Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sk658

av Maria Leissner (fp)

Anslag till tullen för övervakning av Sydafrikalagen

En förutsättning för att det svenska handelsförbudet mot Sydafrika skall
vinna trovärdighet och internationellt erkännande är att efterlevnaden av
agen kan kontrolleras. Så är i dag icke fallet. Tullverket anförde följande i
in anslagsframställning:

Isolera Sydafrikakommittén och andra intresseorganisationer har vid upprepade
tillfällen under våren 1988 berört den svenska tullens bristande resurser
för att kontrollera de svenska företagens efterlevnad av lagen om förbud mot
handel med Sydafrika och Namibia. Isolera Sydafrikakommitténs påpekande
om att tullverket har otillräckliga resurser för att kontrollera efterlevnaden
av ovannämnda lag är helt korrekt. Tullverket fick inga utökade resurser
i samband med den nya sydafrikalagstiftningen vilket i praktiken ur
tullsynpunkt innebär att lagen är tandlös. (Tullverket, AF 1989/90. 1988-0818)

Detta nödrop från en statlig myndighet fick regeringen att reagera snabbt.
Redan inom en månad (1988-09-15) beslutade regeringen att föreslå att
tullverket får ökade befogenheter i övervakningen av lagen om förbud mot
handel med Sydafrika och Namibia. I samband med beslutet meddelade
regeringen att tullverket också skulle komma att få ökade resurser för att
effektivt kunna övervaka handelsförbudets tillämpning.

Tyvärr saknar löftet om ökade resurser motsvarighet i verkligheten. I årets
statsverksproposition har tullen inte beviljats en enda av de tjänster de begärt
för övervakning av sydafrikalagstiftningen.

Denna bristande överensstämmelse mellan tal och handling torpederar
inte bara lagens funktion i Sverige. Internationellt är det en mycket farlig väg
regeringen slagit in på. En bärande tanke med hela den svenska sydafrikalagstiftningen
är att den skall vinna internationell efterföljd. Då bindande
sanktioner inte kunde uppnås i FN:s säkerhetsråd, beslöt Sverige ändå att
införa egna, långt gående sanktioner. När den svenska övervakningsmyndigheten
kännetecknar lagen som tandlös är detta mycket allvarligt. När
regeringen först utlovar förbättringar men sedan inte genomför dem, blir
saken än mer kritisk.

Omvärlden betraktar uppmärksamt vad Sverige företar sig på sanktionsområdet.
Regeringens agerande vad gäller övervakningsfrågan riskerar att
urholka förtroendet för den svenska sydafrikapolitiken, inte enbart här
hemma utan även internationellt. Därmed riskerar frågan om sanktioner mot
apartheidregimen att föras tillbaka.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen beslutar anvisa tullen 1,3 milj. kr. för att kontrollera
efterlevnaden av sydafrikalagens bestämmelser och intentioner.

Stockholm den 25 januari 1989

Maria Leissner (fp)

Mot. 1988/89
Sk658

8