Motion till riksdagen
1988/89 :Sk601

av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s)
Förstärkning av tullkontrollen

Mot.
1988/89
Sk601—604

En omfattande omdaningsprocess pågår inom tullverksamheten. I sin
anslagsframställning hänvisar generaltullstyrelsen till fem områden som man
menar kommer att påverka förutsättningarna för tullverkets arbete framöver.
Dessa områden är volymtillväxten, europeiska integrationen, datoriseringen
av tullproceduren, narkotikabekämpningen och kustbevakningens
avskiljande. Regeringen säger sig i budgetpropositionen vara väl medveten
om de snabbt förändrade förutsättningar som tullverksamheten står inför.

Belastningen på tulltaxerings- och kontrollarbetet har ökat kraftigt som en
följd av framför allt volymtillväxten i utrikeshandeln och de nya EGdokument
som införts. Strukturförändringarna inom näringslivets lager- och
transporthantering - den s.k. ”just-in-time-principen” - är en viktig förklaring
till att volymökningen inom tullverket varit högre än vad som enbart
motiveras av den ökade utrikeshandeln. Tullverket hanterar i dag ca 40
miljoner dokument manuellt. Datasystemet kommer att vara fullt utbyggt
1993 och kommer naturligtvis successivt att innebära effektivitetsvinster vad
gäller tullens import-, transit- och exportrutiner.

Enligt RRV har tullverket redan i dag en positiv produktivitetsutveckling.

Tullens narkotikabekämpning har de senaste åren varit framgångsrik.

Beslagsvolymerna har stigit trots att narkotikasmugglingen tar sig alltmer
sofistikerade uttryck. Den internationella tullsamverkan och tullens sambandsmän
utomlands har gjort att åtskilliga smugglingsförsök stoppats av
andra tullmyndigheter innan narkotikan nått landets gränser. Den svenska
tullens goda resultat torde till stor del vara en effekt av de satsningar regering
och riksdag gjort under senare år. Samtidigt har en höjd effektivitet i
bekämpningsarbetet påverkat denna positiva bild. Ändå är situationen vad
gäller narkotikabekämpningen prekär, eftersom tullens gränskontroll i
volym räknat minskat. Den s.k. ”dödliga fällan”, d.v.s. volymökningen,
innebär i kombination med arbetstidsbestämmelser m.m. att de sammanlagda
resurserna urholkats.

Läget inom Helsingborgs tullregion belyser detta dilemma på ett mycket
konkret sätt. Ty just Helsingborgsområdet är landets kanske mest utsatta
ifråga om narkotikainförsel. Tullverket bedömer t.ex. behovet av reservstyrka
till 25% på stora färjeorter som t.ex. Helsingborg. Men reservstyrkan här
uppgår bara till 8% vad gäller gränsbevakningspersonal. I praktiken innebär
detta att tullen i Helsingborg f.n. saknar 30 man per dag för att upprätthålla
en acceptabel gränsbevakning.

Erfarenheterna från narkotikabekämpning i Helsingborg ger vid handen 1

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrSk601-604

att beslagen antalsmässigt ligger på ungefär oförändrad nivå men att införsel
av kokain och amfetamin ökar. De stora beslagen har i stort sett uteblivit,
vilket uppenbarligen beror på att resurser saknas för att göra djupa och
tidsödande kontrollinsatser. Resurserna räcker inte heller till för att följa upp
tips från allmänheten. De ordinarie styrkorna är i allt högre grad bundna till
att expediera trafiken.

Samtidigt tenderar smugglingsmetoderna att bli alltmer utstuderade.
Beslag av tyngre narkotika har t.ex. gjorts i bilar mellan Helsingborg och
Höganäs - en ytterst svårbevakad kustremsa som ställer stora krav på
personella insatser. Utombordsmotorer, som monteras på småbåtar med
vilka narkotika smugglas in från Danmark, har funnits nedgrävda utefter
denna kuststräcka.

Mot denna bakgrund finns det synnerligen starka skäl att tillmötesgå
tullverkets väl underbyggda förslag om inrättande av s.k. gränssköldsstyrkor,
dvs. rörliga och tekniskt välutrustade narkotikagrupper som kan
förstärka vakthållningen mot narkotikainförsel i de mest utsatta områdena
från Trelleborg i söder till Göteborg i väster. Det torde inte råda någon
tvekan om utan att en sådan förstärkning av gränsskyddet skulle ha påtagliga
effekter i den med enbart konventionella metoder ytterst svårbevakade
Helsingborgsregionen.

Förre generaldirektören i tullverket, numera rikspolischefen Björn Eriksson
gav i en intervju i TV-rapport den 5 januari uttryck för en tankegång som
leder till en tänkbar lösning av dilemmat med ett effektivt utnyttjande av
tullens och polisens samlade bevaknings- och kontrollresurser. ”Polisen
behövs på gatorna och tullen vid gränserna”, sade Björn Eriksson i denna
intervju.

Trots det till synes självklara i denna sunda inställning utnyttjas dessa
samlade resurser idag inte på ett rationellt sätt. Stora delar av polisens
personalresurser användes för passkontroll av personer. 1 flera sammanhang
och senast i Statskontorets rapport (1985:43) ”Rationalisering av pass- och
tullkontrollen på vissa orter” har föreslagits att tullmyndigheterna med
fördel kan svara för både pass- och tullkontroll, vilket uppskattats innebära
en rationaliseringsvinst, som totalt sett skulle uppgå till 53 årsarbetskrafter
utan att detta skulle innebära att nivån på kontrollerna äventyrades.

Inrättandet av gränssköldsstyrkor för att förstärka narkotikabekämpningen
borde enligt vår uppfattning således kunna finansieras genom en
överföring av passkontrollen till tullens ansvarsområde. Det rör sig alltså om
en omfördelning av resurser.

En möjlighet är också att införa gränssköldsstyrkor på försök under en
treårsperiod. Efter en sådan tidsperiod torde man kunna räkna med att
effektivitetsvinster genom datoriseringen kan klara de kostnadsinbesparingar
som regering och riksdag eftersträvat.

Mot. 1988/89
SköOl

2

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av gränssköldsstyrkor för narkotikabekämpning.

Stockholm den 10 januari 1989

Bengt Silfverstrand (s) Jan Andersson (s)

Mot. 1988/89
Sk601

3