Motion till riksdagen
1988/89: So307

av Göran Magnusson m. fl. (s)
Hälsa för alla år 2000

WHO:s Europaregion presenterade 1984 sin plan för förbättrad folkhälsa,
Hälsa för alla år 2000. Den ingår i ett långsiktigt arbete för att så långt
möjligt begränsa utbredning av sjukdomar och förhindra olyckor. I Europas
länder finns både kunskap och resurser för att ge invånarna möjlighet
till ett sunt levnadssätt.

Minskning av totalkonsumtionen vad gäller alkohol med 25% till år
2000 är ett väsentligt inslag i WHO:s plan. Sverige har anslutit sig till detta
mål. Därför måste politiken inriktas på att detta folkhälsomål kan nås.
WHO har markerat vikten av åtgärder mot alkoholbruket, liksom mot
narkotika och läkemedel, genom att rekommendera en kraftig nedskärning
redan till år 1995.

Till samma år bör medlemsländerna också enligt WHO ha påverkat sina
befolkningar till en livsstil fri från rökning, inspirerat till ökad motion och
en tillfredsställande kontroll av stress. Allt för att främja folkhälsan.

Det här ger belägg för att hälsofrågorna har en bred internationell
förankring och man kan förvänta sig en ökad internationell debatt även
kring åtgärder som begränsar alkoholkonsumtionen.

Socialstyrelsen har nyligen presenterat ett föredömligt idématerial med
en rad konstruktiva åtgärder för att uppnå riksdagens och WHO:s mål om
minskning av alkoholkonsumtionen. Rapporten har redan medfört berättigad
internationell uppmärksamhet.

Tjugofemprocentsmålet har stöd i forskningen, som visar att det finns
ett klart samband mellan totalkonsumtionen och utbredningen av alkoholskadorna.

Oroande ökning

Sedan riksdagen fattade sitt beslut om anslutning till 25-procentsmålet har
konsumtionen av alkohol ökat, efter en närmare tioårig period av minskning.
För att klara en minskning av konsumtionen i enlighet med målsättningen
krävs åtgärder inom hela det förebyggnade fältet; tillämpning av
gällande lagstiftning, ökad och förbättrad information om alkoholfrågan
till olika grupper i samhället, lagstiftning mot den oregistrerade alkoholförsäljningen,
gynnande av alkoholfria miljöer inte minst för ungdom och
alkoholproblematiker, effektivt utnyttjande av prisinstrumentet och stark
begränsning av det privata vinstintresset av alkoholhantering.

10

Prisinstrumentet

Ett av de effektivaste instrumenten för att begränsa konsumtionen av
alkohol är priset. All erfarenhet visar att prispolitiken har effekt såväl på
den totala konsumtionen som på storkonsumenter liksom vissa utpräglade
riskgrupper.

För att främja riksdagens mål om konsumtionsminskning måste priset
kontinuerligt höjas med 3 till 4 procent mer än den allmänna prisutvecklingen.

Det är angeläget understryka att alkoholskattens främsta uppgift är att
dämpa konsumtionen. Därför är det inte riktigt att låta skattehöjningar
påverka konsumentprisindex eftersom de förmåner som är knutna till
detta index ger kompensation för prisstegringen som är avsedd att minska
konsumtionen.

Det vore därför angeläget att exempelvis arbetsmarknadens parter och
andra intresseorganisationer tillämpade levnadskostnadsindex utan beaktande
av priset på alkoholdrycker.

Ändring av skatter

Det nu rådande systemet vid fastställande av alkoholskatterna är att riksdagen
tar ställning till dessa efter förslag från regeringen.

Genom tidsåtgången från förslag till genomförande ges ett omfattande
utrymme för hamstring. För att komma till rätta med problemet bör
principen för alkoholbeskattningen fastställas årligen av riksdagen i anslutning
till budgetpropositionen. Därefter fastställer regeringen tidpunkt för
och närmare utformning av skattehöjningen.

Under senare år har en allt större del av alkoholförsäljningen kommit att
ske via restauranger. En mer liberal inställning till serveringstillstånd har
visats de senare åren, dock sannolikt utan att alkoholpolitiska överväganden
skett.

Tillsynsresurser

Kontrollen av och rådgivning till restauratörer kan inte tillgodoses på ett
tillfredsställande sätt. De intentioner som riksdagen står bakom genom
1977 års beslut om att länsstyrelserna skall ha 45 handläggartjänster har
inte tillgodosetts. Till detta skall läggas det mer än fördubblade antalet
serveringstillstånd som kräver ökade resurser.

