Motion till riksdagen
1988/89: So264

av Karin Israelsson (c)

Åtgärder för att förebygga spelberoende

Redan idag utgör spel och dobbel en icke föraktlig inkomstkälla för staten.

I riksrevisionsverkets redovisning av statsbudgetens inkomster av lotteri,
tippning och spel för budgetåret 1987/88 uppgår intäkterna till ca 5 miljarder
kronor. Detta kan jämföras med de inkomster som samma källa gav
1982/83 och som då uppgick till 2 386 miljoner kronor.

Enorma reklaminsatser lockar nya människor att spela och inte minst
TV-mediet utnyttjas till fullo för en ohämmad reklam för olika spelformer.
Nu sänds även direktdragning av lotto i TV för att därmed locka nya
spelare till sig. Stora summor pengar delas i detta program ut till olika
folkrörelseorganisationer helt i strid med de regler som styr Tipstjänsts
lotteriverksamhet.

Det finns ingen anledning att förbjuda spel, men det finns all anledning
att se över vilka spelformer som skapar de största tragedierna. Bingohallar
som hålls öppna under dagtid erbjuder en minst lika farlig spelmiljö som
någonsin de enarmade banditerna gjorde. Idag ges eventuella vinster ut
som kontantvinster vilket snabbt ändrat spelandet till en betydligt farligare
spelform än den förutvarande.

Det finns många spelare som förlorar sina sista slantar under hoppet att
kunna vinna. Den utsatta gruppen utgörs av både hemarbetande som
pensionärer, unga som gamla. Det är ofta en mycket torftig miljö som
borde saneras för att inte ytterligare skapa nya tragedier.

Alla spel där vinsten ges direkt är en potentiell risk för de människor
som inte behärskar sin spelförmåga utan faller offer för ett spelbegär.

Under den senaste tiden har i olika tidningsartiklar och ett flertal TVprogram
visats exempel på människor som inte klarar av ett spelande. Den
gruppen av människor kommer helt naturligt att växa i och med att
utbudet av spel och dobbel ökar.

Jag har i en motion från allmänna motionstiden 1988 krävt insatser i
form av forskning, som saknas på området samt stöd till en länkrörelse för
att i någon mån avhjälpa de problem som följer i det myckna spelandets
kölvatten.

Många av de remissinstanser som redovisade sina synpunkter på betänkandet
”Folkrörelsernas lotterier och spel” har uttryckt stark oro inför att
ytterligare införa flera spelformer och ett ökat utbud. Man anser att det
idag finns ett tillräckligt antal spelformer som gott och väl ger inkomster
för att täcka de behov av bidrag som folkrörelserna behöver. Spelmarkna

Mot.
1988/89
So264 —271

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami Nr So264—271

den i Sverige omsätter idag 2000 kronor per individ i Sverige, oavsett
ålder.

Det bör i rimlighetens namn i forsta hand vara den folkrörelseverksamhet
man bedriver som skall vara den huvudsakliga arbetsinsatsen för
folkrörelserna, inte att syssla med spel och lotterier för att finansiera sin
verksamhet.

Med den enormt ökade inkomst som staten genom ett oförblommerat
utnyttjande av människors lust att spela har tillskansat sig borde det redan
idag finnas utrymme för ekonomiskt stöd till folkrörelser och förebyggande
insatser samt stöd till spelberoende.

Om folkrörelsernas inkomster genom lotterier skall förbättras får det
inte ske genom en utvidgning av den totala spelmarknaden. Ett sådant
utrymme bör istället skapas genom att staten avstår från en del av spelmarknaden.

De inkomster som kommer föreningslivet till del genom lotterier utgör
en tämligen osäker inkomstkälla som försvårar en långsiktig planering.
Detta förhållande talar även för att stödet till folkrörelserna bör komma
direkt från staten. Om det därutöver ligger i organisationens intresse bör
lotterier och spel utgöra en mindre del av inkomsterna.

Det saknas i årets budgetförslag antydan till att spelmarknaden skulle
vara mättad med nuvarande spelformer. Detta inger stark oro med tanke
på den utveckling som skett under de senaste åren. Jag anser det därför
vara en brist att man inte även tar med den aspekten och nu sätter en gräns
för antalet spelformer.

Detta är inte etiskt godtagbart. Staten gör inte den minsta insats för att
förebygga och förhindra spelberoende. Åldersgränserna respekteras inte
alltid i dessa sammanhang och alkoholberoende samt drogproblem följer
tyvärr ofta med när spelandet inte lyckas utan leder till förluster. Många
brottshandlingar kan även förklaras av en spelberoendes försök att finansiera
sitt spelande. Det kan inte vara riktigt att sådan spelformer skall
finansiera folkrörelsernas arbete.

När det gäller behovet av forskning så tillfredsställs det delvis genom en
ansökan om projektmedel som nu finns för bedömning. Detta skall naturligtvis
stödjas på bästa sätt, men detta förhindrar inte att man på ett mera
aktivt sätt bemöter de svårigheter som allt för många drabbas av genom
det ökade spelutbudet.

Genom att begränsa reklamutbudet och antalet spelformer begränsas
antalet nyrekryteringar till den grupp som räknas som spelberoende.

Genom att ekonomiskt stödja en länkrörelse med förebild i USA och
många västeuropeiska länder kunde redan idag många tragedier förhindras.
En spelberoende person skyr inga medel att finansiera sin verksamhet.
Detta medför att många begår brott som slår sönder deras sociala skyddsmurar.
Idag saknar en spelberoende möjligheter att få hjälp om han så
skulle önska. Många människor vänder sig till ATG och Tipstjänst, men
där saknas möjlighet att hänvisa till någon instans. Socialtjänsten är inte
alltid kapabel att ge rätt vägledning. Psykoterapeutisk hjälp kostar stora
summor pengar så det är ofta inte ett alternativ som är möjligt att utnyttja.

Mot. 1988/89

So264

2

Det fåtal vårdplatser som finns att tillgå är fulltecknade månader i förväg.
Situation är synnerligen besvärlig för den som inser att hjälp behövs.

Man kan anta att den som så aktivt söker hjälp utgör en liten del av den
stora grupp som borde söka stöd och hjälp. De allra flesta klarar inte av att
på egen hand söka sig från spelplatser. Man vet inte ens om att det är ett
problem som man delar med många andra.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställes

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
utredning skall tillsättas som beaktar hela spelmarknaden med tanke
på de sociala konsekvenser den medför,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
spelbolagen aktivt bör arbeta för att begränsa reklam för spel och
dobbel samt att en länkrörelse stöds genom anslag från spelverksamheten.

Stockholm den 24 januari 1989
Karin Israelsson (c)

Mot. 1988/89

So264

fl Riksdagen 1988/89. 3 sami Nr So264-271