Motion till riksdagen
1988/89:Sk670

av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (båda c)

Alkoholbeskattningen

Sedan flera år har allt fler röster höjts, inte minst i riksdagen, för att
reformera beskattningen av alkoholdrycker. Systemet med ett sätt att beskatta
spritdrycker, ett annat att beskatta vin och ett tredje att beskatta öl
har skapat flera oönskade effekter.

Bland spritdryckerna har de med låg alkoholhalt kommit att bära en
oproportionerligt hög skatt.

Inom vinsegmentet drabbas s k kvalitetsviner, som rimligen inte bidrar
till alkoholproblem, av hög skatt genom procentavgiften. Samtidigt får
enkla viner en förhållandevis låg skatt, särskilt i jämförelse med starköl.
Vidare har systemet att beskatta vin resulterat i uppkomsten av produkter,
som kan liknas vid skatteplanering från producentens och detaljhandelns
sida. Det förnämsta exemplet är vindrinken Aurora, som är ett förskuret
vin, dvs med tillsatt ren alkohol, för att ligga så nära den övre alkoholgränsen
för lättvin som möjligt.

Skatteinstrumentet skall bl a användas till att ge konsumenterna incitament
att välja svagare drycker. ”En medveten prisdifferentiering till förmån
för de svagare dryckerna framstår (därför) som alkoholpolitiskt välgrundad”
framhöll statsrådet Mundebo i proposition 1976/77:108, som antogs av
riksdagen och bl a ledde till Lagen om dryckesskatt.

Hittills har skatteinstrumentet i första hand använts för att minska konsumtionen
av alkoholdrycker, oavsett starka eller svaga. Endast i undantagsfall
har ändringarna i Lagen om dryckesskatt sedan 1977 grundats på
ambitionen att förändra dryckesmönstret enligt 1977 års intentioner.

Under åtskilliga år har riksdagen haft att ta ställning till motioner med
krav på reformering av dryckesskatten. Kraven har avvisats av skatteutskottet,
stundom under hänvisning till att det i regeringskansliet pågår studier av
hur en annorlunda beskattning skall se ut.

Ett flertal förslag till hur en alkoholbeskattning, med utgångspunkt i
dryckernas alkoholhalt, kan se ut har presenterats för såväl enskilda riksdagsledamöter
som skatteutskottet och regeringen. Den långa erfarenhet av
alkoholbeskattning som finns inom finansdepartementet kompletterad med
den störtflod av förslag som presenterats under 1980-talet, och den allt
starkare opinionen för en reform av dryckesbeskattningen, bör rimligen
innebära att regeringen nu är väl rustad att föreslå riksdagen en ny lag om
dryckesskatt med alkoholhalten som avgörande för skatteuttaget.

Hemställan

Mot bakgrund av vad som anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny lag om dryckesskatt
med alkoholhalten i dryckerna som avgörande för skatteunderlaget.

Stockholm den 25 januari 1989

Elving Andersson (c) Ingvar Karlsson (c)

i Bengtsfors

Mot. 1988/89
Sk670

13