Motion till riksdagen
1988/89 :Sk455

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Ett ändrat skattesystem för bättre miljö

1. Sammanfattning

Miljöpartiet de gröna utgår i sin skattepolitik från den solidaritet som vi
måste visa gentemot andra människor, gentemot naturen och gentemot
framtida generationer. Det är nödvändigt att mycket av dagens konsumtion
begränsas och därför vill vi lägga högre skatter på konsumtion medan skatten
på arbete skall minska. Miljöpolitiken och energipolitiken blir sålunda hårt
kopplade till skattepolitiken. För att verkställa vår jordbrukspolitik belägger
vi oönskade kemikalier med avgifter, som sedan återgår till jordbruket i
andra former. Förutom direkta frågor om beskattningen har vi nedan också
ägnat ett avsnitt åt problemen med skatteflykt och ett avsnitt åt den
kommunala skatteutjämningen.

2. Utgångspunkter

Den gröna rörelsen har vuxit fram som en reaktion mot vår tids misshushållning
av resurser och hänsynslöshet mot livsmiljön. Miljöpartiet de gröna bär
fram de gröna idéerna i den parlamentariska politiken. Den ideologi som vi
arbetar på att sprida genom samhället grundar sig på följande fyra uttryck för
solidaritet:

solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet

- solidaritet med världens folk, särskilt i u-länderna

- solidaritet med människor i vårt land
solidaritet med kommande generationer

I fråga om skattepolitiken ger dessa utgångspunkter följande målinriktning:

a. Den ekologiska solidariteten

Att miljöförstöringen fått fortskrida till en nivå där den hotar överlevnaden
av djurarter, växtarter och människan själv har delvis berott på brist på
kunskap. Numera vet vi dock betydligt bättre vad vi bör göra och den
fortsatta miljöförstöringen sker mot bättre vetande. Det är alltså på en
tekniskt kompetent civilisation som det beror om dess resurser användes på
ett sådant sätt som gagnar dess egen överlevnad. Politikernas ansvar är i
denna situation större än det någonsin varit tidigare. Speciellt gäller detta
den ekonomiska politiken, varav skattepolitiken är en väsentlig del.

b. Solidariteten med världens folk

Skillnaden i ekonomisk standard mellan världens rika och fattiga länder är
oerhört stor och nuvarande tendenser visar inte på någon utjämning; snarare
ökar klyftorna. Denna brist på balans är mänskligt sett omoralisk. Den
innebär också risker för både världens säkerhet och dess miljö. Vårt
konsumtionsmönster påverkar också indirekt levnadsförhållanden på hela
vårt jordklot. Handels- och biståndspolitik måste ta hänsyn till solidariteten
gentemot tredje världens människor.

Vi anser också att människors personliga engagemang är viktigt och i en
separat motion motiverar vi avdragsrätt för gåvor till u-länder.

c. Olikheter inom vårt land

Trots den utveckling som vi haft under det senaste halvseklet finns det stora
skillnader i levnadsstandard mellan människor i vårt land. En ekonomisk
fördelningspolitik är fortfarande viktig för att alla skall kunna få del av den
ökade valfrihet som vi vill ge människor. Den blir särskilt viktig när man som
miljöpartiet inser att den totala konsumtionen av icke förnybara råvaror i
landet måste sänkas. Miljöpartiet de grönas fördelningspolitik syftar till att
flytta ekonomiska resurser

- från ekonomiskt överhettade regioner inom landet till övriga delar

- från de grupper inom landet som har hög materiell standard till de
grupper som har lägst standard

- från dem som får inkomster av kapital och genom avdrag till dem som har
låg inkomst och arbetar ihop den

d. Solidariteten med framtida generationer

När det gäller utnyttjandet av ändliga resurser är det viktigt att vår
generation inte tillskansar sig fördelar på kommande generationers bekostnad.
Även när det gäller avfall - tungmetaller, radioaktivt avfall, oförstörbara
plastrester och mycket mer - har vi ansvar för att lämna efter oss en jord
som är minst lika beboelig som den vi lever på. Miljöförstöringen och
resursslöseriet har redan vållat allvarliga skador och därmed försämrat
livsbetingelserna för kommande generationer. Punktskatter och olika miljöavgifter
spelar en viktig roll när det gäller att skydda jorden från rovdrift.

