Motion till riksdagen
1988/89:Sk39
av Kjell Johansson (fp)
med anledning av prop. 1988/89:71 om begränsad
avdragsrätt för vissa reaförluster
Regeringen föreslår i propositionen nya regler för beräkning av avdrag för
realisationsförluster på aktier och andra värdepapper som avyttras fr.o.m. i
år. I propositionen föreslås att rätten till avdrag för reaförluster på aktier
samt andra värdepapper, andelar och rättigheter som beskattas enligt
aktievinstreglerna skall begränsas till 40 % redan från innehavsdagen. Det
innebär att reavinstskatten för s.k. korta aktieinnehav förändras på så sätt att
vinst skall beskattas till 100 % medan endast 40 % av en förlust får dras av.
Detta medför att en faktisk förlust kan leda till en skattepliktig vinst.
I denna motion beskrivs de övergångsproblem som kan leda till att en
faktisk retroaktivitet införs i beskattningen för dem som enligt hittills
gällande bestämmelserna före utgången av 1988 har försålt aktier efter ett
offentligt erbjudande om aktieförvärv.
Vid reavinstbeskattning av aktier och annan lös egendom som beskattas
enligt reglerna i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) har hittills
innehavstiden varit avgörande för hur stor del av en vinst som är skattepliktig
respektive hur stor del av en förlust som är avdragsgill (mot andra
reavinster). Enda undantaget härifrån har gällt andelar i handelsbolag där
reglerna ändrades nyligen (SFS 1988:1518).
Vid försäljning efter offentliga erbjudanden om förvärv av aktier vilka
normalt avser noterade bolag, gällde enligt tidigare fast etablerad och väl
känd praxis att innehavstiden bröts den dag då den enskilde aktieägaren
accepterade erbjudandet genom att anmälan lämnades till bank eller annan i
enlighet med villkoren i erbjudandet. Var och en fick alltså sin ”egen”
individuella avyttringsdag. Denna dag blev också styrande för vilka skatteregler
som skulle gälla för beräkningen av storleken på den skattepliktiga
reavinsten alternativt avdragsgilla reaförlusten.
Enligt "första kronans princip” - den s.k. kontantprincipen - sker
beskattningen det år då köpeskillingen utbetalas.
Om dessa principer alltjämt hade varit gällande skulle de aktieägare som
accepterat offentliga erbjudanden om aktieköp före årsskiftet, men där
erbjudandet pågått under en period som sträcker sig över årsskiftet 1988/89,
ha fått räkna fram sin skattepliktiga vinst respektive avdragsgilla förlust
enligt de gamla bestämmelserna. Aktieägare med förluster på yngre aktier
som lämnat in dessa aktier för överlåtelse enligt erbjudandet före årsskiftet
hade då fått fram en ”oreducerad” reaförlust motsvarande skillnaden mellan
det egna faktiska anskaffningsvärdet och det avyttringspris som RSV så
småningom kan komma att anvisa. Denna reaförlust hade fullt ut kunnat dras Mot. 1988/89
mot reavinster under inkomståren 1989—1994. Sk39
Under hösten 1988 har RSV funderat över om inte Näringslivets Börskommittés
nya rekommendationer rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv
borde föranleda en ändring av tidigare anvisade principer för hur
avyttringsdagen skall fastställas. Dessa funderingar ledde fram till att RSV
den 7 december 1988 fattade beslut om vissa anvisningar rörande Modos bud
på Holmen och Iggesund.
Enligt Modo-anvisningen bör avyttring anses ha skett den dag Modo i
enlighet med villkoren i erbjudande offentliggjort att förutsättningarna för
affärens genomförande uppfyllts eller längst till den förlängda anmälningstidens
utgång. Här synes alltså alla aktieägare som lämnade in sina aktier
under den ursprungliga anmälningstiden ha fått samma avyttringsdag.
Denna anvisning har av Modo publicerats i dagspressen den 29 december
1988.
För de aktieägare som erhållit erbjudanden innan RSV:s nya synsätt var
etablerat blir övergången mellan de två systemen, i kombination med
förslaget i regeringens proposition om det blir förverklighet, helt orimlig.
De aktieägare som lämnat in sina aktier för överlåtelse enligt gällande
erbjudanden kunde inte utgå från något annat än den mycket väl etablerade
praxis som RSV tidigare tillämpat.
Den i propositionen föreslagna övergångsregeln ger i kombination med
RSV:s nya princip upphov till en otillåten retroaktivitet i lagstiftningen.
Detta missförhållande bör med tanke på frågans karaktär inte lösas genom en
anvisning från RSV utan bör i stället regleras direkt i övergångsbestämmelsen.
Ovanstående orimlighet, dvs. en faktisk retroaktivitet, kan möjligen
uppstå även vid försäljning av aktier i andra fall, exempelvis icke noterade
aktier där parterna avtalat om försäljning före årsskiftet 1988/89, men
beskattningstidpunkten infaller efter årsskiftet.
Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig lagtext.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om komplettering av övergångsreglerna i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 3 februari 1989
Kjell Johansson (fp)
7