Motion till riksdagen

1988/89 :Sk808

av Knut Wachtmeister (m)
Kvarskatteavgiften

Skatteförenklingskommittén föreslog i sitt betänkande SOU 1985:42 att sista
dag för fyllnadsinbetalning av preliminärskatt för att undvika kvarskatteavgift
ändrades från den 30 till den 10 april. Utredningens tre borgerliga
ledamöter reserverade sig mot förslaget dels för att det rent ekonomiskt var
ofördelaktigt för den skattskyldige och dels för att tidpunkten den 10 april
medförde svår tidspress för alla dem som behöver lämna sin självdeklaration
först den 31 mars. Sammanlagt torde det röra sig om mer än 500 000
deklaranter. Inte minst blev problemet stort för bokföringsbyråer och andra
konsulter.

Finansministern delade uppenbarligen reservanternas farhågor, för den
efterföljande propositionen (1986/87:47) innehöll inget förslag om en
tidigareläggning av fyllnadsinbetalning till den 10 april.

Inte minst mot bakgrund härav förefaller det märkligt att det i proposition
1988/89:46 bl.a. föreslogs att kvarskatteavgift skall tas ut med 2 % på den
fyllnadsinbetalning som görs under tiden 19 januari-30 april sedan 20 000 kr.
räknats av från avgiftsunderlaget. Som bekant beslöt riksdagen i december
1988 i enlighet med propositionen att de nya reglerna omfattar både juridiska
personer (fr.o.m. 1989) och övriga (fr.o.m. 1990).

I flera avseenden var beslutet olyckligt och de nya bestämmelserna om
avgift på fyllnadsinbetalningar bör upphävas. Ur rättssäkerhetssynpunkt är
det inte acceptabelt att begära att en skattskyldig skall fastställa sin
inkomstnivå långt innan deklarationen skall vara avlämnad och även innan
skattskyldig med arbetsinkomst fått någon kontrolluppgift från arbetsgivaren.
Att fribeloppet i propositionen höjdes från 10 000 kr. som utredningen
föreslagit till 20 000 kr. minskar kretsen av avgiftspliktiga men ändrar inte
den felaktiga principen.

Rent praktiskt innebär tidigareläggningen mycket stora svårigheter då
företag med bokslutsdag den 31 december endast i undantagsfall hunnit göra
bokslut.

Speciellt upprörande slår den nya lagstiftningen mot de företag som har
bokslutsdag den 31 januari och 28 februari. Dessa företag måste göra
fyllnadsinbetalning efter samma regler som övriga skattskyldiga trots att
inkomståret då ännu inte löpt ut. Även om denna kategori skattskyldiga blott
utgör hundra eller möjligen två hundra, ter sig ändå orättvisan i detta fallet
speciellt stötande.

Huvudmotivet att införa de nya reglerna anger finansministern vara den
orättvisa räntefria kredit som speciellt B-skattebetalarna åtnjuter. A

skattebetalarna har inte den möjligheten att påverka preliminärskatteuttaget.

För överskjutande skatt och kvarskatt gäller följande bestämmelser: Den
som betalt in för mycket i preliminärskatt och sålunda får överskjutande skatt
tillbaka erhåller en skattefri ränta som för 1989 års taxering är 4,3 % för
belopp upp till 20 000 kr. Över 20 000 kr. blir räntan 2,2 %. För fyllnadsinbetalning
som betalas in under tiden den 19 januari - den 2 maj utgår dock
endast ränta för sex månader. Medelkredittiden för överskjutande preliminärskatt
är ca 16 månader.

Den som får kvarskatt har att erlägga en icke avdragsgill kvarskatteavgift
på 10 % om kvarskatten uppgår till 500 100 kr. eller mer, i annat fall 8 %.
Kredittiden för kvarskatt kan beräknas till 10-20 månader. Mot bakgrund av
dessa regler ter sig den nya avgiften knappast motiverad.

Det kan tilläggas att för en kategori B-skattebetalare slår preliminärskattereglerna
hårt. Jordbrukare utan animalieproduktion har betalt in halva den
årliga skatten innan någon inkomst influtit.

Hemställan

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar upphäva de nya bestämmelserna om avgift på
fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt.

Stockholm den 17 januari 1989

Knut Wachtmeister (m)

Mot. 1988/89
Sk808

8