Motion till riksdagen

1988/89 :Sk438

av Stig Bertilsson (m)

Riskkapitalförsörjning till nystartade företag

Möjligheten att få till stånd och bibehålla ett kontinuerligt nyföretagande i
Sverige är av avgörande betydelse för den framtida välfärden. Innovationer
inom både varu- och tjänstesektorn måste kunna föras till marknader av såväl
etablerade som nystartade företag. Dagens idéer måste kunna utvecklas till
morgondagens företag. Många nya företag erbjuder emellertid inte varor
eller tjänster som efterfrågas på marknaden. En relativt hög utslagning är
därför ofrånkomlig i en dynamisk ekonomi. Av de kvalificerade företagsidéer
som erhöll stöd av Utvecklingsfonderna 1981 hade 50 % gått i konkurs fem
år senare (Utvecklingsfondernas årsredovisning 1987).

Till de faktorer som dock påverkar graden av utslagning hör tillgången på
riskvilligt kapital. En god tillgång på riskvilligt kapital möjliggör uthålliga
företagssatsningar. Detta gäller inte minst företagssatsningar baserade på ny
kvalificerad teknik. Ett nystartat företag som endast finansieras med ett
minimalt aktiekapital om 50.000 kronor och lånemedel kommer redan
initialt att få bära höga räntekostnader. Detta försvagar det nystartade
företaget och ökar risken för tidig utslagning. Bäst är om andelen eget kapital
och därmed soliditeten är hög. Det egna kapitalet kan tillskjutas av
företagsstartaren eller av någon extern part.

I samband med tillkomsten av OTC öppnades en möjlighet att slussa
externt ägarkapital till nystartade och mindre företag. Om företagssatsningen
lyckades erbjöds en möjlighet för den externe finansiären att kliva ur sitt
engagemang (s.k. exit) vid en OTC-introduktion, realisera värdeökningen
och allokera kapitalet till andra nystartade företag.

Detta var bakgrunden till framväxten av venture capital-företagen i början
av 1980-talet. Dessa företag investerade i minoritetsposter i ett flertal
nystartade och mindre företag. Avkastningskravet på de enskilda investeringarna
basers på risken för konkurs och realisationsvinstbeskattningen. En
hög risk för konkurs och en hög realisationsvinstskatt skärper kravet på
avkastning. Ett högt avkastningskrav minskar antalet möjliga investeringsobjekt.
En lägre reavinstskatt minskar avkastningskravet och ökar antalet
objekt som kan finna externa finansiärer.

Den starka uppgången på Stockholms Fondbörs och de stora möjligheterna
för börsnoterade företag att genom nyemissioner locka nytt ägarkapital
under 1980-talet har dock inte motsvarats av något ökat utbud av externt
ägarkapital till de nystartade företagen.

I rapporter som presenterats av såväl Svenska Venture Capital-föreningen
som Sveriges Industriförbund, styrelsen för teknisk utveckling och Trygg

hetsrådet SAF-PTK i den gemensamma skriften ”Småföretagens försörjning
med riskkapital” framgår att utbudet av riskkapital till nystartade företag i
Sverige är otillräckligt.

På grund av börsens snabba uppgång och de skattemässiga skevheter som
drabbar investeringar i nystartade företag har en allt större del av det externa
kapitalet styrts till investeringar i mogna företag. Börsuppgången har inte
kommit de nystartade företagen till del.

Realisationsskattesatserna vid avyttring av aktier är i Sverige lika, oavsett
om investeringen gjorts i ett nystartat företag eller i ett etablerat börsföretag.
Detta trots att risken förknippad med en investering i ett nystartat företag är
större än motsvarande investering i ett etablerat företag. Den ytterligare
försämring av kvittningsrätten för realisationsförluster som regeringen
aviserat kommer att försvåra anskaffning av externt ägarkapital till nystartade
företag än mer. Snarare hade kvittningsrätten för realisationsförluster
behövt öka till 100 % vid investeringar i nystartade företag för att öka
tillgången på kapital. Det finns idag inga skatteincitament för att föra över
sparande till externt ägarkapital i nystartade företag i Sverige.

Det är en väsentlig skillnad mellan den svenska verkligheten och de
åtgärder som införts i en rad länder i Europa för att stimulera tillgången till
externt ägarkapital. Frankrike, Belgien, Irland, Storbritannien och Danmark
är exempel på länder, som trots olika näringslivsstrukturer, valt att i
olika former skattestimulera det sparande som kan allokeras till nystartade
företag. Skatteförmåner för sparande som kommer nystartade företag till del
och sänkta realisationsskattesatser har ökat tillgången på riskvilligt kapital i
dessa länder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1988/89:71 om begränsad
avdragsrätt för vissa reaförluster,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs beträffande vikten av externt ägarkapital för finansiering av
nystartade företag,

3. att riksdagen uttalar att realisationsvinstbeskattningen för aktier
bör differentieras så att investeringar i nystartade företag gynnas
framför investeringar i etablerade företag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående behov av kvittningsrätt för reaförluster
som incitament för tillförande av riskvilligt kapital till nystartade
företag.

Stockholm den 25 januari 1989
Stig Bertilsson (m)

Mot. 1988/89
Sk438

12