmässa, och umgängesrätten blir den
spröda länk genom vilken det fortsatta föräldraskapet upprätthålls och
barnets behov av kontinuitet garanteras. Samtidigt är umgänget ofta den
enda beröringspunkten mellan de separerade föräldrarna, och därför är det
inte ovanligt att föräldrarna använder tillfällena för sin egen konflikt, med
barnet som främsta vapen. Resultatet kan bli att umgänget blir en börda för
barnet i stället för den nödvändiga och positiva känsloupplevelse det borde
vara.

Samhällets insikter om barns behov har ökat betydligt under senare tid,
och vi har också fått en ny lag om gemensam vårdnad. Det vore synd om den
lagen bara blir en pappersreform som i verkligheten inte fungerar annorlunda
än på det gamla traditionella sättet - med mammor som utövar vårdnaden
och frustrerade pappor som betalar underhåll till barn de träffar alltför
sällan.

Tyvärr leder inte alltid insikter till praktiskt handlande. Barns rättigheter
att få sina behov tillgodosedda vid och efter seperationer är ett eftersatt
område. När den obligatoriska medlingen togs bort talades det mycket om att
man skulle bygga ut den frivilliga hjälpen, men detta har inte blivit gjort.

Vikten av att satsa på förebyggande arbete inom barn- och ungdomsområdet
kan inte nog understrykas och exempel på aktuella stödåtgärder är:

1. fria resor för barn som ska träffa den förälder som de inte bor
stadigvarande med,

2. en fri resa per termin för den förälder som inte är vårdnadshavare, för
att besöka barnet där det bor, för att besöka skolan, dagis, fritids osv.,

3. avdragsrätt för resor i samband med umgänge,

4. fullt bostadsbidrag för bägge föräldrarna,

5. ökad satsning på föräldrautbildning,

6. utbildning om barns utveckling och barns behov för de yrkeskategorier
som berörs,

7. utveckling av specialinriktad metodik för rådgivning och konfliktbearbetning
vid skilsmässor,

8. utveckling av lokalt samarbete mellan socialnämnder, advokater,
domstolar m fl,

9. utbildning av berörda politiker.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag på riktade stödåtgärder
i enlighet med vad som anförts i punkterna 1—4 i motionen,

2. att riksdagen begär att regeringen ger socialstyrelsen i uppdrag
att komma med förslag på samhälleliga stödåtgärder i enlighet med
vad som anförts under punkterna 1-9 i motionen.

Stockholm den 19 januari 1989

Mot. 1988/89
S06I6

11

Gudrun Schyman (vpk)

gotab 16606, Stockholm 1989