Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sk445

av Kjell Johansson m.fl. (fp)
Skatter

I en partimotion från folkpartiet beskriver vi inriktningen på vår skattepolitik
och vår syn på skattesystemet inför den reform som vi ser som helt
nödvändig. I denna motion tar vi upp ett antal förslag på skatteområdet vid
sidan av de övergripande och principiella drag hos skattereformeringen som
behandlas i partimotionen.

Förmögenhets- och kapitalbeskattning

Förmögenhetsskattens utformning leder till svåra problem för många
företag. Det faktum att skatt skall betalas även på maskiner, byggnader
m. m. leder till mycket högt skatteuttag vilket försvårar framför allt vid
ägarskiften och investeringar. Förmögenhetsskatten på arbetande kapital
bör därför avskaffas. Vi beräknar ett bortfall av skatteintäkter på ca 100
milj.kr.

Det skattefria grundbeloppet vid beskattning av förmögenhet bör höjas
kraftigt.

I motioner från folkpartiet om kapitalmarknaden, hushållssparande och
ägandespridning beskriver vi vår syn på aktieskattens utformning.

Fortfarande finns rester av sambeskattning i kapitalbeskattningen, trots
att principen nu övergivits för inkomstskatten. Kvarlevorna återfinns i
förmögenhetsbeskattningen och vid beskattning av företagare (se nedan). Vi
anser att sambeskattningen av makars, och i förekommande fall barns,
förmögenheter skall avskaffas.

Regeringens proposition 1988/89:71

Regeringen presenterade på fjolårets sista dag nya regler för beräkning av
avdrag för realisationsförluster på aktier och andra värdepapper som avyttras
fr. o. m. i år. Dessa innebär att reavinstskatten för s. k. korta aktieinnehav
förändras på så sätt att vinst skall beskattas till 100 procent medan endast 40
procent av en förlust får dras av. Detta medför att en faktisk förlust kan leda
till att man måste betala skatt. Detta anser vi är oacceptabelt. Vi finner det
högst anmärkningsvärt att regeringen föreslår införandet av nya assymetrier i
skattesystemet samtididgt som direktiven till den pågående inkomstskatteutredningen
särskilt betonar vikten av symmetri och likformighet. Vi föreslår
att skattesatsen för korta vinster också sänks till 40 procent, dvs. i praktiken
att tvåårsregeln avskaffas. Vi beräknar schablonmässigt ett bortfall av

Mot. 1988/89
Sk445—449

1

1 Riksdagen 1988189. 3 sami. Nr Sk445— 449

skatteintäkter på ca 50 milj.kr. Det bör ankomma på utskottet att utarbeta
erforderlig lagtext.

Gåvor och arv

Vi föreslår att det skattefria gåvobeloppet höjs från 2000 kronor till 10 000
kronor. Det har under lång tid varit nominellt oförändrat, och det reala
värdet har sjunkit kraftigt. Det bör ankomma på utskottet att utforma
erforderlig lagtext.

Grundavdraget i arvsbeskattningen bör höjas och arvsskatteskalan sänkas
till maximalt 50 procent. Dessutom måste skalan inflationsskyddas.

Fastighetstaxeringen och fastighetsskatten

Den småhustaxering som skall genomföras 1990 väntas medföra avsevärda
höjningar av taxeringsvärdena, framför allt i många tätortsområden och
attraktiva fritidsområden. Samtidigt pågår utredningsarbete för att ett nytt
skattesystem skall kunna träda i kraft 1991, enligt gällande tidtabell. Vi ser
avsevärda risker med de dubbla effekter som både nya taxeringsvärden och
nya skatteregler kan innebära. Redan införandet av fastighetsskatten i tre
steg åren 1985-1987 ökade skattebelastningen avsevärt. Eftersom den
största delen av hushållens sparande sker i egen bostad är det mycket viktigt
att bostadssparande och bostadsägande inte drabbas aven orimlig belastning
genom nya taxeringsvärden och ett nytt skattesystem.

Problemet med de nya taxeringsvärdena är akut för de permanent boende i
vissa attraktiva fritidsområden. Den fasta befolkningens huspriser stiger
kraftigt p. g. a. att skyhöga priser betalats för liknande fastigheter i området
för fritidsbruk. Dessa priser leder till kraftigt höjda taxeringsvärden. Även
detta problem måste lösas så att inte t. ex. skärgårdsmiljöer blir helt
avfolkade p. g. a. beskattningen.

Vi anser också att olika boendeformer bör ha skattemässig likabehandling,
såväl i reavinstbeskattning som arvs- och förmögenhetsbeskattning.

Företagsbeskattningen

Även företagsbeskattningen är för närvarande föremål för utredning. Syftet
är där liksom för inkomstbeskattnignen att sänka skattesatserna och bredda
basen. Detta stämmer väl överens med de krav som folkpartiet länge
framfört. Vi vill i sammanhanget understryka att den totala skattebelastningen
på företagen inte får skärpas. Därvid bör företagens betalningar av
vinstdelningsskatt och särskild ATP-avgift till de kollektiva löntagarfonderna
inte inkluderas i beräkningen av dagens skattenivå. Vi har i en särskild
motion föreslagit att löntagarfonderna avvecklas och att dessa skatter
omedelbart avskaffas.

