Motion till riksdagen
1988/89:So281

av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s)
Anmälningsskyldigheten rörande vissa missbrukare

Mot.

1988/89

So281-289

Vi har sedan den 1 januari 1989 erhållit en tvångslagstiftning mot vuxna
missbrukare som går mycket långt när det gäller tiden för omhändertagande,
vidgade intagningsgrunder m.m. Man kan befara att den nya utvidgade
LVM-lagstiftningen kommer att innebära att många människor kommer att
hysa en betydande misstänksamhet mot att kontakta socialtjänsten som är
utrustad med långtgående möjligheter att ta till tvångsåtgärder. Det är nu
viktigt att skadeverkningarna inte tillåts sprida sig till andra myndigheter som
har att lämna service till utsatta människor.

I LVM 6 § stadgas om anmälningsskyldighet, dels från myndigheter som
har daglig kontakt med missbrukargrupper, som exempelvis försäkringskassan
och skyddskonsulent, dels från läkare som har anmälningsskyldighet om
den vårdbehövande inte kan beredas tillfredsställande vård och behandling
inom sjukvården.

Denna anmälningsskyldighet betyder att människors sekretesskydd kan
brytas och uppgifter överlämnas till en myndighet som har att pröva frågan
om tvångsintagning skall vidtas. Många utsatta människor anser att de måste
se upp, inte bara när de besöker socialbyrån, utan också i kontakten med
andra myndigheter och läkare. Det är inte acceptabelt att redan utsatta
människor måste överväga att avstå från stöd och hjälp i rädsla för att
uppgifter, som de lämnar, skall komma att användas emot dem vid en
eventuell prövning om tvångsintagning.

Vi anser att reglerna i 6 § LVM skall ändras så att utsatta människor skall
med förtroende kunna vända sig till myndigheter och läkare utan att befara
att uppgifter som lämnas kan komma att användas emot dem vid en eventuell
prövning om tvångsomhändertagande.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av § 6 LVM i
enlighet med vad som anges i motionen.

Stockholm den 24 januari 1989

Ulla-Britt Åbark (s)

Lena Öhrsvik (s) Håkan Strömberg (s)

Lennart Nilsson (s) Hans Göran Franck (s)

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrSo281-289