Motion till riksdagen

1988/89 :So471

av Britt Bohlin och Anita Johansson (båda s)
Arbetsorganisationen inom vården

Hälso- och sjukvården har under 1980-talet expanderat kraftigt, och
vårdambitionerna har höjts betydligt. Vi vill i dag erbjuda den som så önskar
vård i hemmet, detta oavsett vilket vårdbehov som föreligger. Kraven på
förbättrad standard på våra vårdinstitutioner liksom effektiviteten och
kvaliteten på vård, omsorg och behandling ökar ständigt.

På grundval av en helhetssyn på patientens behov har institutionsvården
för äldre utvecklats från en modell uppbyggd på akutsjukvårdsteknologi till
omvårdnad omfattande patientens fysiska, psykiska, sociala och kulturella
behov.

Vårdpersonalens sammansättning speglar dock inte detta förhållande.
Sjukvårdsbiträdens, undersköterskors och skötares tjänster konverteras till
sjukskötersketjänster. Motivet är att bl.a. att göra vården billigare. Men
resultatet blir många gånger tvärtom en sämre omvårdnad för patienten och
en dyrare vård.

Vilken sammansättning pesonalen ska ha måste avgöras utifrån en
objektiv analys av varje vårdområde. Man måste urskilja de två olika men
lika viktiga delarna i vården: omvårdnad och arbetsuppgifter av medicinsk
karaktär. När proportionerna mellan medicinska arbetsuppgifter och omvårdnadsuppgifter
har fastställts, kan man avgöra vilken personalstruktur
som är bäst.

På många håll i landet genomförs nu försök med ny arbetsorganisation. I
Vänersborgs primärvårdsnämnd lyfter man fram undersköterskorna. Ett
hundratal undersköterskor blir gruppledare för var sin vårdenhet inom
långvården, och de tar över en del av det arbete sjuksköterskorna i dag gör.
Sjuksköterskorna lämnar sjukhemmen och blir s.k. primärsköterskor och
svarar för vården till innevånarna i ett betjäningsområde, oavsett hur
patienterna bor. Kvar på sjukhemmen blir avdelningsföreståndare och
undersköterskor i sin nya roll som gruppledare. Denna modell är ett bra
exempel på hur all yrkeskompetens kan bättre komma till sin rätt.

Det finns många andra goda exempel ute i landet. Det är nu mer än tio år
sedan sjukvårdens inre organisation utreddes och många av de brister som då
framkom finns kvar. Det har dessutom tillkommit helt nya vårdformer och
vårdideologin har utvecklats.

Inför den fortsatta viktiga utvecklingen av vårdarbetet torde en samlad
bild av vårdens personalorganisation vara värdefull i syfte att utveckla och
effektivisera vården på bästa sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag
att göra en översyn av personalorganisationen inom vården.

Stockholm den 24 januari 1989

Mot. 1988/89
So471

Britt Bohlin (s)

Anita Johansson (s)