Motion till riksdagen

1988/89:So601

av Ann-Cathrine Haglund och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (båda m)

En skolförberedande förskola

Mot.

1988/89

So601-604

Ett ökat samarbete med Europa kan ge Sverige mycket. Inte minst kan det
öppna oss för nya modeller och för det positiva med alternativ och mångfald
inom alla områden.

Vi i Sverige behöver lyfta blickarna över gränserna och fördomsfritt
granska andra länders system och lära av dem. Ett konkret exempel att lära
av är den franska förskolan, 1’école maternelle.

Sverige måste bli bättre på att förbereda barnen för skolan. Såväl en sänkt
skolstartålder som en bättre skolförberedelse skulle barnen ha nytta och
glädje av under hela skoltiden. Detta gäller särskilt barn från hem med dålig
studiemotivation. För dessa barn är det särskilt viktigt att få hjälp med
grundläggande färdigheter och det stöd som kan leda till att de så fullständigt
som möjligt skall kunna utveckla sina resurser.

Barn behöver en pedagogisk, välstrukturerad och systematisk träning som
förberedelse för skolan. Deras nyfikenhet och intresse av att lära måste tas
till vara och stimuleras i åldershomogena grupper och på ett helt annat sätt än
som kan ske i barnomsorgen, hur bra denna än är.

Många föräldrar, förskollärare och lärare anser att barn behöver en
”riktig” - mer skolförberedande - förskola som förberedelse för skolstarten.

Sådana förskolor finns i många andra länder. I Frankrike utgör 1’école
maternelle basen i skolsystemet. Detta ger den en mycket viktig roll i
utbildningen och det franska samhället.

Syftet med den franska förskolan är att utveckla barnets alla möjligheter
och låta honom/henne forma sin egen personlighet och få bättre möjligheter
att utveckla sina resurser och att lyckas i skolan och i livet. Man har fysiska
aktiviteter, kommunikationsträning och förberedelser för läsning och skrivning.

Stort utrymme ges åt skapande övningar. Barnen får möta konst i olika
former. De tränas i att uppfatta det konstnärliga och estetiska. Man har
vetenskapliga och tekniska övningar som låter barnen utforska, upptäcka
och tillverka. Dessa övningar stöder utveckling av logiska och matematiska
begrepp och sammanhang.

I den franska förskolan spelar leken en stor och självklar roll. Även om
förskolan är basen i skolsystemet - den första skolan - ges där inte
systematisk undervisning i ämnen. Det finns ingen läroplan i egentlig
mening. Verksamheten styrs av ett pedagogiskt program som anger målsättning
och inriktning. Förskollärarnas uppgift är att organisera aktiviteter och
gruppera dem i områden så att barnen kan öva och utveckla sina möjligheter, 1

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrSo60I-604

undan för undan nå färdigheter och kompetens, samt förbereda för skolan
och komplettera leken. Läraren har en ledande roll.

Mycket av den svenska skolförberedande träningen för förskolebarn
liknar det som sker i den franska förskolan. Den klara skillnaden är dock att
den senare utgör grunden i utbildningssystemet och att där ges en mycket mer
målmedveten förberedelse för skolan. Vid studiebesök i 1’école maternelle
kan man också se hur det skrivna ordet, dikter, bilder på konstnärer,
författare, historiska händelser osv., omger barnet.

Kritikerna av den franska förskolan har hävdat att det är för mycket
”skola”, att disciplinen är för hård och att barnen tränas för mycket. Det är
dock snarare så att barnen genom pedagogiskt och metodiskt väl genomtänkta
och planerade lekar och övningar, leker och övar sig vidare i sin utveckling.
Eftersom den franska förskolan är basen i skolsystemet får lekarna en
speciell målsättning, som är viktig för barnets utveckling.

Barnen i svenska daghem är ofta ”stojigare” och verksamheten bedrivs
med högre ljudnivå än i Frankrike. Många lärare i Sverige kan vittna om hur
svårt lågstadiebamen kan ha att sitta stilla, lyssna, koncentrera sig och ta
hänsyn till andra. Oron i lågstadieklasserna ökar. Även av detta skäl är en
mer målinriktad skolförberedande verksamhet nödvändig.

I Sverige har den forna lekskolan och numera deltidsförskolan för
sexåringar till stor del fyllt uppgiften att vara skolförberedande, men den
behöver utvecklas vidare. Den franska förskolan skulle kunna ge många
värdefulla impulser för en utveckling mot en svensk skolförberedande
”riktig” förskola med skolan som huvudman och där således skolöverstyrelsen
utformar det pedagogiska programmet.

Den verksamhet som bedrivs i daghemmen är barnomsorg - omvårdnad,
fostran och utvecklande stimulans. Det skall självfallet vara en pedagogisk
verksamhet anpassad efter barnens ålder och mognad, med lek, arbete och
inlärning och med ett pedagogiskt program. Daghemmen kan dock inte vara
förskola i den mening som de flesta lägger i begreppet förskola - skolförberedande
verksamhet.

1 proposition 1973:136 om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation
föreslogs namnet förskola som gemensam benämning på daghem
och deltidsgrupp för att ”genom ett enhetligt namn markera den gemensamma
pedagogiska syn som bör prägla förskolans olika verksamhetsformer”.
Benämningen förskola utsträcktes alltså till att omfatta barnomsorg i
daghem, t.o.m. heldagshem för spädbarn, trots att den typen av barnomsorg
knappast kan vara förskola i egentlig mening.

Barn som vistas i heltids barnomsorg året före skolstarten skall visserligen
få skolförberedande träning. Denna fungerar dock mycket olika. Det är svårt
för föräldrarna att bedöma hur mycket av skolförberedande verksamhet som
bedrivs - i synnerhet som hela daghemsverksamheten kallas förskola.

Den svenska ”riktiga” förskolan - den forna lekskolan, numera deltidsskolan
- har alltmer minskat i omfattning på grund av diskrimineringen i
statsbidragshänseende jämfört med daghemmen. Denna utveckling påskyndas
av att all barnomsorg kallas förskola.

Det rimliga vore att samlingsbegreppet barnomsorg användes för daghem,

Mot. 1988/89
So601

2

familjedaghem och dylikt. Benämningen förskola bör användas för en
skolförberedande, mer strukturerad verksamhet.

Samtidigt som deltidsförskolan bör utvecklas till en mer skolförberedande
förskola, bör alternativa förskolor uppmuntras. De är nödvändiga för att ge
föräldrarna valfrihet mellan olika förskolor men också därför att många av
dem arbetar med en pedagogik -1.ex. Montessori - som är värdefull såväl för
barnets utveckling som för hela den pedagogiska debatten och utvecklingen
av förskolan och skolan i vårt land. Att deltidsförskolor i enskild regi i dag
inte får statsbidrag är både orättvist och ett hinder för utveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
deltidsförskolan skall utvecklas till en skolförberedande förskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolan
skall vara huvudman för en sådan förskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skolöverstyrelsen skall utforma det pedagogiska programmet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
skolförberedande träningen på daghemmen skall ha samma inriktning
och huvudman som den skolförberedande förskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
diskrimineringen av deltidsförskolan i statsbidragshänseende skall
upphöra,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
alternativa skolförberedande förskolor skall ha ett med andra förskolor
likvärdigt statsbidrag, samt

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
benämningen förskola endast skall användas för en skolförberedande
förskola.

Stockholm den 10 januari 1989

Ann-Cathrine Haglund (m) Ingegerd Troedsson (m)

Mot. 1988/89
SoöOl

1* Riksdagen 1988/89.3 sami. NrSo601-604

3