Motion till riksdagen
1988/89: So477

av Bengt Westerberg m. fl. (fp)
Åtgärder för en bättre folkhälsa

Bakgrund

1 en bok utgiven av Världshälsoorganisationens (WHO) Europakontor
med titeln ”Health Crisis 2000” varnas för en hälso- och sjukvårdskris om
Europas länder inte vidtar kraftfulla åtgärder för att minska hälsoproblemen.
Denna varning är grundad på en noggrann analys av tillgänglig hälsooch
sjukvårdsstatistik och vetskapen om att många hälsoproblem inte kan
botas. För att undgå dem måste man förebygga dem.

I Sverige orsakar hjärt-kärlsjukdom mer än hälften av de dödsfall som
inträffar årligen. En dryg femtedel dör av tumörer. Sjukdomar i andningsorganen
kommer på tredje plats och svarar för åtta procent av dödsfallen.
Bakom s. k. för tidiga dödsfall ligger främst skador och förgiftningar,
tumörer och hjärt/kärlsjukdomar. Statistiken över sjukpenningdagar visar
att det i första hand är sjukdomar i skelett- och rörelseorgan samt andningsorganen
som förorsakar sjukskrivning liksom skador, förgiftningar
och mentala rubbningar.

Mycken av denna ohälsa är möjlig att förebygga genom ändrade livsstilar
och andra förebyggande insatser. Rökning och överbruk av alkohol är
t. ex. väsentliga orsaker till uppkomst av hjärt/kärlsjukdom och tumörer.
WHO har uppskattat antalet årliga dödsfall på grund av rökning i Sverige
till 11 500. Siffran på antalet alkoholrelaterade dödsfall är mer osäker,
uppemot 10000 årligen.

Många dödsfall och sjukdomsfall skulle alltså kunna förebyggas med
ändrade alkohol- och rökvanor. Kostvanorna är också av betydelse för
uppkomst av cancer och hjärt/kärl-sjukdom liksom förhållanden i privatlivet
och på arbetsplatsen.

Människors val av livsstil betingas av deras kunskaper om vad som är
nyttigt och vad som är farligt. Deras motivation för att ändra livsstil är
avhängig av såväl deras kunskaper som benägenheten att ta risker.

WHO, som Sverige är medlem i, har 1977 antagit målsättningen ”Hälsa
för alla år 2000”. Sverige har anslutit sig till denna målsättning och också
till de strategier som utarbetats för att nå detta mål. I dessa strategier ingår
hälsoupplysning som en viktig del, vilket man också kan återfinna i den
hälsopolitiska proposition riksdagen antog 1985 (1984/85:181).

Steget från beslut till handling är dock stort. Tillgänglig statistik över
hälsoskadliga livsstilar som drog-, alkoholmissbruk och rökning visar inte
på några avgörande trendbrott sedan beslut togs om strategierna (se mo

f 1 Riksdagen 1988/89. 3 saini. Nr So4 76 — 480

tion 1988/89: So301). I stället kommer oroande signaler om ökning av
tobaks- och alkoholbruk i ungdomsgruppen. Även utvecklingen när det
gäller sexuellt överförbara sjukdomar och aborter inger oro. Antalet dödliga
trafikolycksfall har också ökat det senaste året. Totalt inträffar i Sverige
årligen mellan 800000 och en miljon olycksfall som kräver medicinsk
behandling. Närmare 3000 av offren avlider. Av olyckorna inträffar cirka
tre fjärdedelar i boendemiljön och i skolan samt i fritidsmiljön.

Åtgärder

Vi anser därför att det är hög tid för en kraftfull nationell samling när det
gäller att förebygga ohälsa och för tidiga dödsfall. Hela samhället måste
engageras i kampen för en god hälsa. Kunskapen om hälsofarliga livsstilar
måste spridas till alla grupper i samhället och människor måste motiveras
att använda denna kunskap.

Folkpartiet föreslår att man inrättar ett institut för befrämjandet av en
god hälsa kallat: statens institut för folkhälsan. Institutet skulle på riksnivå
vara ansvarigt för kartläggning av ohälsa och dess orsaker samt för initiativ,
samordning och genomförande av olika folkhälsobefrämjande insatser
samt forskning på området.

En rad av det föreslagna institutets arbetsuppgifter åvilar idag andra
myndigheter som Institutet för Miljömedicin, Institutet för Psykosocial
Miljömedicin, livsmedelsverket, socialstyrelsen och trafiksäkerhetsverket.
Skapandet av ett folkhälsoinstitut innebär därför överföring av en del
uppgifter från dessa och andra myndigheter till det nya institutet.

Här lämnas i korthet en översikt av tänkbara uppgifter för folkhälsoinstitutet.

Statistik och epidemiologi

Institutet bör fortlöpande följa dödlighets- och sjuklighetsstatistik. Den
senare bör följas i såväl öppen som sluten vård. Institutet bör även ha ett
övergripande ansvar för statistik över användningen av alkohol, narkotika,
tobak, beroendeframkallande läkemedel och andra produkter som kan
skada hälsan.

För att nå en bättre uppföljning av hälsoproblemen i öppen vård bör
institutet med hjälp av de samhällsmedicinska institutionerna och primärvården
göra sammanställningar över hälsoläget i olika delar av landet samt
analyser av bakomliggande orsaker.

Institutet bör ta initiativ till åtgärder om man ser anmärkningsvärda
förändringar i hälsoläget och därvid genomföra epidemiologiska studier
med syfte att identifiera bakomliggande orsaker och riskgrupper.

