Motion till riksdagen
1988/89 :So215

av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c)
En kartläggning av alkoholmissbrukets
familjesociala skador

Mot.
1988/89
So215—224

Man trodde ett tag att en stabil nedgång i alkoholförbrukningen hade
uppnåtts, men siffror tyder på att situationen är ganska labil. Det är inte svårt
att förstå. Med tanke på hur trendmässig ungdomsvärlden är skulle det vara
underligt om inte något så centralt som förhållandet till alkohol också
påverkas. Det inger både hopp och fruktan. Det visar att det går att påverka
attityder och medvetandegöra unga människor. Men om förmaningens röst
tystnar sjunker också medvetandenivån när det gäller riskerna.

Vi vill här peka på 1977 års alkoholpolitiska beslut. Det beslutet togs av
riksdagen efter förslag från Fälldin-regeringen. Det togs i stor enighet. Det
hade som målsättning att komma till rätta med alkoholmissbruket och med
alkoholkonsumtionen totalt i landet. Man betonade särskilt det förebyggande
arbetet, t.ex. friskvård, informationsinsatser och verksamhet riktad till
vissa grupper som skolungdom, tonårsföräldrar och gravida kvinnor.

Åtgärderna som vidtogs förstärkte människors medvetande om riskerna
med bruket av alkohol. Under de följande åren kunde man notera att den
totala konsumtionen gick ned.

Inom centern finns en stark övertygelse om att ungdomars attityder
gentemot alkohol går att påverka genom information och propaganda och att
en mycket väsentlig kanal för denna påverkan utgörs av skolan. För att få
genomslagskraft måste skolans information vara kontinuerlig, aktuell och
verklighetstrogen. På det här området är det naturligt att ta föräldrarnas
engagemang och ansvar i anspråk liksom ideella organisationers, t.ex.
nykterhets-, idrotts- och länkorganisationer samt kyrkliga organisationer. Vi
har över huvud taget en stark tilltro till folkrörelsers och föreningars förmåga
att delta i detta angelägna samhällsbyggande och göra det till en del av
samhällsarbetet.

Vi vill nämna två andra konkreta exempel på åtgärder som har vidtagits
under årens lopp och som visar hur svårt det är om man vill införa
restriktioner och begränsa alkoholens tillgänglighet. Det ena exemplet är
borttagandet av mellanölet. Det andra är frågan om lördagsstängda systembutiker.
I det första fallet var det främst ungdomarna som djupt ned i
åldrarna hade drabbats av mellanölseländet. Lördagsstängningen visade sig
minska antalet omhändertaganden på lördagar och söndagar, och antalet fall
av misshandel, lägenhetsbråk och ordningsstörande över helgerna minskade
betydligt. Det råder inget tvivel om att båda dessa politiska beslut ledde till
påtagliga sociala förbättringar inom ungdomsvärld och familjeliv. Men det
finns ändå anledning att peka på att motiverade och resoluta åtgärder har ett 1

1 Riksdagen 1988189. 3sami. NrSo215-224

visst politiskt pris. Hur väl motiverad och angelägen en sak än är kan den ses
från minst två håll. Vi fick inte en debatt om de grundläggande problem som
saken egentligen gällde, nämligen att stämma i bäcken, utan vi fick en
pseudodebatt om frihetspartier och förbudspartier. Därför förutsätter politiska
beslut en opinionsbildning. Opinionsbildningen måste vara grundad på
seriös forskning och beprövad erfarenhet.

I socialutskottets yttrande till skatteutskottet 1986/87:2 y sägs följande:

Inte desto mindre behövs en förstärkt alkoholforskning och en systematisk
utvärdering och uppföljning av alkoholpolitiken för att ge bättre underlag för
samhällets åtgärder. Bl.a. behövs en kartläggning av alkoholmissbrukets
sociala och ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas familjer och
omgivning. Särskilt viktigt är att få till stånd en undersökning av förhållandena
för barn i missbrukarfamiljer. Det är också viktigt att föstärka samarbetet
mellan å ena sidan de organ som leder samhällets alkoholpolitik och å andra
sidan den medicinska och sociala alkoholforskningen så att nya efarenheter
och forskningsrön verkligen tas till vara i kampen mot bruket och missbruket
av alkohol.

Att alkoholproblemen är stora vet vi, men också att hälso- och sjukvården
och över huvud taget de goda krafter som verkar i samhället är omfattande
och drivs av en stark målmedveten vilja att göra en insats. Vi vet att den
summa som alkoholen kostar samhället är astronomisk. Emellertid glömmer
vi lätt bort att vi inte restlöst kan översätta mänskliga insatser, mänskligt
engagemang och mänsklig idealitet i ekonomiska termer.