Serveringstillstånd är ett av de få tillstånd som beviljas kostnadsfritt.
Det är önskvärt att restaurangnäringen framdeles kan vara med och bära
en del av kostnaden för denna samhällsservice. En årlig tillståndsavgift bör
tas ut för att täcka främst kommunernas tillsynskostnader. Vi förespråkar
dessutom att en utredning genomförs i syfte att reducera alkoholserveringens
ekonomiska betydelse för restaurangnäringen.

Mot. 1988/89

So307

11

Upprätthållande av alkoholfria sektorer
Alkoholfri trafik

Ur säkerhetssynpunkt är det synnerligen angeläget att all trafik hålls fri
från alkohol. Sedan länge finns det en omfattande kunskap om alkoholens
reaktionshämmande effekt. Det gör definitivt alkoholpåverkan i kombinationen
med bilkörning eller annat trafikansvar omöjlig. Nya forskarrön
och mätmetoder har visat att den under mellankrigsåren fastställda promillegränsen
knappast är anpassad till de krav som 90-talets trafikrytm
och intensitet ställer på trafikanterna. Redan nu beräknas en tredjedel av
de i trafiken omkomna vara inblandade i alkoholrelaterade olyckor. En
trafik helt fri från alkohol är hos en bred allmänhet en väl grundad
uppfattning. Denna uppfattning bör ges stöd i lagstiftningen.

Av de drunkningsolyckor som sker i landet beräknas mellan 60 — 70%
vara alkoholbetingade. Alkoholkonsumtionen till sjöss är delvis en spegelbild
av det konsumtionsmönster som förekommer i andra samhällssituationer
och som man för med sig ut i båtlivet.

De allt snabbare motorbåtarna som ibland framförs i synnerligen tätt
trafikerade farleder, ibland med orutinerade förare vid roder och ratt,
skapar i kombination med alkoholförtäring olyckssituationer där människors
liv och hälsa står på spel.

För att skapa respekt för de konsekvenser som kan uppstå bör en
lagstiftning, lika med den som gäller för trafik på land, inrättas till sjöss.

Alkoholfri ungdomstid

Det finns stor förståelse för betydelsen av att unga människor avstår från
alkohol under uppväxtåren. Denna uppfattning har också vunnit stöd i
den svenska lagstiftningen genom 20-årsgränsen för att köpa alkoholdrycker
och genom 18-årsgränsen för servering på restaurang. Den ökade
konsumtionen av alkohol på restaurang, inte minst genom kombination
med dans, underhållning etc, har kommit att medverka till att alkoholvanor
grundläggs allt tidigare.

I det här fallet borde det dock vara självklart att medicinska och hälsomässiga
skäl går före andra bedömningar, varför en höjning av åldersgränsen
för servering av alkohol på restaurang bör ske. Åldern bör samordnas
med den nu gällande för inköp av alkoholdrycker på systembolaget.

Graviditet

Betydelsen av en alkoholfri livsstil under graviditeten är mycket stor. För
ett tiotal år sedan intensifierades forskningen kring sambandet mellan
moderns alkoholkonsumtion under graviditeten och fosterskador. Rapporter
talade då om att ca 400 barn årligen föddes med missbildningar.
Genom intensiva informationsinsatser och stöd till gravida har dessa
siffror otvivelaktigt förbättrats. De positiva resultaten härrör framför allt
från vissa landsting och kommuner där barnavårdscentraler, distriktssköterskor
m. fl. aktivt gått in i informationsarbetet.

Mot. 1988/89

So307

12

Det är därför nödvändigt att detta arbete förstärks. Förutom att barnen
får en bättre start i livet har det visat sig att mödrarnas omsorg om det
blivande barnets hälsa kan ge stark motivation att ta sig ur ett drogberoende.

Alkohol och våld

Sambandet mellan alkohol och våld har omvittnats i olika sammanhang.
Kriminologen Leif G.W. Persson har i samband med utredning om knivförbud
och våld uttalat att: ”Med hänsyn till den stora roll som alkoholen
spelar som en utlösande faktor vid de flesta våldsbrott finns det skäl att
betona vikten av åtgärder för att förbättra folknykterheten”.

I regeringens skrivelse 1988/89:70 till riksdagen om Ungdomsfrågor, där
bl. a. det oroande våldet berörs, konstateras att ”en av de viktigaste uppgifterna
de närmaste åren är att pressa tillbaka ungdomars missbruk av
droger. Särskilt viktigt är det att pressa tillbaka alkoholkonsumtionen,
senarelägga alkoholdebuten samt kraftigt stärka ungdomars avståndstagande
vad gäller narkotika.” Regeringen slår också fast att de främsta
insatserna mot olika former av drogmissbruk sker i det dagliga livet
människor emellan, i föreningar och övriga sociala kontakter.

