Motion till riksdagen

1988/89:So256

av Gudrun Norberg (fp)

Höjd åldersgräns för alkoholservering

Mot.
1988/89
So256 —263

Det är oroande siffror som Systembolagets preliminära statistik för det
gångna året visar. Den stora ökningen av starkölskonsumtion, bland i huvudsak
ungdomar, är en olycklig utveckling. Åtgärder måste snabbt sättas
in för att vända trenden.

Det finns fler bekymmersamma rapporter. Svenska Bryggareföreningens
siffror visar att försäljningen på restauranger och barer ökar. Även där
gäller det starkölet och ökningen är mycket kraftig. Den försäljningen är
inte inräknad i Systembolagets statistik.

Redan tidigare har jag med stor oro konstaterat att antalet serveringstillstånd
för alkoholdrycker under 80-talet ökat så kraftigt att man kan tala om
fördubbling. Restauranger och andra serveringsställen, med särskild inriktning
på ungdom, växer fram och erhåller utskänkningstillstånd för alkohol.
Det har också fått den avsedda effekten, nämligen att det bland ungdomar
blivit populärt att besöka dessa ”ungdomsrestauranger” med discomusik
vid veckosluten. En stor del av de ungdomar som där förtär alkohol är
ungdomar mellan 18 och 20 år samma ungdomar som av sociala och alkoholpolitiska
skäl inte får köpa alkohol på systembolaget.

Socialstyrelsens förslag om att höja serveringsåldern från nuvarande 18
år till 20 år, och därmed få en enhetlig politik på den här punkten, är mycket
konsekvent. Såväl bryggeriintressen som restaurangägare har var för sig
föreslagit samma höjning av serveringsåldern.

Det finns många skäl att tro att alkoholförtäring och våld har ett samband.
I dag ökar både alkoholkonsumtionen och ungdomsvåldet. Till detta
hör också mogenhetsfaktorn. Ju mera mogen en ung människa är, desto
större möjligheter har hon att klara av problem som grupptryck m.m.

Riksdagens tidigare beslut om att minska alkoholkonsumtionen med
25 % fram till sekelskiftet ser inte ut att förverkligas. Målsättningen kan inte
uppnås så länge konsumtionskurvan fortsätter att stiga uppåt. Tio, elva år
har nu regeringen på sig att åstadkomma en minskning med en fjärdedel. På
den tiden klarar regeringen sannolikt inte att genomföra riksdagens beslut,
men det vore att betrakta som ett totalt misslyckande, förenat med ointresse
och oansvar, att inte ens uppnå påvisbar nedåtgående trend beträffande
alkoholkonsumtionen i Sverige.

Därför går det inte an att fortsätta blunda för problemen. Varje del i
alkoholpolitiken måste betraktas seriöst. Det går att få respons hos allmänheten
för en alkoholpolitik som är ansvarstagande och konsekvent.

1 Riksdagen 1988/89 3 sami Nr So256-263

Mot. 1988/89
So256

Hemställan

Med anledning av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar om sådan ändring i alkohollagstiftningen att
serveringsåldern för alkoholdrycker höjs till 20 år,

[att riksdagen beslutar om sådan ändring i alkohollagstiftningen att
gränsen för rattonykterhet sänks till i princip 0,0 promille.]

Stockholm den 24 januari 1989
Gudrun Norberg (fp)

Ännu ett sådant exempel är promillegränsen i trafiken. I dag finns med
stor säkerhet en överväldigande majoritet bland svenska folket för en lag
som fastslår att alkohol och trafik inte hör ihop. Den enda avvikelse från 0,0
promille som kan accepteras, är den eventuella osäkerhet som provningsinstrumenten
kan medföra. Men med nuvarande moderna mätmetoder bör
den avvikelsen vara nästan ingen alls.

1 1988/89:Ju227

2