Motion till riksdagen
1988/89:Sk413

av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m)
Beskattningen av små och medelstora företag, m.m.

Småföretagen är viktigast för alla läns utveckling. Att småföretagen har en
nyckelroll även i vårt län, som förknippas med stora basindustrier, framgår
av att 67 procent av de anställda i länet arbetar i företag med mindre än 200
anställda.

En positiv utveckling av småföretagsamheten är av fundamental betydelse
inte minst för Värmland som - trots det bästa arbetsmarknadsläget i
modern tid - intar en av tätplatserna vad gäller arbetslöshet i riket.

Flertalet av framtidens nya arbetstillfällen måste komma från tillväxt av
småföretag och det är endast småföretag som kan ge alla delar av vårt land
förutsättningar att leva och utvecklas. Erfarenheterna av de senare årens
strukturomvandlingar visar nämligen att de regioner som har en utvecklad
småföretagsamhet klarat sig bättre än andra beroende på de små företagens
anpassningsförmåga till förändrade villkor.

Småföretagaren är ofta något av en eldsjäl, som har en idé och en vision.
Viljan att skapa något nytt, entreprenöranda och framtidstro är kännetecknande
för småföretagaren.

Villkoren för dagens företagare är sannerligen inte sådana att de underlättar
företagande och företagsutveckling. En positiv regionalpolitik måste
utgå från att det är entreprenörskap och företagaranda som i första hand
stimuleras, inte företagen som sådana. Därför måste det till en helt annan
syn på företagaren och företagandets villkor än i dag.

Hot mot företagsamheten

Införandet av löntagarfonder var ett hot mot företagandet och äganderätten.
Löntagarfonderna uppfyller inte de grundläggande förutsättningarna
för vårt marknadsekonomiska system. Löntagarfonderna leder till att det
individuella ägandet ersätts av en tvångsmässig kollektivisering och socialisering
av vårt näringsliv. De anställda får inte någon personlig delaktighet i
företagens tillväxt, vilket varit möjligt genom vinstandelssystem. Löntagarens
inflytande är helt ersatt av ett fackföreningsstyrt kooperativt ägande.

Löntagarfonderna har inte gett Värmland några nya arbetstillfällen och
de tillför inte näringslivet något nytt kapital. De medel som används till
aktieköp på börsen har tagits ut från företag och kommuner genom avgifter.

Vi anser att löntagarfonderna snarast bör avvecklas.

En femte AP-fond infördes fr.o.m. den 1 juli 1988 med samma inriktning
och uppgifter som den fjärde AP-fonden, dvs. att huvudsakligen placera
medel i aktier.

Vi anser att den femte AP-fonden är ytterligare ett steg mot fondsocialis

men. Det utökade kollektiva ägandet motverkar företagens möjligheter att
utvecklas. Den femte AP-fonden bör därför snarast avskaffas.

Den nyligen framlagda LO-rapporten ”Välfärdsstaten och sparande” visar
att det inom LO finns långt gående planer på ytterligare socialisering av
svenskt näringsliv. LO vill t.ex. att samtliga AP-fonder skall ha rätt att
använda alla sina 350 miljarder till aktieköp och man föreslår nya fonder:
ledighetsfonder, semesterfonder samt kommunala och statliga pensionsfonder.
Det skulle alltså bli ett gigantiskt kollektivt sparande om LO fick sin
vilja igenom. Alla sådana förslag är naturligtvis stora hot mot enskilt ägande
och företagande och bör avvisas på det bestämdaste.

Sänk skatten!

Sänkta skatter är den viktigaste åtgärden för småföretagen. Dessa har
emellertid fått finna sig i en väsentligt ökad skattebörda sedan socialdemokraterna
fick regeringsmakten 1982. Det samlade skatteuttaget i Sverige
uppgår nu till nära 56 procent exklusive den s.k. engångsskatten. Sverige
har därmed det högsta skatte- och avgiftsuttaget bland västvärldens industriländer.
Detta är sannerligen inte ägnat att öka konkurrensmöjligheterna
med andra länder och därmed företagens utvecklingsmöjligheter.

Skattepolitiken måste ges en helt ny inriktning med sänkt skattetryck,
enklare regler och ökad frihet att disponera vinstmedel. Småföretagens
speciella förhållanden måste beaktas särskilt.