För några år sedan beslutade riksdagens socialistiska majoritet att
arbetsrättsligt skadestånd inte utgör avdragsgill driftskostnad för ett företag.
Sådana skadestånd kan emellanåt uppgå till ansenliga belopp i förhållande
till förseelsen. I vissa företagsformer tilkommer dessutom inkomstskatt och

Mot. 1988/89

Sk445

2

arbetsgivaravgifter. Vi anser att sådana skadestånd bör betraktas som
omkostnad i rörelsen.

När barn till familjeföretagare arbetar i företaget sker särbeskattning
endast om barnet är 16 år eller äldre. Annars läggs ersättningen till någon av
föräldrarnas inkomst. Som ovan nämnts är vi emot sambeskattning, som vi
anser helt bör försvinna ur skattesystemet. Vi föreslår därför att åldersgränsen
sänks till 15 år.

Vi vill också avskaffa 400-timmarsregeln för medhjälpande make/maka i
familjeföretag. När en make är medhjälpare i den andra makens verksamhet
tillämpas vissa särbestämmelser som i praktiken innebär sambeskattning.
För att medhjälparen själv skall få skatta för sin inkomst krävs att han/hon
arbetat minst 400 timmar i företaget, dvs. ca 25 procent av en normal heltid.
Regeln påverkar även den framtida pensionen och är oacceptabel från såväl
rättvise- som jämställdhetssynpunkt.

Regeringens skrivelse 1988/89:72

Regeringen har i en skrivelse anmält en kommande lagstiftning om särskild
skatt på företagsvinster. Indragningen motiveras med att det finns stabiliseringspolitiska
skäl att minska företagens likviditet och lönebetalningsförmåga.
Den särskilda vinstskatten sägs bli tillfällig och utgå med 15 procent av
underlaget, beräknat som för vinstdelningsskatten till löntagarfonderna.

Vi anser inte att detta är ett rimligt sätt att bedriva stabiliseringspolitik.
Regeringens förslag är ett tydligt erkännande att den egna ekonomiska
politiken hade bort vara stramare för att i tid motverka överhettningstendenserna.
Den föreslagna vinstskatten kommer inte att ha avsedd effekt och
uppfyller inte ens lågt ställda krav på stabilitet och långsiktighet i de
ekonomiska spelreglerna. Dessutom är det en uppseendeväckande avvikelse
från finansminsterns ord i den några dagar senare presenterade finansplanen.
Där tar han avstånd från skattehöjningar som ekonomiskt politiskt stabiliseringsmedel:
” bör inte höjningar av skattetrycket användas som

finanspolitiskt instrument” (s.21). Vinstskatten beräknas inbringa3,5 miljarder
kronor.

Riksdagen bör avslå regeringens förslag om vinstindragning, men däremot
inte förslaget om höjning av grundbeloppet.

Indirekta skatter

Med undantag av de skatter tas ut på alkohol och tobak i syfte att nedbringa
konsumtionen av dessa oomtvistligen hälsovådliga varor, är folkpartiet av
principella skäl emot konsumtionsstyrande skatter. Dit hör punktskatter och
differentierad mervärdeskatt. Mervärdeskatten bör vara konkurrensneutral
och skilda skattesatser bör undvikas. På sikt anser vi att den s. k. lyxskatten
på kosmetika och choklad bör ersättas med samma momssats som gäller
övriga varor.

Regeringen har under senare år infört och höjt en omsättningsskatt på
aktier, även vid handel mellan s. k. märket makers, och en omsättningsskatt
på penningmarknaden. Dessa skatter leder till en trögare marknad med
sämre fungerande prisbildning. Vi anser att de på sikt måste avskaffas. Den

Mot. 1988/89

Sk445

3

1* Riksdagen 1988189.3sami NrSk445- 449

s. k. valpskatten torde i praktiken avskaffa sig själv när valutaregleringen
avvecklas. Aktieomsen kommer att leda till att handeln med svenska aktier i
stor utsträckning flyttar utomlands - en tendens som redan är tydlig.

I vår partimotion om missbruk föreslår vi att alkoholskatten höjs så att
priset stiger med 10 procent. I motionen om tobak föreslår vi att skatten på
cigaretter höjs så att priset på ett paket återgår till det realvärde som rådde
1970, vilket i dagens penningvärde motsvarar 21,40 kr/paket. Skatten på
andra tobaksprodukter bör höjas i motsvarande mån. Avsikten med
skattehöjningarna är att åstadkomma en rejäl minskning av konsumtionen av
alkohol och tobak. Vi räknar optimistiskt med att förbrukningen minskas så
mycket att skatteintäkterna enbart stiger med ca 1 miljard kronor.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopad förmögenhetsskatt
på arbetande kapital enligt vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om höjt grundbelopp vid förmögenhetsbeskattning,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:71 beslutar
avskaffa tvåårsregeln vid reavinstbeskattningen av aktier i enlighet
med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen beslutar höja det skattefria gåvobeloppet till 10 000
kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om arvsbeskattningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bostadsbeskattningsreglerna och fastighetstaxeringen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring
att arbetsrättsligt skadestånd betraktas som avdragsgill kostnad i
rörelsen,

8. att riksdagen beslutar sänka åldersgränsen för barns sambeskattning
med föräldrar från 16 till 15 år i enlighet med vad i motionen
anförs,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om vinstindragningar och avslår regeringens skrivelse
1988/89:72 i denna del.

Stockholm den 25 januari 1989

Kjell Johansson (fp)

Britta Bjelle (fp) Ingrid Hasselström-Nyvall (fp)

Leif Olsson (fp) Anne Wibble (fp)

Mot. 1988/89

Sk445

4