Motion till riksdagen
1988/89: Sk638

av Göran Ericsson (m)
Tullverksamheten

Inledning

Tullverksamheten spelar en viktig roll i varje land. Den är den första
frontlinjen i försvaret för det egna näringslivet när det gäller att dra in de
tullar och andra avgifter som importerade varor skall beläggas med. Men
tullverksamheten har också att övervaka efterlevnaden av de bestämmelser
som gäller för införsel och utförsel av varor, samt att bedriva utrednings- och
åklagarverksamhet när detgäller brott mot dessa bestämmelser. Därutöver
har tullen att utöva uppsikt och kontroll över trafiken till och från utlandet
samt vissa andra övervakningsuppgifter.

Det är således en betydande arbetsuppgift som åvilar tullverket. Det är
vidare så att en effektiv tullverksamhet kan ge betydande besparingar på en
rad andra områden, exempelvis kan en framgångsrik insats mot narkotikasmugglingen
förhindra att narkotika i allt för stora mängder når konsumenterna
och därmed undgå att nya ungdomar nås av billig narkotika.

Tullfiltren

Verksamheten vid tullfiltren är en synnerligen viktig del av tullens uppgifter.
Det gäller i första hand att övervaka att varor, narkotika och illegal
invandring förhindras. Tullen har under en rad av år fått vidkännas förluster i
årsarbetskraft genom att man inte kompenserats för ledighetslagstiftning
som riksdagen beslutat om. Man har inte heller kunnat kompensera den
starkt ökade trafiken med ökade antal tjänster och förbättrade tekniska
hjälpmedel.

Den situation som råder för dagen är att t.ex. de två största tullfiltren i
Sverige, Helsingborg och Arlanda har en så bristfällig bemanning, att
verksamheten i huvudsak får inskränkas till att titta i resenärers handbagage.
Att utföra stickprovsmässigt regelbundna insatser mot långtradare är uteslutet.
Endast klarering med handlingar kan utföras.

Narkotikabekämpningen

Riksdagen har år efter år pekat på behovet av ökade polisiära insatser mot
narkotikan. Narkotikabekämpningen har tillförts både lagmässiga och
ekonomiska resurser. Men denna insikt har inte omfattat tullen. Smugglarens
stora problem är nålsögat som införseln via tullfiltren utgör. Här finns
möjligheter att hindra stora kvantiteter narkotika att nå sina avnämare med
tämligen begränsade insatser.

När narkotika nått in i landet är möjligheten att spåra den mycket liten och
oberoende av insats når den eller delar av partiet sitt mål. Narkotikaverksamheten
har kommit att bli en stor del av verksamheten och tullverkets
organisation för narkotikabekämpningen måste byggas ut.

I budgetpropositionen anför föredragande statsråd följande: ”Innan jag är
beredd att ta ställning till om en ny organisation för narkotikakontroll skall
byggas upp inom tullverket anser jag att en resultatanalys av redan gjorda
satsningar bör göras. Dessutom bör den pågående organisationsöversynen
avvaktas”.

Regeringens valhänthet i denna fråga kan knappast demonstreras tydligare.
Tullverket erhöll budgetåren 1984/85,1985/86 och 1986/87 resursförstärkningar
personellt och tekniskt. Dessa resursförstärkningar svarade inte ens
upp emot täckningen för redan tillkomna ledighetslagar, samtidigt hade
under hela 80-talet en mycket stark trafikökning ägt rum som tullen inte
kunde svara mot.

Resursförstärkningen under dessa år kan illustreras av att tullfiltret i
Helsingborg under sommaren 1988 vid ett tillfälle stod helt obemannat,
vilket finansministern medgav i en frågedebatt undertecknad hade med
honom i kammaren. När resurserna är så knappa att inte ens tullfiltren kan
besättas, kan man fråga sig vilken verksamhet som skall analyseras och
utsättas för organisationsöversyn.

Regeringens politik kännetecknas av handlingsförlamning och oförmåga
att förstå den synnerligen strategiska roll tullen intar i narkotikahandeln.
Från moderat sida framstår tullverkets äskande om uppbyggnad av två
gränsköldstyrkor som synnerligen befogade. Lika befogat är en fortsatt
nyanskaffning av fler narkotikahundar.

