Motion till riksdagen
1988/89:So444

av Sigge Godin (fp)

Minskad alkoholkonsumtion

Det är vetenskapligt bevisat att alkoholskadorna ökar när den totala alkoholkonsumtionen
okar. Erfarenhetsmässigt vet vi att en sjunkande totalkonsumtion
också leder till minskade skador. Den totala alkoholkonsumtionen
minskade med ca 20 procent från 1977 till 1985. Detta förhållande
har bevisligen gett positiva effekter i sjukvården, enligt undersökningar
gjorda av alkoholforskaren Gunnar Ågren m.fl. Detta bekräftar att kampen
mot alkoholskadorna måste ha sin tyngdpunkt i det förebyggande arbetet.

Artur Solarz, forskare vid Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, har undersökt
brottsligheten bland missbrukare. Hans studier visar att avancerade
alkoholister svarar för fyra gånger fler brott än svensken i gemen, medan
narkomanerna svarar för tre gånger fler brott än Medelsvensson. Undersökningsresultatet
överraskar, men visar att en aktiv alkoholpolitik också
ger andra positiva effekter än hälsomässiga.

Sverige har anslutit sig till Världshälsoorganisationens (WHO) beslut att
den totala alkoholkonsumtionen ska minskas med minst 25 % fram till år
2000. WHO-målsättningen är ett led i strävan för en bättre folkhälsa.

Nationalekonomen Anders Johnson har visat att alkoholen svarar för
ungefär en femtedel av sjukvårdskostnaderna. I socialstyrelsens idéprogram
för kampen mot alkoholskadorna sägs att uppskattningsvis 300 000
svenskar har så pass hög alkoholkonsumtion att det påverkar deras arbete,
familjeliv och hälsa. Det innebär att alkoholen indirekt drabbar omkring 1
miljon människor bara i Sverige. Socialstyrelsen skriver vidare att minst
6 000 dödsfall per år har samband med alkohol. Cirka 10 % av både dödlighet
och total vårdkonsumtion i Stockholms län förklaras av alkoholrelaterade
sjukdomar.

Den svenska alkoholpolitiken har mångåriga traditioner och anses vara
en förebild för andra länder. Tyvärr har ordet alkoholpolitik fått en negativ
klang. Detta borde kunna ändras genom att man profilerar alkoholpolitiken
som en del i folkhälsoarbetet.

Anledningen till att WHOs Europaregion uppmanat sina 33 medlemsländer
att minska den totala alkoholkonsumtionen med minst en fjärdedel
är att samtliga dessa länder präglas av ”välfärdssjukdomar”. Det är folkhälsoproblem
som har sin grund i att människorna har felaktiga kostvanor,
hög alkohol- och tobakskonsumtion. I Afrika och Asien är infektionssjukdomar,
malaria, AIDS m.m. de dominerande hälsoproblemen.

I Sverige borde en kampanj med målsättningen att förbättra folkhälsan
genomföras. Kampanjen bör lyfta fram de positiva effekter som blir följden
av en minskad alkoholkonsumtion. Exempel på sådana påtagliga effekter

är minskade vårdköer, bättre vård, bättre arbetsmiljö, säkrare trafik, mindre
brottslighet i allmänhet och mindre våldsbrottslighet i synnerhet.

1 en hälsokampanj måste naturligtvis AIDS-faran inkluderas. På sikt är
alkoholen en större riskfaktor beträffande AIDS än narkotikan. Alltför få
människor beaktar faran i att alkoholen redan i små mängder försämrar
omdömet. I socialstyrelsens idéprogram sägs att alkohol och HIV är förknippade
med varandra. ”Vid konsumtion av alkohol kan risken öka att
smittas av HIV-infektion eller andra sexuellt överförbara sjukdomar. Detta
p.g.a. att omdömet påverkas av alkohol och de försiktighetsregler man annars
är medveten om kan tona bort vid ett berusningstillfälle. Speciellt
gäller detta de ungdomar mellan 18 — 25 år som berusar sig ofta och som har
många fler tillfälliga sexuella kontakter än vuxna.” I detta sammanhang bör
det också påpekas att alkoholen utgör grogrund för narkotikamissbruk. Det
handlar om att välja livsstil.

Förutsättningarna för att en kampanj som utgör en del av folkhälsopolitiken
skall lyckas är att den påverkar människor i deras närmiljö. Det är
viktigt att de positiva effekterna av den minskade alkoholkonsumtionen
förs ut genom olika kanaler. Om vi kan påvisa att landstingsskatten kan
minskas därför att vårdkonsumtionen minskar, eller om vi kan påvisa att
kommunernas kostnad för socialvården minskar får vi större förståelse för
åtgärder riktade mot alkoholen.

Regeringen bör ta initiativ till en kampanj för en bättre folkhälsa och för
en minskad alkoholkonsumtion. En sådan kampanj bör bedrivas i samarbete
mellan staten, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och folkrörelsen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en folkhälsokampanj.

Stockholm den 21 januari 1989
Sigge Godin (fp)

Mot. 1988/89
So444

6