Motion till riksdagen
1988/89:So228

av Knut Billing m. fl. (m)
Utskänkningen av vin och öl

I lagen (1977:293) om handel med drycker stadgas att utskänkning av
alkoholdrycker på serveringsställen skall vara förenad med servering av
mat. På så sätt har bl.a. teatrar hindrats att tillhandahålla vin och öl i
pauserna på sina föreställningar. Vidare har enklare serveringsställen, t.ex.
med förutsättningar att vara en lokal träffpunkt för människor, förhindrats
genom mattvånget.

Frånvaron av alkoholservering på teatrarna har tidigare behandlats av
skatteutskottet, som därvid menat att restriktiviteten med servering av
alkoholdrycker skall ses som ett uttryck för att hålla tillbaka konsumtionen
av alkohol. Uttalandet av skatteutskottet, som riksdagens majoritet ställt sig
bakom, är ett av många belägg för en uppbindning till den enkla teorin att
den totala konsumtionen av alkohol i ett samhälle alltid har ett samband
med alkoholens skadeverkningar. Färre serveringsställen skulle därmed
automatiskt komma att ge färre skador.

Det finns alla skäl att hävda att denna dogm inte äger giltighet vad gäller
teaterpublikens möjligheter att i pauserna kunna få ett glas vin eller öl.

Snarare torde det unika svenska förhållandet medverka till att dra ett löjets
skimmer över alkoholpolitiken och bidra till minskad respekt för den i de
delar där restriktioner har utsikter att vara verkningsfulla. Inför EG-integrationen
och Sveriges behov att närma sig EG torde det också vara av
värde att undanröja sådana specifikt svenska och minst sagt ifrågasatta
förbud som teaterservering av vin och öl.

Vad sedan gäller mindre anspråksfulla serveringslokaler, vars funktion i
första hand är att vara en träffpunkt för social samvaro över t.ex. ett glas vin
eller öl, än ett matställe, finns många skäl att underlätta sådan verksamhet.

I dag är det inte möjligt att driva t.ex. en ren pub, där andelen serverad mat
av omsättningen är mycket blygsam.

För såväl ung som gammal vore det värdefullt att lagstiftningen gav
möjlighet för näringsidkare att tillhandahålla enkla serveringsställen med
vin- och ölrättigheter. Yngre människor hänvisas i dag till några få, oftast
mycket stora serveringsställen i citykärnor. I och kring sådana ställen kan
ordningsproblem uppstå just på grund av ställenas storlek, vilken i sin tur är
betingad av nödvändigheten att ha en ”heltäckande” profil för att kunna
tillhandahålla alkoholhaltiga drycker.

Med laglig möjlighet att öppna flera och små serveringsställen utan mattvång
ökar förutsättningarna att skapa för den sociala gemenskapen utomordentligt
betydelsefulla replipunkter och därmed ge ett positivt bidrag till
ökad värme och glädje i det tämligen inskränkta svenska umgängeslivet. 1

Mot.
1988/89
So228—231

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr So228-231

Även i denna del av alkoholpolitiken torde dogmen om totalkonsumtionen
och skadorna äga mindre giltighet, eftersom alternativet är konsumtion i
hemmen eller på allmän plats och av drycker, vars inköpspris är lägre än
serveringspriset.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen av regeringen begär förslag till sådana ändringar i
lagen (1977:293) om handel med drycker att servering av öl och vin
inte skall vara förbunden med servering av lagad mat.

Stockholm den 23 januari 1989
Knut Billing (m)

Görel Bohlin (m)

Inger Koch (m)

Birgitta Rydle (m)

Alf Wennerfors (m)
Jerry Mart inger (m)
Jan Sandberg (m)

Mot. 1988/89
So228

2