Motion till riksdagen
1988/89: Sk683
av Sture Ericson och Nils T Svensson (båda s)
Bränslesnåla och miljövänliga bilar
Mot.
1988/89
Sk683-689
Det skulle redan i dag vara möjligt att tillverka personbilar som förbrukar
avsevärt mindre energi, släpper ut avsevärt mindre och renare avgaser och
som kan köras på både bränslen från förnybar primärenergi (biobränslen)
och bensin eller dieselolja. Dessa krav kan enligt företrädare för bilindustrin
uppfyllas samtidigt och utan ombyggnad av motorn.
Problemet är att en sådan bil under det inledande skedet skulle bli 20-30 %
dyrare än dagens bilar. Man gör därför bedömningen att sådana bilar inte går
att sälja. Ingen biltillverkare vågar satsa på produktion av sådana bilar. Att
introducera en bränslesnål och miljövänlig bilmotor på marknaden kostar
miljardbelopp.
På senare år har bilarnas roll som miljöproblem allt mer uppmärksammats.
De sprider kväveoxider och koldioxid i allt större mängder. Stora och
dyrbara trafiklösningar i samhällets regi motiveras numera ofta med
miljöargument. Utöver lagstiftning om katalysatorer har just ingenting gjorts
för att göra framtidens bilar renare. Marknadskrafterna styr den motortekniska
utvecklingen mot lägsta möjliga pris inom av samhället sanktionerade
gränser för avgasutsläppen.
Renare bilar är inte i första hand ett tekniskt problem. Med redan känd
teknik (demonstrerad i prototyper) kan motorer utvecklas som är helt
överlägsna dagens i fråga om bränslesnålhet och föroreningar. Sådana
motorer skulle visserligen bli dyrare än motsvarande med nu använd teknik,
men i gengäld få väsentligt lägre driftkostnader. Totalkostnaden för konsumenten
under bilens livslängd behöver därför inte bli högre. Alltför få
bilköpare gör dock sådana kalkyler. Att samhällskostnaden skulle bli
väsentligt lägre är inte heller något som styr bilköparens val.
Samhället kan dock stimulera bilköparna att välja en bil som är dyrare i
inköp men billigare i drift. Det är fullt möjligt att via beskattningen förändra
marknadsbetingelserna. Fordonsskatten kan utgå från fordonets bränsleförbrukning
i stället för dess vikt. Avgiften för den obligatoriska bilförsäkringen
kan tas ut via skatten på bilbränslet. Olycksrisken beror på hur mycket man
kör bilen. Dessa förändringar kan utformas så att den samlade skattebelastningen
på bilismen inte ökas. Samtidigt blir det för konsumenterna lönsammare
att köpa bränslesnåla bilar.
Snabbare effekter i denna riktning kan uppnås om man exempelvis under
en tioårsperiod höjer skatten på drivmedel ytterligare och använder de
pengar som tas in för att sänka inköpspriset på nya bränslesnåla och
1
1 Riksdagen 1988/89. 3sami. NrSk683 -689
miljövänliga personbilar. Även vid denna förändring skulle det totala
skattetrycket på privatbilismen kunna hållas oförändrat. Samtidigt skulle
samhället göra betydande miljövinster.
Sverige bör själfallet internationellt verka för likartade skatteförändringar
i andra länder för att därmed öka stimulansen för bilindustrin att mer än
hittills satsa på bränslesnåla motorer.
En vanlig invändning mot skatteomläggningar av den typ som här
förespråkas är att de hårdast drabbar glesbygdsbilister med långa körsträckor.
Motargumentet är att bilister med långa körsträckor varje år snabbt
skulle göra vinster på bränslesnåla bilar. För att motverka de kortsiktiga
effekterna för glesbygdens bilister kan regionalpolitiska anpassningar naturligtvis
övervägas.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen uttalar sig för snabba åtgärder för att främja försäljningen
av personbilar med nya bränslesnåla och miljövänliga motorer.
Stockholm den 25 januari 1989
Sture Ericson (s) Nils T Svensson (s)
Mot. 1988/89
Sk683
2