Snabbvin

För att dämpa totalkonsumtionen av alkohol krävs också åtgärder mot den
icke registrerade konsumtionen. Vi avser här i första hand den i och för sig
legala tillverkningen av snabbvin och vin samt den skattefria turistalkoholen.
Bekämpning av illegal tillverkning av alkohol måste ges hög prioritet i
polisens arbete.

Hemproduktion av snabbvin bryter mot några väl accepterade principer
i alkohollagstiftningen, nämligen åldersgränser och eliminering av det
privata vinstintresset. Att unga människor tillåts inhandla dessa produkter
och tillverka egen alkohol kan leda till att man grundlägger alkoholvanor
som får allvarliga konsekvenser senare i livet. Den lösning som ligger
närmast till hands är, att i den mån snabb vinsatser över huvud taget skall
saluföras, bör detta ske genom systembolagets försorg. Det innebär att
åldersgränsen kan upprätthållas genom legitimationskrav. Dessutom bör
en beskattning införas motsvarande systembolagets liknande produkter.

Turistspriten

Beträffande den skattefria alkoholen — turistspriten — har den varit
föremål för åtskilliga debatter och utredningar. Man har hänvisat till
gällande internationella överenskommelser men några konkreta insatser
för att begränsa denna omfattande handel har inte skett. Beräkningar tyder
på att staten varje år förlorar över 1 miljard i skatteintäkter.

I detta sammanhang vill vi erinra om de resonemang som förts inom EG
där den skattefria försäljningen länderna emellan avses att avvecklas. Här
borde, oavsett vilka relationer Sverige och övriga nordiska länder i framti

Mot. 1988/89

So307

13

den kommer att ha till EG, en motsvarande avveckling kunna ske mellan
de nordiska länderna.

Reklam

Förbud mot reklam för alkoholdrycker, undantag för öl, klass II, finns
lagstiftning om. Genom att såväl starköl, öl som lättöl ges samma namn,
kan bryggerier göra reklam för starköl. Detta torde inte vara lagstiftarens
intentioner. Det råder heller inte några tvivel om bryggeriernas framgångar,
eftersom starkölskonsumtionen stiger mycket kraftigt, medan lättölskonsumtionen
i princip ligger stilla.

Det är också tillåtet att göra reklam för alkoholdrycker som serveras på
restaurang, och i tidskrifter som vänder sig till restaurangpersonal och
annat fackfolk, göra reklam för alkoholdrycker. Alkoholbranschen utnyttjar
svagheterna i lagstiftningen och branschtidningama får allt vidare
spridning liksom reklamen i anslutning till restaurangerna.

En översyn bör göras av gällande lagstiftning för att motverka glorifierande
inslag i marknadsföringen. Likaledes bör lagstiftningen förändras så
till vida att den överförs från marknadsdomstolen till allmän domstol.

EG och folkhälsan

Vid behandlingen av propositionen om Sverige och den Västeuropeiska
integrationen uttalade riksdagen på förslag av utrikesutskottet ”att de
sociala och hälsomässiga strävanden som vägleder den svenska skattepolitiken
på alkoholens och tobakens område inte bör försvagas genom ett
samarbete med EG, där det också finns en opinion som alltmer uppmärksammar
tobaksrökningens och alkoholbrukets skadliga verkningar”.

I anslutning till det pågående harmoniseringsarbetet är det nu nödvändigt
att Sverige mycket starkt betonar social- och hälsofrågor i vid mening;
exempelvis rätten till arbete, social trygghet, att förhindra utslagning etc.
Betydelsefullt är också att folkhälsofrågorna som alkoholbruk, kost, motion
och tobaksrökning ges den plats som dess stora betydelse motiverar. I
den organisation som regeringen har för att arbeta med integrationen är
det självfallet viktigt att ovannämnda social- och hälsofrågor beaktas i alla
sammanhang. Vi anser att frågorna har så stor betydelse att det är motiverat
med ett särskilt råd eller liknande med en bred representation för olika
intressen.

Hemställan

Under hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av
att åtgärder vidtas så att 25 procents minskning av alkoholkonsumtionen
klaras till år 2000,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet
av att i beredningsorganisationen för Sveriges integration med EG
inrättas ett särskilt råd för social- och hälsofrågor,1]

Mot. 1988/89

So307

14

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
åldersgränsen för att bli serverad alkohol på restaurang sätts till 20
år, alltså densamma som inköpsåldern,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet
av nya principer för ändring av alkoholbeskattningen,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet
av mer personal på länsstyrelserna för tillsyn och rådgivning i anslutning
till serveringstillstånden,3]

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att all
försäljning av snabbvinsatser skall ske genom systembolaget.

Stockholm den 25 januari 1989

Göran Magnusson (s)

Maj-Lis Lööw (s) Gunnar Thollander (s)

Mot. 1988/89

So307

1 1988/89: U536.

: 1988/89: Sk680.

3 1988/89: Bo3l3.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989