Motion till riksdagen
1988/89 :Sk662

av Roland Larsson och Karin Israelsson (båda c)
Särskild avgift på alkohol och tobaksvaror

Sjukvårdens huvudmän står inför stora ekonomiska prövningar i framtiden.

Forskning och medicinsk-teknisk utveckling ökar möjligheterna till framgångsrik
behandling av sjukdom, men leder också till krav på ökade
ekonomiska resurser.

Hos allmänheten finns stora förväntningar på förebyggande hälsovårdande
insatser, som i många fall inte ger positiv ekonomisk effekt förrän efter
flera år.

Omsorgen om de äldre kommer att kräva mer resurser om vi vill bibehålla
en god standard. Samtidigt har den kommunala sektorn under senare år
drabbats av regeringens indragningar i sådan omfattning att de reserver som
tidigare funnits nu tömts.

Personalen inom sjukvården har ett mycket ansvarsfullt och krävande
arbete. Anspråken på bättre arbetsvillkor, mer personal och högre löner är
därför högst berättigade.

En höjning av landstingsskatten bör undvikas av bl a fördelningspolitiska
skäl. Det finns därför anledning att söka andra vägar att tillföra hälso- och
sjukvården ökade intäkter. En sådan möjlighet är, enligt vår mening, att
införa en särskild hälso- och sjukvårdsavgift på sprit och tobak.

I vårt land såldes 1988 sprit, vin och öl för uppemot 25 miljarder kr och
tobaksvaror för ca 10 miljarder kr årligen. Samhällets kostnader för
alkoholbruket har beräknats till 70 miljarder kr. Man uppskattar att av
akutsjukvårdens platser utnyttjas ca 20-25% för vård av alkoholberoende.

Ca 40% som skrivs ut från psykiatriska sjukhusen har diagnosen alkoholism
eller alkoholpsykos. Mellan 300 000 och 500 000 människor i Sverige
missbrukar alkohol. Ca 80% av all misshandel utföres av alkoholberusade
personer.

Även tobaksbruket förorsakar sjukvården höga "onödiga” kostnader.

Regeringen har tagit initiativ till en ny informationskampanj - Aktion mot
droger - en drogfri ungdomstid med inriktning på alla droger och med
ungdomen som målgrupp. Det är bra, men är långt ifrån tillräckligt. Ett
omfattande informationsarbete måste genomföras som syftar till att nå alla
grupper, inte minst de som i dag har måttlig eller ringa konsumtion, men som
kan anses utgöra rekryteringsbas för nästa grupp storkonsumenter.

Informationskampanjer måste, om de skall vara framgångsrika i vårt
informationstäta samhälle, dels ha tillgång till mycket pengar - jämför
aids-delegationens arbete - dels arbeta genom folkrörelser- se till BOM ANgruppens
arbete. 13

När det gäller bredden förutsätter det självfallet att alla berörda myndigheter
involveras och att de folkrörelser som kan inspireras delta förses med
tillräckliga resurser. Här skall i korthet ges exempel på folkrörelsegrupper
som bör intresseras:

- Föräldrarörelsen (Hem och skola RHS, Föräldraföreningen mot narkotika
FMN) och andra grupper som arbetar bland föräldrar.

- De som är yrkesverksamma bland ungdom t ex lärare, fritidsledare m fl.

- Vidare bör idrottsrörelsen i alla dess olika förbund och centralt (RF)
intresseras.

- Fackföreningsrörelsen når ut till mycket stora grupper och har ett socialt
engagemang.

- Nykterhetsrörelsen - och i någon mån också frikyrkorörelsen - bör ges
möjligheter att verka för helnykterhet.

- Ungdomsorganisationerna bör intresseras för och förses med resurser för
drogfria fritids- och nöjesalternativ.

De viktigaste informationsvägarna är - utöver masskommunikation i
press, radio och TV - genom föreningslivet, i skolan och på arbetsplatserna.
Målet med informationen måste vara att alla medborgare skall ha tillräcklig
kunskap om alkoholen - se dess ansikte - så att man objektivt kan ta ställning
till om man vill bruka alkohol eller ej, samt att man har tillräcklig kunskap för
att i tillräckligt god tid varaktigt kunna ingripa och hjälpa medmänniskor
med begynnande alkoholproblem och för att allvarliga skador skall kunna
undvikas.

Vi anser det vara logiskt och konsekvent att den konsumtion som
förorsakar stora kostnader för sjukvården belastas med en särskild konsumtionsavgift
som tillfaller hälso- och sjukvården och den förebyggande
informationen.

En femprocentig sådan avgift skulle gott och väl, även efter den önskvärda
minskning av konsumtionen som följer av en prishöjning, ge en miljard kr
per år i ökat tillskott till hälso- och sjukvården och därutöver en ordentlig
förstärkning av resurserna för information om alkoholens och tobakens
skadeverkningar. Om detta sedan i sin tur sammantaget skulle leda till en
nedgång av alkohol- och tobakskonsumtionen, vilket är avsikten, kommer
sjukvårdens kostnader proportionellt sett att sjunka ännu mer och skapa
utrymme för de förbättringar som eftersträvas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en femprocentig hälso- och
sjukvårdsavgift på alkohol och tobak och ökade resurser för information.

Stockholm den 25 januari 1989

Mot. 1988/89
Sk662

Roland Larsson (c)

Karin Israelsson (c)

14