Personsmuggling

En ny företeelse i tullens verksamhet är den organiserade personsmuggeltrafiken.
Liksom övrig verksamhet kräver denna ett stort mått av erfarenhetsdokumentation,
fortbildningsinsatser, kontakt med andra länders tullorganisationer
och inte minst samverkansinsatser både inom och utom landet.

Ökade resurser i denna del är påkallade. Även om illegal invandring i
huvudsak är en polisiär fråga, har den samma karaktär som narkotikatrafiken,
det behövs såväl insatser inom tullen som inom polismyndigheten.
Denna nya företeelse bör samhället uppmärksamma i så motto att tullen ges
ett resurstillskott för att med uppmärksamhet följa och ingripa mot denna
trafik.

Verksamhetsinriktningen

Sorn generaltullstyrelsen framhåller i sin anslagsframställning befinner sig
tullen mitt uppe i en förändrings- och omdaningsprocess. Det är viktigt att
uppmärksamma några för Sverige viktiga saker som styrelsen pekar på.

1. Volymtillväxten gäller på praktiskt taget alla områden. Jag har i
motionen ovan pekat på narkotikahandeln, där Sverige ständigt utgör en
lockande marknad för internationella narkotikahandlare. Det gäller inte
enbart trycket från opiatländerna, det gäller i lika hög grad trycket från

Mot. 1988/89

Sk638

13

amfetaminlaboratorierna i Europa som ständigt blir fler och och mer
sofistikerade. Men det rör också kokainmarknaden i Sydamerika som ökar
sitt tryck mot Sverige, samt rader av nya droger som någon tid efter
introduktionen i USA blir aktuella i Europa.

Men volymökningen gäller inte minst den ökande internationella handeln,
där antalet tulldokument ökar med ca 5% årligen, vilket illustrerar den
snabba ökningen av handelsutbytet. Men det är också ändrade trafikstrukturer
och trafikströmmar som skapar behov av en stor flexibilitet och
anpassningsförmåga. Tullverket hanterar i dag manuellt - vilket framgår av
propositionen - 40 miljoner dokument, en närmast astronomisk mängd.
Detta leder till en omdaning av den administrativa proceduren och det är
nödvändigt att denna påskyndas om tullens förmåga att klara sina uppgifter
skall kunna bibehållas.

2. Datoriseringen av de administrativa rutinerna som pågår måste påskyndas
och tullen måste tillföras de resurser som erfordras för att effektivisera
ADB-rutinerna och dokumenthanteringen.

3. Utbildningen inom tullväsendet är ett tredje område som måste
uppmärksammas. I den allt mer teknokratiserade och snabbt föränderliga
situation som råder för tulltjänstemannen är det av avgörande betydelse för
verksamheten att personalen ges möjligheter till en förstärkt och bättre
grundutbildning. Fortbildningsbehovet är särskilt i denna miljö synnerligen
nödvändigt.

Sparmål

Regeringen ger i budgetpropositionen intrycket av att man inte inser den
centrala och viktiga roll som tullen har i ett modernt industrisamhälle som det
svenska. Trots tidigare resurstillskott har dessa inte förmått ge tullen
möjlighet att utvecklas i takt med de snabbt ökande arbetsuppgifterna. Detta
har skapat bristsituationer som t.ex. övergivna tullfilter, endasten narkotikahund
på Arlanda flygplats etc.

Dessa brister är var och en för sig inte otillfredsställande, de är närmast
katastrofala. De är katastrofala därför att de skadar svenska intressen både
när det gäller svenskt näringsliv som när det gäller en ökad tillgång på
narkotiska preparat.

Tullverket bör därför inför budgetåret 1989/90 inte åsättas de sparmål som
gäller för annan statlig verksamhet. Inbesparingarna ligger något eller några
budgetår framåt när tullen installerat och tagit i bruk nya datarutiner.

Hemställan

Mot bakgrund av vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av sådana resursförstärkningar
personellt att full bemanning kan upprätthållas vid de fem största
tullfiltren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av att fler narkotikahundar
inköps och utbildas, främst för de fyra största tullstationerna,

Mot. 1988/89

Sk638

14

3. att riksdagen beslutar att generaltullstyrelsen erhåller medel för Mot. 1988/89
inrättande av två gränssköldsstyrkor. Sk638

Stockholm den 23 januari 1989

Göran Ericsson (m)

15