2. Skattesystemets funktion

a. Skatten som inkomstkälla

I budgeten spelar skatten rollen av den dominerande inkomstkällan.
Miljöpartiet de grönas förslag till ändringar i regeringens budgetproposition
(”Gröna Luntan”) presenterats i en annan motion. Dess uppgift är att ge en
överblick över vår ekonomiska politik, vars huvudmål är att försvara de
grundläggande livsvillkoren för nuvarande och kommande generationer.
Den är balanserad, dvs. de nettoökningar av statsutgifter som vår politik
innebär motsvaras av nettoökningar av inkomster i form av skatter och

Mot. 1988/89

Sk455

6

avgifter. I den grad det är möjligt har vi därvid även tagit hänsyn till väntade
dynamiska effekter, speciellt sådana ändrade beteenden som vår skattepolitik
kan väntas leda till - och som enligt vad som nedan anförs också ingår i
syftet med skattepolitiken.

b. Skatten som styrmedel
Begränsning av resursutnyttjande

Miljöpartiet de grönas program är att genomföra marknadspolitik inom
ekologiska ramar. För att i ett marknadsekonomiskt samhälle begränsa
utnyttjandet av ändliga naturresurser måste ekonomiska styrmedel användas.
Speciellt är det viktigt att beskattningen ges en sådan utformning att man
av ekonomiska skäl hellre använder förnybara resurser än icke förnybara.

Begränsning av miljöförstöring

Även när det gäller miljöförstörande utsläpp till mark, luft eller vatten är det
viktigt att ekonomiska styrmedel används. Beskattning av sådana företeelser
är därvid en mest effektiv metod. Som exempel kan nämnas den under
hösten 1988 införda miljöskatten på flygbränsle. Avsikten är att den skall
leda till utveckling av flygmotorer med egenskaper som är bättre ur
miljösynpunkt. Detta syfte hade möjligen kunnat uppnås om skatten varit
hög nog. Riksdagens målsättning att koldioxidutsläppen ej skall öka skulle
endast kunna uppnås om den speciella skattebefrielsen för flygbensin togs
bort så att miljövänliga trafikformer kunde konkurrera på lika villkor.

En aktiv fördelningspolitik

Skattesystemets funktion som styrmedel har hittills huvudsakligen gällt
fördelningspolitiken. Genom den progressiva skatteskalan kan olikheter i
inkomster i någon mån korrigeras. Det steg som riksdagen i december 1988
tog, nämligen att sänka skatten mest för dem som har högst inkomst, har
motsatt effekt. Miljöpartiet de gröna vill i stället driva en skattepolitik som
har målsättningen att ge en jämnare fördelning av den ekonomiska standarden.

c. Medborgarna och skatten

Vi anser att skatten bör betraktas som en del av ett avtal mellan medborgarna
och samhället. Ingen medborgare är oberoende av det samhälle vi lever i.
Alla påverkas av samhällets funktioner och alla bör också efter förmåga bidra
till att dessa funktioner upprätthålls.

Efterhand som skattesystemet i Sverige blivit ganska komplicerat har det
uppstått ett antal metoder för skatteundandragande. Att konstruera sådana
metoder har olyckligtvis blivit något av en intellektuell utmaning för experter
på skattesystemet, vilka sedan tjänar som rådgivare åt fysiska och juridiska
personer som kan tjäna mycket på att utnyttja de upptäckta kryphålen. En
följd av att det förekommer skattetransaktioner som visserligen följer lagens

Mot.

Sk455

bokstav men ej dess intentioner, är att medborgare, som i andra sammanhang
är omutligt hederliga, frestas till att i sina självdeklarationer tubba på
sin hederlighet. Detta är degraderande för människor och särkilt pinsamt i
den mån det upptäcks.

Miljöpartiet de gröna menar att man i varje skattelag noga bör betänka
huruvida reglerna ger utrymme för skatteundandragande och i de fall sådant
förekommer, revision av reglerna snarast bör företas. De ändringar som
nyligen gjorts i reavinstbeskattningar för kommanditbolag och för aktier
stöds därför av oss.

