Motion till riksdagen

1988/89: Sk602

av Lennart Brunander (c)
Beskattningen av vin

Utformningen av vinbeskattningen enligt lagen om dryckesskatt har bl.a. lett
till att billiga viner bär en tämligen låg skattebörda på sitt alkoholinnehåll,
jämfört med såväl dyra viner som det betydligt alkoholsvagare starkölet.
Genom att grundavgiften vid beskattning av vin dessutom är densamma för
viner med ända upp till 15 volymprocent alkohol, har principen om att
alkoholinnehållet och därmed dryckens berusningseffekt skall avspeglas i
skatteuttaget, delvis frångåtts.

Det starkaste lättvinet har således den lägsta skatten per enhet ren alkohol
av alla systembolagets alkoholdrycker, trots att det med 14,5 volymprocent
alkohol inte kan avfärdas som den mest riskfria produkten i sortimentet.
Orsaken till detta förhållande är att vinet är billigt i inköp för Systembolaget
och därför träffas av en jämförelsevis låg skatt.

Å andra sidan finns exempel på exklusiva viner, vilkas existens kan antas
vara positiv för vinentusiaster utan alkoholproblem och med en låg alkoholhalt,
men som genom beskattningen blir alltmer oåtkomliga för denna
kategori.

Det kan knappast uteslutas att en av alkoholpolitikens negativa effekter,
den våldsamma ökningen av konsumtionen av billigt vin, orsakas av
beskattningens effekter på priset. Det kan heller inte uteslutas att den stora
ökningen av vinkonsumtionen, en fyrdubbling på 25 år, ligger bakom många
av tragedierna i samband med den alltmer utbredda kvinnoalkoholismen.
Uppgifter från Magnus Huss-kliniken vid Karolinska sjukhuset visar att
samtidigt som vinkonsumtionen fyrdubblats under 25 år har andelen kvinnor
av alkoholmissbrukarna också fyrdubblats.

Mycket talar alltså för att åtgärder måste sättas in som fördyrar billigt vin
och även gör det möjligt för problemfria konsumenter att utan oskäliga
ekonomiska uppoffringar kunna köpa dyra kvalitetsviner. En sådan utveckling
kan skapas genom att beskattningen av vin tar sikte på alkoholinnehållet
i vinet och inte på Systembolagets inköpspris. En omläggning äv vinbeskattningen
på det sättet bör också innebära att skatten på vinets alkoholinnehåll
sätts så att svagare alkoholdrycker får en lägre skatt per enhet ren alkohol och
starkare en högre. Genom en sådan progressivitet skapas större möjligheter
att uppnå målet att styra alkoholkonsumtionen till i huvudsak svagare
drycker.

Hemställan

Med anledning av ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya metoder för
beskattning av vin, varvid alkoholinnehållet avgör hur hög skatt som
skall tas ut.

Stockholm den 13 januari 1989

Mot. 1988/89
Sk602

Lennart Brunander (c)