Motion till riksdagen
1988/89: Sk603

av Lennart Brunander och Kersti Johansson (båda c)
Läskedrycksbeskattningen

Enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt (LDS) utgår skatt på spritdrycker
och vin samt malt- och läskedrycker. De drycker som skatt skall utgå för finns
angivna i 10 och 11 §§ LDS. Vad som skall förestås med de olika dryckerna
finns närmare beskrivet i 1—5 §§ lagen (1977:292) om tillverkning av drycker
mm (LTD). I lagtexten görs uttryckligen undantag för kaffe, te och choklad
som alltså ej anses som läskedrycker.

Skattesatsen för läskedrycker utan kolsyra är 20 öre/liter och för läskedrycker
med kolsyra 40 öre/liter.

Definitionen av läskedrycker i 5 § LTD omfattar flera drycker än
livsmedelsverkets (SLV) definition av läskedrycker.

SLV (1972:347): ”Läskedrycker är en drickfärdig produkt som baseras på
förutom vatten någon eller några av följande huvudbeståndsdelar: Sockerart,
bär- eller fruktråvaror, naturliga eller naturidentiska aromämnen,
fruktsyror och kolsyra.”

Juicer och fruktråsafter faller normalt utanför det beskattningsbara området
förutsatt att de inte är utspädda med vatten utöver ursprunglig
koncentration. Skatteplikt föreligger i sådant fall. Som exempel på sådana
skattepliktiga drycker kan nämnas stilldrinkar och nektar.

Vanlig mjölk är inte föremål för dryckesbeskattning. Med stöd av det
uttryckliga undantaget i 5 § LTD är också mjölk som smaksatts med kaffe, te
eller choklad undantagna från beskattning. Om mjölk smaksätts med någon
annan smak än dessa tre smaker blir den däremot klassad som läskedryck och
beskattas. Härvid används tulltaxan och dess statistiska varuförteckning för
att definiera det skattepliktiga området.

Följden är att mjölk med kaffetillsats inte beskattas medan detta sker för
mjölk med t.ex. frukttillsats.

Mjölkbaserade drycker i övrigt klassas också som läskedryck och beskattas.
Som exempel kan nämnas att en dryck som till lika delar består av
förädlad vassle och juice i naturlig koncentrationav både RSV:s rättsnämnd
och av förvaltningsdomstolarna i alla instanser har ansetts vara läskedryck
enligt nu gällande regler.

Att smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker, som ju helt klart faller
utanför SLV:s definition av läskedryck, beskattas, torde bl.a. bero på att
tulltaxan är ett trubbigt instrument vars användande har fått konsekvenser
som lagstiftaren säkerligen inte avsåg. Detta är i och för sig förklarligt
eftersom framför allt mjölkbaserade drycker inte existerade på marknaden
då nu gällande regler tillkom.

Mot denna bakgrund är en ändring som undantar smaksatt mjölk och
mjölkbaserade drycker från läskedrycksbeskattning påkallad. Ändringen
kan motiveras med samma skäl som anförts för att undanta juicer från
beskattning, nämligen att de på grund av näringsvärde, vitamininnehåll etc.
får anses utgöra ett värdefullt inslag i kosthållet. Anföras kan också att
läskedrycksskatten främst är en lyxkonsumtionsskatt på söta, onyttiga
lemonader som inte skall drabba en dryck med högt näringsvärde.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

att riksdagen genom tillägg till 5 § i lagen (1977:292) om tillverkning
av drycker m.m. undantar smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker
från läskedrycksbeskattning liksom för närvarande sker för choklad,
kaffe och te.

Stockholm den 13 januari 1989

Mot. 1988/89
Sk603

Lennart Brunander (c)

Kersti Johansson (c)