Motion till riksdagen
1988/89 :So408

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Sex- och samlevnadsfrågor

Vpk har under flera år krävt en utbyggnad av preventivmedelsrådgivningen
för att på så sätt förebygga behovet av aborter. Dagens situation, med ett
starkt ökat antal aborter, gör att frågan nu är än mer aktuell.

År 1984 och 1985 var antalet aborter under 31 000 per år. År 1987 var
antalet 34 700. Om utvecklingen under första halvåret 1988 blir representativ
för hela året kommer antalet aborter under 1988 att uppgå till 37 500.

Abortökningen gäller unga kvinnor men också i stor utsträckning kvinnor
som redan tidigare genomgått abort. Samtidigt finns i dag en betydande
ökning av antalet födslar, men denna ökning är relaterad till en annan
åldersgrupp av kvinnor.

Samtidigt med abortökningen har användningen av preventivmedel förändrats.
Konsumtionen av p-piller har gått ner, särskilt bland unga kvinnor
och tonåringar. På grund av bl.a. HIV/aids har användningen av kondom
stimulerats, men det har visat sig svårt att få just gruppen unga kvinnor, och
män, att använda den skyddsmetoden.

En utbyggd preventivmedelsrådgivning, ökad tillgänglighet och ekonomiska
möjligheter för preventivmedelsanvändningen är grundläggande
faktorer för att minska antalet aborter.

Ett sätt att stimulera användningen av preventivmedel är att göra både
preventivmedlen och rådgivningen kostnadsfri. Tidigare utgick en särskild
ersättning för preventivmedelsrådgivning till landstingen, men detta bidrag
har numera ersatts av ett schabloniserat statsbidrag för landstingets hela
hälso- och sjukvårdsverksamhet. Effekten har på många håll blivit att den
nödvändiga utbyggnaden av preventivmedelsrådgivningen eftersatts. Vpk
anser därför att ett specialinriktat bidrag måste utgå till landstingen för denna
verksamhet.

En annan viktig åtgärd är att ge socialstyrelsen resurser för att samordna
det abortförebyggande arbetet. Det behövs ett intensifierat upplysningsarbete
i sex- och samlevnadsfrågor, dels för att förebygga aborter, men också med
tanke på de sexuellt överförbara sjukdomarna.

Den begränsade samlevnadsundervisning som i dag bedrivs i skolan är mer
inriktad på rent teknisk information än på samtal om känslor och relationer.
Samlevnadsundervisningen har också en svag ställning i grundutbildningen
för lärare och de förslag till förstärkning som gjordes av USSU 1974
(Utredningen rörande sex- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och
upplysningsarbete) har i stort sett lämnats utan åtgärd. Samlevnadsundervisningen,
både i skolan och lärarutbildningen, måste därför enligt vpk:s
mening få ett betydligt större utrymme.

Kvaliteten på undervisningen, och på abort- och preventivmedelsrådgivningen,
måste höjas genom att fler barnmorskor och läkare anlitas. Rådgivningen
måste göras mer tillgänglig och mer tid måste ägnas åt varje
kvinna/man.

Kvinnor som genomgått abort behöver särskild rådgivning och stöd, varför
återbesök med rådgivning bör ingå som en naturlig del i behandlingen.

Ungdomsmottagningarnas verksamhet måste förstärkas, men det är också
angeläget att erbjuda yngre kvinnor, gruppen 20-24 år, en förstärkt
rådgivning om preventivmedel. Det är dessutom angeläget att utveckla ett
samarbete mellan ungdomsmottagningarna och socialtjänstens uppsökande
ungdomsverksamhet.

Barnmorskor som är verksamma inom preventivmedelsrådgivningen bör
få ökat stöd genom tillgång till gynekologer för handledning och återkommande
fortbildning.

Forskningen om utveckling av nya preventivmetoder, både för män och
kvinnor, måste intensifieras, liksom forskningen om attityder till abort,
sexualitet och preventivmedel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
preventivmedel bör göras avgiftsfria,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett specialdestinerat statsbidrag
för att trygga utbyggnaden av preventivmedelsrådgivningen och
den abortförebyggande verksamheten,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bättre trygga
samordningen av det abortförebyggande arbetet inom socialstyrelsen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
preventivmedelsrådgivningen bör byggas ut både kvantitativt och
kvalitativt i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
åtgärder bör vidtas för att engagera läkare och barnmorskor i
skolornas sex- och samlevnadsundervisning.

Stockholm den 18 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Hans Petersson (vpk)

Gudrun Schyman (vpk)

Mot. 1988/89
So408

4