Det är självklart att varje människas ärliga beteende gentemot sina
medmänniskor skall gälla skattemoralen såväl som andra områden. Vad vi
alla vill att samhället skall uträtta skall vi också alla betala för på ett
solidariskt sätt; denna åsikt måste tydligt framhållas av politiska program, av
massmedia, i skolor och i andra opinionsbildande sammanhang. Skatteflykt
får aldrig glorifieras utan måste betraktas som vad det är: en osolidarisk
handling, ett svek mot det gemensamma bästa.

3. Inkomstskatterna sänks för de flesta löntagare

a. Högt grundavdrag

Miljöpartiets målsättning att valfriheten skall öka för alla människor
förutsätter en kraftfull fördelningspolitik. Detta innebär bland annat att
grundavdraget skall höjas så att även människor med låga inkomster kan leva
på sin lön i större utsträckning. Vårt nu framlagda skatteförslag innehåller ett
grundavdrag om 31 000 kr som dock inte skall kunna dras av från inkomster
av kapital och tillfällig förvärvsverksamhet. Samtidigt föreslås att det
nuvarande schablonavdraget om 3 000 kr. slopas. Ett högt grundavdrag
tillämpas redan i flera andra länder. USA har exempelvis ett grundavdrag
som är högre än det vi nu föreslår.

b. Marginalskatterna

Även i vår tid är fördelningen av ekonomisk standard mycket ojämn i vårt
land. Miljöpartiet de gröna anser att beskattningen måste ha en fördelningspolitisk
målsättning. De skattesatser som vi har valt ger uttryck för detta. Vi
vill sänka skatten väsentligt för de lägst betalda. De allra högsta inkomsterna
ligger i vår tid och vårt land långt över normala behov och någon sänkning av
skatten är knappast motiverad.

c. Skatteskalan

Med ovan angivna grundavdrag från inkomst av arbete och med nedan
angivna marginalskattesatser för höginkomsttagare har vi konstruerat följande
tabell som ger en smidig övergång med fem skikt. Konstruktionen framgår
av nedanstående tabell, som anger statsskatten i procent inom respektive
skikt.

Mot. 1988/89

Sk455

8

Bruttoinkomst: 31 000 85 000 150 000 200 000

Nettoinkomst: 0 54 000 119 000 169 000 Sk455

Skattesats, %: 0 14,0 18,0 33,0 44,0

Den totala skatten under förutsättning av en kommunalskatt om 30
kr/skattekrona framgår av den heldragna linjen i figuren nedan.

Den streckade linjen i figuren ger den totala skatten enligt nuvarande

skalor för 1989.

d. Skatt på olika förmåner

Speciellt när det gäller förmånen av fri bil anser vi att skattereglerna, som
föreskriver beskattning enligt schablonbelopp oberoende av körsträcka,
gynnar onödig bilanvändning, dvs miljöfientlig verksamhet. Vi har i en
separat motion föreslagit en lösning på detta problem.

Jämförelse mellan mp:s skatteförslag och nuvarande skatt (vid k-skatt 30 kr)

Skatt

kronor

140000

120000

00000

80000

60000

40000

20000

O

O

o

o

o

o

o

o

o

o

e

o

o

o

o

o

o

o

e

o

e

Nuv.skatt
Mp-förslag

Taxerad inkomst plus 3000 kronor

e. Avdrag för räntor

Rätten att dra av alla räntor i deklarationen strider enligt miljöpartiets
mening mot en grundläggande princip i skattesystemet, nämligen att endast
utgifter för inkomsternas förvärvande är avdragsgilla, inte konsumtionsutgifter.
Huvuddelen av de nuvarande ränteavdragen avser just sådana konsumtionsutgifter,
t.ex. för boende, avbetalningsköp, etc. Ränteavdragen bidrar
till att göra konsumtion på kredit billigare, vilket ytterligare ökar konsumtionstrycket
och därmed förslitningen på naturresurserna. Dessutom gynnar
avdragsrätten kraftigt dem som redan är välbärgade och dem som väljer att
skaffa sig höga fasta utgifter i stället för rörliga. Avtrappningen av

avdragsrätten för räntor måste göras successivt under en längre tid och
kombineras med en total översyn av systemet för bostadsfinansiering.
Miljöpartiet kommer under kommande år att presentera förslag till riktlinjer
för en sådan översyn.