När man ser alkoholproblemets skrämmande väldighet så kan man undra
hur vårt samhälle hade sett ut om man inte hade haft denna barriär av
omtanke och medkänsla samt tålmodigt - ibland till synes fruktlöst - arbete
som utförs på så många håll i samhället. Det är angeläget att denna barriär
verkligen förstärks. Det sker paradoxalt nog genom att den växer i styrka via
ett ökat engagemang för medmänniskor i svårigheter. Man kan också ställa
frågan hur människor skulle klara sig om denna barriär skulle brista.

Kanske är det många gånger just bristen på god livskvalitet som gör att folk
börjar dricka. De grupper som är i riskzonen lever ofta i en osäker och otrygg
värld som är fattig på värden. När man ser de skilda världar som människor
lever i - människor som kanske bor vägg i vägg - så kan ändå skillnaden vara
som mellan i-land och u-land. Det mest beklämmande är att den skillnaden
kan vara lika stor när det gäller barnens livsförhållanden, och många barn blir
präglade av detta och för ett socialt handikapp vidare.

Egentligen kan man säga att spriten är den faktor som ökar klyftorna
mellan människor allra mest. Det är den största ojämlighetsskapande
faktorn i samhället. Från jämlikhetssynpunkt måste därför alkoholbruket
bekämpas. Om man skall få förståelse för detta behövs det en noggrann
kartläggning av alkoholens skadeverkningar, framför allt av de familjesociala
skadorna.

Att ett antal små barn ser sina mödrar misshandlas till döds, och att kanske
så många som 150 000 barn i välfärdslandet Sverige lever i missbrukarhem
och lider svårt, såväl fysiskt som psykiskt, är någonting som vi inte kan låta
fortgå utan att försöka göra något åt problemet.

På alla områden kan vi i kalla siffror avläsa det statistiska nedslaget på hur

Mot. 1988/89

So215

2

alkoholens skadeverkningar tar sig uttryck: det gäller trafiken, det gäller
våldsbrotten, det gäller drunkningsolyckorna. Alla skador som förorsakas av
alkoholmissbruk medför oacceptabelt höga kostnader - ca 12 miljarder
kronor per år - och samhällets sammanlagda nettokostnader för alkoholmissbruket,
som uppgår till ca 60 miljarder kronor per år.

Vad allt detta kostar vårt land kan som sagt uttryckas i kalla siffror. Så är
däremot inte fallet med allt det lidande som offren och deras närmaste får
känna på. Därför är alla som arbetar för ett nyktrare Sverige ute i ett
angeläget ärende.

Läkare, socialarbetare och poliser har i många sammanhang omvittnat att
välfärden är mycket låg för missbrukarna och för deras anhöriga, sammanlagt
omkring en miljon människor i Sverige. Speciellt utsatta är barnen i
missbrukarhemmen. Deras situation har ytterligare försämrats under de
senaste åren i takt med att antalet kvinnor som missbrukar alkohol har ökat.
Det finns undersökningar som visar på en skrämmande omfattning av
psykiskt och fysiskt lidande för barnen.

Mycket kompetenta forskargrupper inom barnmedicin, barnpsykiatri,
socialmedicin och sociologi har utarbetat projektplaner för genomförandet
av sådana kartläggningar, och dessa kan genomföras på maximalt ett år.
Enligt vår uppfattning är den i denna motion föreslagna forskningsuppgiften
av speciell art. Det finns forskare med stor kompetens och erfarenhet inom
området som dessutom har färdiga projektplaner. Barnens mycket utsatta
situation i missbrukarhem är ett bortglömt problem i välfärdssamhället
Sverige. Med all sannolikhet så döljer sig här en verklighet som ingen gärna
kan vara oberörd av när den väl blir känd och kartlagd, vilket i sin tur måste
leda till krav på åtgärder. Det är alltså möjligt att på kort tid få fram ett
ovärderligt underlag för de åtgärder som behöver vidtagas på detta mycket
angelägna område.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen av regeringen begär en noggrann kartläggning av
drogmissbrukets familjesociala skador, främst barnens lidande i missbrukarhem,
i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen av regeringen begär att erforderliga resurser ställs
till forskarnas förfogande för att lösa de föreslagna forskningsuppgifterna.

Stockholm den 19 januari 1989

Ulla Tillander (c) Rosa Östh (c)

Mot. 1988/89

So215

3

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrSo215-224