Motion till riksdagen
1988/89:So294
av Bertil Persson (m)
Rätten till bistånd i socialtjänstlagen
Länsrätterna har i allt större omfattning kommit att bli handläggare av det
sociala biståndet. Denna utvecklingstrend behöver brytas, och socialt
bistånd - som avsett var - återgå till att vara en i huvudsak primärkommunal
fråga.
Socialtjänstlagen är en ramlag. Den som inte accepterar det av primärkommunen
erbjudna biståndet har rätt att överklaga hos länsrätten. Ur
principiell synpunkt är detta naturligtvis en viktig säkerhetsventil.
Överklagandena kan gälla exempelvis utbetalat socialbidrag eller föreslagen
institutionsplacering.
Det har emellertid blivit allt vanligare att länsrätterna ändrar socialnämndernas
beslut. Detta har i sin tur ökat antalet överklaganden på ett för både
domstolar och socialnämnder besvärande sätt. Många gånger kan vårdtagaren
därigenom hänvisas till exempelvis institutioner som för tillfället är ”på
modet”, även när andra adekvata behandlingsalternativ kan anvisas av
socialnämnden, antingen som finns på hemorten, eller som är i bättre
överensstämmelse med avsedda behandlingsplaner.
I Malmö har exempelvis biståndsansvaret i stor omfattning kommit att
förflyttas från de sociala distriktsnämnderna till länsrätten.
Det är svårt att finna någon gemensam policy i de utslag som meddelas från
de olika länsrätterna. Detta skapar osäkerhet och ryckighet i behandlingsarbetet
ofta till förfång för resultaten.
Grundorsaken är naturligtvis att det är en ramlag som reglerar det sociala
biståndet. Det är också självklart att överklagandemöjlighet föreligger vid
för individen så avgörande beslut. Problemen ökar emellertid. Vad som
saknas är någon form av rådgivande policy för biståndets utformning; en
policy som dock inte får bli så reglerande att hänsynstagande till lokala
förhållanden omöjliggörs.
Det är angeläget att regeringen tar upp diskussioner med Kommunförbundet
för att finna vägar att skapa mera stabilitet i policyn när det gäller det
sociala biståndet.
Hemställan
Med anledning av vad ovan anförts hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om större enhetlighet avseende social biståndsbedömning.
Stockholm den 24 januari 1989
Mot. 1988/89
So294
Bertil Persson (m)