Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :Sk432

av Carl G Nilsson (m)

Rätt till avdrag för förlust genom borgensförbindelse

Mot.

1988/89
Sk432—440

I § 20 kommunalskattelagen stadgas:

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader
under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande
avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt)
som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.

Det meddelas vidare, att avdrag inte får göras för bl. a. kapitalförlust, och i p 5
av anvisningarna till samma paragraf förklaras närmare, vad som skall räknas
som kapitalförlust. Det förklaras även, att till kapitalförlust inte räknas bl.a:

'(d) förlust på borgensförbindelse, om denna betingas av näringsverksamhet
som bedrivs av den skattskyldige eller annan, som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den
skattskyldige nära.

I mål nr 3991-1986 med dom av regeringsrätten 880608 är fråga om delägare i
ett fåmansbolag (AB), där samtliga delägare (10 st) tecknat borgen för
bolagets betalning för köp av råvaror för verksamheten.

Bolaget nödgades begära ackord, vilket beviljades. Borgensförbindelserna
infriades och förorsakade samtliga delägare en förlust.

Länsrätten ansåg, att denna betalning av borgen var att anse som
kapitalförlust.

Kammarrätten ansåg, att förlusten på grund av borgensåtagandena inte
borde betraktas som kapitalförlust.

Regeringsrätten ändrade i dom 880608 kammarrättens dom och fastställde
länsrättens dom. Detta domslut skedde med minsta möjliga majoritet,
nämligen 3 ledamöter för och 2 ledamöter emot.

Regeringsrätten förklarade bl.a. att

med hänsyn till innehållet i föreskrifterna i detta stycke (andra stycket av
ovan nämnda anvisningar) och till vad som förekom under förarbetena vid
deras tillkomst får dessa bestämmelser anses avse endast den som bedriver
näringsverksamhet.

Regeringsrätten anförde vidare:

Den omständigheten att han och övriga borgensmän äger samtliga aktier i
bolaget och arbetar i detta föranleder inte någon annan bedömning.

1

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Sk432-440

Mot. 1988/89
Sk432

De anförde vidare:

För avdragsrätt i enlighet härmed talar också det av statsmakterna i skilda
lagstiftningssammanhang uttryckta önskemålet om neutralitet i skattehänseende
mellan olika företagsformer. En kommanditdelägare, som i motsvarande
situation gått i borgen för en bolagets förpliktelse, torde sålunda vara
berättigad till avdrag för förlust på grund av borgensförpliktelser.

Enlig min mening står det klart att majoritetens tolkning av det aktuella
lagrummet kommer att försvåra de mindre företagens verksamhet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att anvisningarna till 20 §
kommunalskattelagen, punkt 5, ändras på så sätt att de tydligt omfattar den
tolkning regeringsrättens minoritet förordat.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig
lagtext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att ändra 20 § punkt 5 kommunalskattelagen i
enlighet med vad som i motionen anförts.

Stockholm den 25 januari 1989

Carl G Nilsson (m)

De två skiljaktiga ledamöterna ansåg, att rekvisiten för avdrag förelåg:

Bolaget, i vilket borgensmännen var delägare, får anses stå borgensmännen
nära. Borgensförbindelserna har ingåtts för att möjliggöra bolagets råvaruförvärv
och har således uppenbarligen betingats av bolagets näringsverksamhet.
Förlusten på en sådan borgensförbindelse är således inte en kapitalförlust.

2