Motion till riksdagen
1988/89:So413

av Gudrun Schyman och Rolf L Nilson (båda vpk)
Psykologers och psykoterapeuters
ansvarsförhållanden

Första januari 1983 trädde en ny gällande hälso- och sjukvårdslag (HSL) i
kraft. I den utredning (HSU) som föregick lagen diskuterades bl a det
medicinska ledningsansvaret. Därvid konstaterade departementschefen bl a
följande:

Jag är medveten om att förhållandena inom vissa verksamhetsområden, bl a
inom delar av den psykiatriska vården, är sådana att det redan idag kan
övervägas att lägga delar av ledningsansvaret på någon annan än läkare. Det
förefaller troligt att utvecklingen kommer att förstärka behovet av alternativa
lösningar, när det gäller ledningen av verksamheten.

Detta citat är väl värt att ta i beaktande när nu det inom regeringen förbereds
förslag angående ledningsansvaret inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Inom vissa delar av hälso- och sjukvården, däribland kanske främst barnoch
ungdomspsykiatrin liksom allmänpsykiatrin, finns behov av och användes
kunskap hämtad från andra fristående vetenskaper än de medicinskt
biologiska. En sådan vetenskap är den psykologiska. Det finns idag
vetenskapliga företrädare och tillämpare för denna diciplin, vilka dessutom
har legitimerats av samhället för att markera den kompetens de besitter inom
bl a hälso- och sjukvårdsområdet.

Det förefaller ej i alla delar som helt relevant att dessa yrkesutövare, när de
arbetar inom sitt eget kompetensområde, skall vara underställda andra
professionsutövare med kompetens inom andra vetenskapsfält.

Kontinuitet i vården är betydelsefull i dagens och morgondagens hälsooch
sjukvård. Den garanteras bl a genom att den som fått ansvaret för att
genomföra en behandling också måste få det fulla ansvaret för patienten. Det
betyder att en psykolog som genomför behandling av en patient också måste
tilldelas de befogenheter som odelat patientansvar innebär.

Den legitimerade psykologen har givetvis som andra yrkesgrupper sitt
yrkesansvar, men detta bedöms vara otillräckligt i förhållande till de
kvalificerade kunskaper och arbetsuppgifter som psykologen besitter. Ett
speciellt psykologiskt ledningsansvar, jämställt och utbytbart mot det
medicinska ledningsansvaret, bör kunna åläggas gruppen leg. psykologer.

Vi föreslår att en utredning tillsätts för att se över psykologers och
psykoterapeuters ansvarsförhållanden inom främst barn- och
ungdomspsykiatrin samt allmänpsykiatrin. Utredningen bör föreslå de
förändringar som är nödvändiga i hälso- och sjukvårdslagen för att garantera
psykologer och psykoterapeuter ett självständigt lednings- och behandlings

ansvar beträffande psykologisk diagnostik och behandling oavsett medicinskt
ledningsansvar.

Det ska här betonas att psykologisk kunskap inte enbart används för
individcentrerad diagnos och behandling. Kunskapen är av minst samma
betydelse när det gäller att utforma vårdorganisationer, leda verksamheter
av dessa samt att ge innehåll i vårdprogram och förståelse för mellanmänskliga
relationers betydelse inom områdena vård, behandling samt förebyggande
arbete.

Det föreligger alltså ett allmänt intresse av att utreda lednings- och
ansvarsförhållandena för andra kompetensföreträdare inom olika verksamheter.
En sådan kompetens är den legitimerade psykologens.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för att se
över psykologers och psykoterapeuters ansvarsförhållanden inom
främst barn- och ungdomspsykiatrin samt allmänpsykiatri enligt vad
som anförts i motionen.

Stockholm den 18 januari 1989

Gudrun Schyman (vpk) Rolf L Nilson (vpk)

Mot. 1988/89
So413

13

I

gotab 16607, Stockholm 1989