Slopa skatten på arbetande kapital!

1980 års företagsskattekommitté visade att beskattningen av arbetande
kapital är en allvarlig belastning för företagen och kom fram till att den
bästa lösningen vore att i princip helt undanta arbetande kapital i små och
medelstora företag från förmögenhetsbeskattning.

Vi anser att en sådan åtgärd är angelägnare än någonsin med tanke på
övriga skatte- och avgiftsskärpningar på senare år.

Underlätta generationsskiften!

I samband med generationsskiften uppstår i dag mycket stora problem, inte
minst beroende på den kraftiga skärpningen av kapitalskatterna som genomfördes
hösten 1982. Inte sällan hotas hela företagets existens vid ett
generationsskifte. Företagsskattekommittén har i uppdrag att göra en översyn
av problemen vid generationsskiften. Det är angeläget att denna översyn
kommer till stånd och resulterar i positiva förslag. Sedan kommittén fick
sina direktiv har nya regler ytterligare försvårat generationsskiften, t.ex.
den år 1984 slopade avdragsrätten för s.k. egendomslivräntor.

Vi anser att tidigare gällande regler för s.k. egendomslivräntor bör återinföras.

I samband med den s.k. engångsskatten för livförsäkringsbolagen infördes
även en permanent skattehöjning på 10 procentenheter av avkastningen

Mot. 1988/89

Sk413

3

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Sk412-425

hos försäkringsbolagen. Dessutom skall försäkringens återköpsvärde för
nytecknade kapitalförsäkringar årligen belastas med förmögenhetsskatt.
Denna skatteskärpning får långtgående effekter på möjligheterna att använda
kapitalförsäkringar som ett instrument att genomföra generationsskiften.

Vi anser att företagsförmögenhet skall vara undantagen från arvs- och
gåvoskatt och att reglerna bör ändras så att generationsskiften kan genomföras
med minskade krav på planering från företagarens sida.

Skapa jämställdhet i fåmansföretag!

S.k. faktisk sambeskattning förekommer för ”medhjälpande make” i fåmansföretag,
jordbruk eller rörelse. Om den medhjälpande makens arbetsinsats
under året understiger 400 timmar sambeskattas inkomsten med den
andre maken. Denna begränsning av möjligheterna att dela upp inkomsten
mellan makar i fåmansföretag kan leda till effekter som är oacceptabla ur
rättvise- och jämställdhetssynpunkt. ATP och sjukpenning tillfaller i dessa
fall helt den ene maken. I regel är det kvinnan, som på detta sätt helt ställs
utanför det sociala skyddsnätet.

Vi anser att 400-timmarsgränsen för inkomstuppdelning mellan makar i
fåmansföretag skall avskaffas.

Underlätta nyföretagande!

Det är ett vitalt samhällsintresse att driftiga, idérika människor ges möjlighet
att starta egna företag. Någon form av nyetableringskonto för sådana
personer skulle underlätta nyföretagande. En person skulle t.ex. kunna
tillåtas göra insättningar på ett särskilt nyetableringskonto med avdrag från
sin tjänsteinkomst. När företaget startas får medlen på kontot användas för
att bestrida utgifter i företaget. Nyetableringskontot skulle innebära att den
som startar ett nytt företag skulle kunna finansiera eventuella förluster med
obeskattade medel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
beskattningen av arbetande kapital i små och medelstora företag
slopas så länge kapitalet är bundet i företaget,

[att riksdagen beslutar att löntagarfonderna snarast bör avvecklas,
2]

[att riksdagen beslutar att 5:e AP-fonden skall avskaffas, ']

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrättandet av nya kollektiva fonder i enlighet
med LO:s förslag med bestämdhet skall avvisas, 2]

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
tidigare gällande regler för beskattning av s.k. egendomslivräntor
återinförs,

Mot. 1988/89

Sk413

4

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
generationsskiften underlättas genom ytterligare sänkning av arvsoch
gåvobeskattningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
begränsningsregeln om viss minsta arbetsinsats för medhjälpande
make i småföretag eller jordbruk slopas samt

[att riksdagen hos regeringen begär en utredning rörande möjligheten
att införa nyetableringskonton på sätt som i motionen anförts.2]

Stockholm den 24 januari 1989

Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)

Mot. 1988/89

Sk413

1 1988/89:N317

2 1988/89:Fi215

5