Hälsoupplysning

Ansvaret för hälsoupplysning måste ligga på många händer, centralt, regionalt
och lokalt och inom olika sektorer som hälso- och sjukvården, utbild

Mot. 1988/89

So477

4

ningen, idrotten, kulturen osv. Det är därför viktigt att insatserna samordnas,
samplaneras, värderas och anpassas till rådande situation.

En huvuduppgift för institutet bör vara att ta fram kunskapsunderlag
som sedan kan användas av andra t. ex. mödra- och barnhälosvården,
förskolan, skolan, idrotten m.fl. som haren viktig kunskapsförmedlande
och normgivande roll att spela när det gäller att befrämja positiva livsstilar.

I institutets uppgifter bör också ligga att driva beteendevetenskaplig
forskning med syfte att utveckla effektiva metoder för hälsoupplysning.
Bland områden som är särskilt viktiga att ta upp i hälsoupplysningen kan
följande urskiljas:

Kost och motion

Kostvanornas betydelse för uppkomsten av såväl hjärt/kärlsjukdom som
tumörer, tarmsjukdomar, övervikt och sockersjuka är oomtvistlig. Motionens
betydelse har varit svårare att bevisa, men ingen ifrågasätter att
motion är viktig för att motverka övervikt och sannolikt också risk för
skador och eventuell benskörhet. Det är därför viktigt att folkhälsoinstitutet
vidareför det arbete som bl. a. socialstyrelsen och livsmedelsverket
gjort på detta område.

Missbruk

WHO:s hälsostrategi innehåller som ett delmål att medlemsstaterna år
1995 signifikant skall ha minskat hälsofarliga beteenden som överbruk av
alkohol och läkemedel, användning av illegala droger och andra kemiska
substanser samt tobak. För att nå målet skall man utveckla integrerade
tvärsektoriella program som bl. a. innefattar att bruket av dessa medel
minskar med 25 procent till år 2000 (se motion 1988/89: So301). Här
brådskar det. Sedan WHO-beslutet togs 1984 har ingen signifikant minskning
av t. ex. rökning och alkoholbruk kunnat noteras.

Sex- och samlevnad

Sedan 1985 har antalet aborter i Sverige ökat. Ökningen har framför allt
drabbat åldersgrupperna 20—24 år. Den nedåtgående trenden för tonårsaborter
har vänt. Aborter är så gott som alltid en traumatisk upplevelse för
den som berörs. De stigande abortsiffrorna är ett tecken på att samhällets
abortförebyggande insatser är otillräckliga. Det är därför angeläget att man
såväl på riksplanet som i landsting och kommuner gör kraftfulla insatser i
abortförebyggande syfte.

Dessa insatser bör samordnas med arbetet för att förebygga sexuellt
överförbara sjukdomar.

De vanligaste sexuellt överförbara sjukdomarna är klamydia och kondylom.
Klamydiainfektioner ligger bakom att ca 1 500 kvinnor varje år blir
sterila efter en äggledarinflammation orsakad av klamydia. Kondylom är
en virussjukdom som kan vara en bidragande orsak till kvinnors cellför

Mot. 1

So477

ändringar på livmodertappen och mäns utveckling av peniscancer. Också
denna infektion kan behandlas.

För den allvarligaste sexuellt överförbara infektionen, HIV, finns ännu
ingen bot, vilket gör det extra viktigt med förebyggande insatser.

En annan viktig beteendevetenskaplig forskningsuppgift för institutet är
att studera riskbeteenden och hur de kan förändras.

Hälsofostran som obligatoriskt moment i undervisningen

Grundläggande för möjligheterna att förebygga ohälsa är att människor
har en god kunskap om sin egen kropp, om hälsoproblem och möjligheter
att förebygga dem. Denna kunskap bör förmedlas redan under skoltiden.
Därför bör hälsofostran ingå som ett obligatoriskt moment i skolans undervisning.
Om man lämnar skolan utan kunskaper om hur man kan sköta
sin egen hälsa är man dåligt rustad att möta livet.

Hälsofostran i vissa utbildningar, m. m.

Nyckelgrupper i förmedlingen av kunskap om hälsorisker och positiva
livsstilar är förutom föräldrarna, personal i förskola och skola, hälso- och
sjukvården. Dessa är inte bara kunskapsförmedlare utan är också förebilder.
Därför är det nödvändigt att de, som obligatoriskt moment i sin
utbildning också har hälsofostran och att de tidigt under studierna får klart
för sig sitt ansvar både som kunskapsförmedlare och förebilder.

Också många personer utanför hälso- och sjukvården och utbildningssektorn
är viktiga som förebilder och normskapare. Hit hör bl. a. idrottsledare,
artister och inte minst politiker. I en folkhälsooffensiv måste alla
sådana grupper engageras för en bättre folkhälsa.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett återupprättande av ett institut för folkhälsan
och en intensifiering av det förebyggande hälsoarbetet,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt moment i
skolans undervisning,1]

Mot. 1988/89

So477

1 1988/89:Ub262

6

[att rikdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt moment
inom vissa utbildningslinjer för blivande personal inom förskola,
skola samt hälso- och sjukvård1].

Stockholm den 20 januari 1989
Bengt Westerberg (fp)
Ingemar Eliasson (fp)

Karin Arhland (fp)

Charlotte Branting (fp)

Sigge Godin (fp)

Ingela Mårtensson (fp)
Jan-Erik Wikström (fp)

Kerstin Ekman (fp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Birgit Friggebo (fp)

Elver Jonsson (fp)

Anne Wibble (fp)

Barbro Westerholm (fp)

Mot. 1988/89

So477

7