Motion till riksdagen
1988/89:Sk401

av Ingrid Hemmingsson och Hans Dau (båda m)
Renkonto för renägare

Renskötseln i Sverige drabbades hårdare än någon annan näring av det
radioaktiva nedfallet från reaktorolyckan i Tjernobyl i slutet av april 1986.
Anledningen till att rennäringen drabbas så hårt av radioaktivt avfall är att
lav som utgör basföda för renen under vintern fångar upp ämnen som faller
ner till marken med nederbörden. Eftersom lav är en långlivad växt blir
också effekten av de ämnen som samlas i lav långvarig.

Under slaktsäsongen 1986/87, då riktvärdet för cesium —137 var 300
Bq/kg kött, kasserades ca 75 % av slaktkropparna på grund av för hög halt
radioaktivt cesium. Den 1 juli 1987 höjdes riktvärdet för cesium —137 i bl.a.
renkött till 1500 Bq/kg. Genom denna höjning av riktvärdet i kombination
med vissa åtgärder i syfte att få ner cesiumhalten i renarna minskades kassationen
till ca 25 % under slaktsäsongen 1987/88.

Ekonomisk kompensation

Enligt beslut av regeringen har lantbruksstyrelsen utarbetat bestämmelser
för ekonomisk kompensation för inkomstbortfall och merkostnader i samband
med åtgärder i syfte att få ned halten cesium —137 under gällande
riktvärde. Hittills prövade åtgärder som

— tidigareläggning av renslakten

— flyttning av renar till lågaktiva områden

— utfodring av slaktrenar

bör genom forskning, information och rådgivning kunna förbättras.
Renägarna kommer också efterhand att få sådan erfarenhet att de med
större säkerhet kan tillämpa olika alternativ för att få ner cesiumhalten
under gränsvärdet.

Tidigareläggning av sarvslakten medför merarbete i samband med en
samling av renarna i juli och augusti. Vid tidigareläggning av höstslakten till
oktober uppkommer också merarbete för samling av renarna. Det normala
uppehållet i renskötselarbetet mellan kalvmärkningen i juli och sarvslakten
i september liksom mellan den senare och höstslakten i november/december
går förlorat. Slaktrenar som tas till utfodring kräver daglig tillsyn och
vård. Samtidigt skall livrenarna bevakas, samlas och flyttas. För många
renägare är det svårt att hinna med allt merarbete som det radioaktiva
nedfallet från Tjernobyl förorsakat.

Inom de områden där flertalet renar kommer att ligga över gränsvärdet
för cesium —137 vid normal tidpunkt för slakt under lång tid framöver har
ovan nämnda praktiska svårigheter väckt tankar på avveckling av rensköt

sein bland äldre renägare. Där sarvarna kommer att ligga under gränsvär- Mot. 1988/89

det vid tiden för normal slakt inom 5-10 år är en minskning av antalet renar Sk401

under några år ett alternativ som kan vara intressant för yngre och medelålders
renägare.

Avveckling

Såväl avveckling av renskötseln bland äldre renägare som minskning av
antalet renar under kortare eller längre period förutsätter tillskapandet av
någon form av renkonto till vilket inkomsterna av försålda renar kan föras
och som sedan kan disponeras under år med låga inkomster.

Ett sådant renkonto skulle för övrigt innebära att statens kostnader för
kompensation av inkomstbortfall och merkostnader för åtgärder i syfte att
få ner cesiumhalten under gränsvärdet skulle minska.

Möjligheten att upprätta ett till Tjernobylolyckan relaterat renkonto bör
finnas för alla renägare i de samebyar som nu omfattas av speciella åtgärder
som tidigareläggning av sarvslakt, flyttning av renar till lågaktiva områden
och utfodring av slaktrenar.

Alla samebyar i Jämtlands län — även Idre sameby — och Västerbottens
län samt några samebyar i södra delen av Norrbottens län omfattas av
åtgärderna. Möjligheter till insättning på renkonto bör finnas så länge
nämnda åtgärder är motiverade.

Hemställan

Med anledning av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett till Tjernobylolyckan relaterat renkonto.

Stockholm den 25 januari 1989

Ingrid Hemmingsson (m)

Hans Dau (m)