Vi föreslår att den nuvarande avdragsrätten för skuldräntor ersätts med en
minskning av den slutliga skatten med 44 % av räntorna, dock bara för den
del av skuldräntorna som är mindre än två basbelopp (55 800 för 1989) per
inkomsttagare. Den som är ensam försörjare av barn får dock minska sin
inkomstskatt med 44 % av den del av räntorna som är mindre än fyra
basbelopp. I ett övergångsskede föreslår vi att personer med skuldräntor,
avseende eget boende, som ligger över detta räntetak får en extra avdragsrätt
som trappas av med ett halvt basbelopp per år tills ovanstående maximum
erhålls.

Denna skärpning av ränteavdragen tillsammans med det ökade grundavdraget
innebär en större frihet för den enskilde att välja sin konsumtion.

f. Avdrag för reaförluster

I två propositioner, 1988/89:55 och 1988/89:71, har regeringen föreslagit att
avdragsrätten för förluster i kommanditbolag respektive aktier endast gäller
40 % av förlusten antingen objekten är yngre eller äldre än 2 år. Miljöpartiet
de gröna anser att denna metod att förhindra skatteflykt är nödvändig. Vi har
redan stött proposition 55 och ämnar stödja proposition 71 när den blir
aktuell.

4. Kommunal skatteutjämning

Den ovan föreslagna skatteskalan skulle, om inga korrigeringar vidtogs,
innebära stora inkomstminskningar för kommunerna och ökningar för
staten. På kort sikt kan detta problem lösas genom att, vid utbetalning av
skattemedel till kommunerna, beräkna denna som om nuvarande grundavdrag
fortfarande hade gällt. På längre sikt vill dock miljöpartiet ha en total
omläggning av den kommunala finansieringen.

Målet för en sådan omläggning skall vara att skapa ökad rättvisa genom
utjämning mellan rika och fattiga kommuner samtidigt som vi slår vakt om
den kommunala självstyrelsen. Skatteutjämningen skall bl.a. ta hänsyn till
kommunernas skattekraft, åldersfördelning och geografiska förhållanden.
Miljöpartiet kommer under kommande år att presentera förslag i denna
riktning.

5. Skatter på inkomst av kapital samt reavinster

Beskattning av inkomster av kapital och realisationsvinster bör vara minst
lika hög som beskattningen av arbetsinkomster.

6. Pensionärers speciella situation

De pensionärer som endast har folkpension och pensionstillskott eller låg
ATP är missgynnade. Kompensationen för devalveringen utformades våren

Mot. 1988/89

Sk455

10

1988 som höjt basbelopp och kommer alltså pensionärer till godo i direkt
proportion till deras ATP-poäng. Skattereglerna uppmuntrar pensionärer till
att ta deltidsarbete, men många av de pensionärer som varit låginkomsttagare
eller hemarbetande är för slitna för att arbeta mera. Andra vill helt enkelt
inte lönearbeta längre och deras inställning borde förstås och respekteras.

Det speciella avdrag som pensionärer med låg inkomst åtnjuter är en
tillfällig lösning, som dessutom fått en olycklig utformning i och med de
avtrappningsregler som gäller. Endast pensionärer med bara folkpension
eller med låg ATP bör kompenseras. Vi föreslår att pensionstillskottet höjs
från 0,48 till 0,50 gånger basbeloppet. Dessutom föreslår vi i en separat
motion att undantagandepensionärerna får samma villkor som övriga
folkpensionärer, dvs. rätt till pensionstillskott.

Miljöpartiet de gröna anser att en ny struktur för pensioner och avdragsrätt
för pensionärer bör utredas för att kunna diskuteras av nästa riksmöte.

7. Företagsbeskattning och arbetsgivaravgifter

a. Den tillfälliga skatten på övervinster

Vinstutvecklingen i det svenska näringslivet är god och detta hänger delvis
samman med att företagen endast i ringa mån behöver betala för den
miljöförstöring som deras verksamhet åstadkommer. Det i regeringens
skrivelse 1988/89:72 annonserade förslaget om särskild skatt på företagsvinster
är en åtgärd ägnad åt syftet att kyla av en överhettad ekonomi. Den kan
också resultera i en måttligare konsumtion än som annars kunde befaras. Det
är dock viktigt att vid användningen av dessa skattemedel betänka skattens
tillfälliga natur och att alltså använda dem till engångsinsatser snarare än till
finansiering av en rullande budget, vilket tycks vara planen för såväl
regeringen som vissa oppositionspartier. Miljöpartiet de gröna föreslår å
andra sidan att summan används till engångssatsningar på miljön, ett logiskt
ändamål eftersom mycket av storföretagens övervinster motsvaras av
miljöförstöring åstadkommen av vårt teknologiska samhälle. De satsningar
vi föreslår är följande:

inköp av ur- och naturskogar i Sverige 1,5 mdr

bidrag till skydd för regnskogar 1,0 mdr

bidrag till en internationell fond för miljöåtgärder 1,0 mdr

i Polen m.fl. länder i Europa

satsningar motsvarande övervinstskatten 3,5 mdr

b. Arbetsgivareavgifterna

För att göra det gynnsammare att starta och driva företag i Norrland,
Värmland, på Gotland och i de delar av Bergslagen som inte redan har full
sysselsättning, (de s.k. stödområdena samt Norrlandskusten) vill vi sänka

Mot. 1988/89

Sk455

11

arbetsgivaravgifterna i dessa områden med en fjärdedel, dvs. med ca 10
procentenheter. Staten övertar i vår modell ansvaret för att betala motsvarande
del av de olika försäkringspremier som ingår i arbetsgivaravgifterna.
Detta regionala stöd syftar till att kompensera för de höjda energiskatter som
vi redogör för nedan. En separat motion om regionalpolitiken ger strukturen
av detta förslag mer i detalj.

En liknande sänkning av arbetsgivareavgifterna inom vården är bland
annat avsedd att vara ett medel i kampen mot arbetskraftsbristen i denna
sektor. Reformen beskrivs i detalj i en separat motion.

c. Närfonder och vinstdelningsskatt

Sorn beskrivs i en separat motion vill miljöpartiet de gröna att det i varje
kommun startas en kommunal näringslivsfond, en Närfond med uppgift att
stödja lokalt, småskaligt näringsliv. Dessa fonder är avsedda att ge och
förmedla råd och finansiering till småföretag och nya projekt. Förslaget
belastar egentligen inte statsbudgeten eftersom vår föreslagna avveckling av
de regionala löntagarfonderna skulle friställa medel för närfonderna. I
avvaktan på detta bör en del av vinstdelningsskatten användas för statens
medverkan i finansieringen av Närfonderna.

d. Handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel

För att påskynda en nödvändig omställning av det svenska jordbruket vill
Miljöpartiet de Gröna belägga handelsgödsel och kemiska bekämpningsme-’
del med höga avgifter, vilket närmare beskrivs i en separat motion. Dessa
avgifter skall dock återföras till jordbruksnäringen, en större del som
arealbidrag och en mindre del som stöd till lantbrukare vid omställningen.

8. Utsläppsskatter

Fortfarande kan företag göra miljöfarliga utsläpp utan kostnader eller andra
nackdelar för företaget. Därför finns det i de flesta fall fortfarande inga
starka företagsekonomiska drivkrafter för dessa företag att byta till miljövänlig
processteknik. Valet av processteknik styrs alltså i allmänhet av andra
faktorer än miljöskydd. De av oss föreslagna utsläppsskatterna innebär
beskattning av utsläpp från minsta mätbara till högsta tillåtna utsläppsmängder
och -halter. Utsläpp över dessa gränsvärden är kriminella och skall
bestraffas med företagsbot.

Ett syftemål är att miljövårdsutgifter för utsläpp av kolväten, kväveoxider
och svaveldioxid skall, som redovisas i en separat partimotion om miljöpolitiken,
uttas med 23 000 kr/ton för mängder över 1 ton/år. Målet skall vara nått
på 3 år med tre lika stora steg varje år.

Även radioaktiva utsläpp bör beskattas för att skapa incitament för
industrin att söka begränsa utsläppen så långt som möjligt. I en separat
motion föreslår Carl Frick (mp) och Gösta Lyngå (mp) att en skatt om en
krona per miljon becquerel skall utgå.

Mot. 1988/89

Sk455

12

9. Punktskatter och mervärdeskatter

a. Energiskatter

Enligt vår energipolitiska motion anser miljöpartiet de gröna att skatt ej bör
tas ut på producerad elektricitet utan på råvaror och då beräknas per kWh
energiinnehåll. För elproduktion föreslår vi en skatt på 3 öre/kWh för
energiråvaran och för uppvärmning föreslår vi en skattesats på 11,8 öre/kWh.
Principen är att beskattningen skall gynna övergång till mer effektiv
energiomvandling. Vindkraft, solenergi, bioenergi etc. beskattas ej.

b. Drivmedels- och fordonsskatter

Trafikens utveckling har under det senaste decenniet varit ytterst olycklig ur
miljösynpunkt. Om inte allvarliga miljökatastrofer skall inträffa måste en
omläggning av trafikens inriktning göras. I stället för att införa regleringar
och förbud, vill miljöpartiet de gröna utnyttja den ekonomiska styrning som
ett väl genomtänkt skattesystem kan ge. Vi har beskrivit olika drivmedelsoch
fordonsskatter i separata partimotioner om trafikpolitiken och energipolitiken.

c. Slopande av mervärdesskatt på basmat

Såväl ur fördelningssynpunkt som för att gynna ett robust och uthålligt
jordbruk i Sverige, anser miljöpartiet de gröna att mervärdeskatten på
svensk basmat bör slopas och skattebortfallet kompenseras med en höjning
av den allmänna mervärdeskatten med ca 2 %-enheter. Detta beskrivs i
närmare detalj i en separat motion av Carl Frick och Gösta Lyngå.

d. Reklamskatt

Miljöpartiet de gröna anser att reklambeskattningen bör skärpas betydligt
dels för att begränsa den otillbörliga påverkan på människor som nuvarande
reklamvolym innebär, dels för att minska den stora resursförbrukningen
inom reklamen. Det långsiktiga målet skall vara köpfrid, dvs. konsumenten
skall kunna välja vilken information han vill erhålla. En utredning om dessa
förhållanden begärs i en separat motion. Motionen innehåller också det
konkreta kravet att nuvarande reklamskatt skall fördubblas från den
1 juli 1989.

e. Skatt på engångsförpackningar

Det slöseri med naturresurser och den miljöförstöring som engångsförpackningarna
innebär bör stävjas med ekonomiska medel. Miljöpartiet de gröna
föreslår i en motion av Carl Frick och Gösta Lyngå att en skatt om en krona
skall utgå per flaska eller burk av aluminium eller plast.

Mot. 1988/89

Sk455

13

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatten som styrmedel i miljöpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattens funktion i fördelningspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medborgarna och skattemoralen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att grundavdraget
för inkomstskatt skall vara 31 000 kr, inkluderande tidigare schablonavdrag,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skala för uttag av
statlig inkomstskatt enligt tabell som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att rätt till
ränteavdrag skall begränsas enligt regler som anförts i motionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts om förändring av principerna för kommunal
skatteutjämning, *]

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beskattning av kapitalvinster och realisationsvinster,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pensionärers beskattning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hur den tillfälliga skatten på företagens övervinster
skall disponeras,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sänkning av arbetsgivaravgifterna i vissa regioner
och inom vårdsektorn,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av Närfonder och om vinstdelningsskatt,1]

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjda avgifter på handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utsläppsskatter inkl. radioaktiva utsläpp,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjda punktskatter,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slopande av mervärdeskatt på svensk basmat och
höjd mervärdeskatt på övriga varor,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördubblad reklamskatt,

Mot. 1988/89

Sk455

14

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatt på engångsförpackningar.

Stockholm den 25 januari 1988

Inger Schörling (mp)

Gösta Lyngå (mp) Åsa Domeij (mp)

Birger Schlaug (mp) Claes Roxbergh (mp)

Mot. 1988/89

Sk455

11988/89:Fi314

21988/89: A486

15

16763, Stockholm 1989